Guatemala - en hotad fredsprocess
Guatemala är ett av världens vackraste länder med bördiga jordar, gröna otillgängliga bergsmassiv och djup djungel. I Guatemala odlas kaffe, majs, bananer, kardemumma och neråt kusten, tropiska frukter. Den kulturella rikedomen är också stor och sträcker sig mer än 1 000 år tillbaka i tiden. Majoriteten av landets befolkning utgörs av ursprungsbefolkningen indigenas, ättlingar till mayaindianer och andra folk. De talar sinsemellan mer än 30 olika språk. Framför allt kvinnorna har bevarat de traditionella kläderna, mycket konstfärdigt framställda. Guatemala har många lämningar från historisk tid, som fascinerat generationer av arkeologer. Det lilla landet är också hemvist för litteratur i världsklass. Det mest berömda forntida verket är Popul Vu, mayaindianernas heliga skrift. Bland moderna författare är Asturias den mest framstående. Guatemala är även ett välbesökt turistland.
Landet har dock en mörk och blodig historia. Befolkningen har, sedan erövringen av spanska kolonisatörer på 1500-talet, under århundraden levt under förtryck och diktatur. Bortsett från en kort period på 1950-talet då demokratiska krafter försökte genomföra reformer i landet har befolkningen levt under kolonialt, imperialistiskt och inhemskt förtryck. Den korta demokratiska perioden avbröts brutalt av en kupp genomförd av CIA 1954. Det stora amerikanska företaget United Fruit uppfattade sina intressen som hotade av den demokratiskt valda regeringens och den likaledes demokratiskt valde presidenten Arbenz jordreformer. Under kuppen mördades president Arbenz. Därefter har förtryck och diktatur härskat i landet. De politiska förhållandena har varit kaotiska och politiska mord har hört till vanligheterna. Kriminaliteten har varit och är fortfarande mycket hög.
1980-talets inbördeskrig och fredsuppgörelsen
1980-talet var kanske Guatemalas mörkaste period. Då pågick inbördeskrig i landet och hundratusentals människor mördades eller tvingades i landsflykt. Tusentals byar jämnades med marken: kriget mellan armén och gerillan skapade en djup rädsla hos invånarna. Ingen gick säker. Nästan alla har en släkting eller vän som försvunnit eller avrättats. Fredsavtalet från 1996, vari ingick ett delavtal om konstitutionella frågor, som undertecknades den 7 december 1996 i Stockholm, innebar en verklig förändring av landets politiska situation. Avtalet innebar att ett långt och blodigt inbördeskrig kunde avslutas. Under hela det långa förberedande arbete som under nio år föregick fredsavtalet mellan regeringen och gerillan och som till sist ledde till inbördeskrigets slut, hade FN på olika sätt funnits med i bilden. Valen i december 1995 och januari 1996 utgjorde en vändpunkt för freden.
Under 1997 påbörjades en del större förändringar i landet. Demilitari- seringen kom i enlighet med avtalet igång 1996. Militärens roll började förändras från att styra politiken och landet till att försvara landet och konstitutionen. I det civila samhället inleddes arbetet med en juridisk reform. Den nationella polisen började reformeras och stärkandet av de civila institutionerna påbörjades. Statens öppna våldförande på de mänskliga rättigheterna minskade drastiskt, men fortfarande kan inte regeringen garantera grundläggande mänskliga rättigheter.
Under 1997 öppnades även det politiska fältet för nya aktörer. Framför allt gällde detta befolkningsgruppen indigenas som i den nya situationen har kunnat utveckla och stärka sina organisationer. Även kvinnorörelsen har utvecklats och stärkts detta år. Slutligen inrättades en kommission som har till uppgift att lägga förslag om förändringar. Det gäller utbildningssystemet, indigenas rätt till sitt språk och flera andra områden. Kommissionen består av olika folkliga rörelser samt regeringen och har 19 olika underkommittéer som behandlar olika frågor.
Under 1998 har dock hela processen bromsats upp. Anledningarna till detta är flera. Den viktigaste är att en rad storföretag och en stor del av överklassen i landet motsätter sig en reformering av samhället. Hela tiden sätts käppar i hjulet för fredsprocessen. Motståndet har organiserats genom kontakter mellan olika personer och grupper.
Dagens situation: Motstånd mot reformer och fred
Den 16 oktober i år presenterade Minugua, FN:s kontor i Guatemala, sin tredje rapport om uppföljningen av fredsavtalen. Jean Arnault, chef för Minugua, konstaterade där att genomförandet av fredsöverenskommelsen under 1998 tappat tempo jämfört med tidigare år. Den 21 oktober 1998 gästades riksdagen av Guatemalas president Arzu. Han beskrev själv de svårigheter som regeringen har med att snabbt uppfylla fredsavtalet och Guatemalas starka intresse av fortsatt svenskt engagemang.
De tre viktigaste problemen i dag är de följande:
1. Motståndet mot en skattereform. Enligt avtalet skall skatten höjas från 6 % till 12 % till år 2000. Om inte den rika delen av befolkningen betalar rimlig skatt kan man aldrig möta befolkningens behov av bland annat bostäder, utbildning och sjukvård. UNDP och en guatemalansk institution presenterade den 13 oktober en rapport om fattigdomen bland mayafolket. I den konstateras att 89,9 % av indigenas lever i fattigdom, jämfört med 76,1 % av befolkningen som helhet. Om de rika inte betalar skatt kan inget välstånd byggas upp. Guatemala blir i så fall även i fortsättningen beroende av bistånd från den rika delen av världen.
2. Den konstitutionella reformen har ännu inte genomförts och även den är en förutsättning för att avtalet skall kunna hållas. Först i oktober 1998 blev lagförslaget om konstitutionella reformer antaget av kongressen. Hårdast motståndare till en ny konstitution är högerpartiet FRG med sin ordförande general Rios Montt. Montt var under inbördeskriget en av de ansvariga för de omfattande förbrytelserna mot mänskliga rättigheter, oftast begångna mot indigenas. Rios Montts parti vill avbryta hela processen, FRG menar att avtalet skapar kaos i landet och att Guatemala endast kan ledas av en stark man, dvs Rios Montt själv. Beslutet i kongressen skall följas av en folkomröstning.
3. Ännu finns inget fungerande rättsväsende. Fortfarande existerar immunitet för makthavarna i Guatemala. Trots att det internationella samfundet har spenderat stora summor på att försöka förändra rättssystemet har små förändringar skett. Mordet på biskop Gerardi, som mördades i april i år är ännu inte uppklarat. De militärer som var inblandade i mordet har ännu inte förhörts. Inte heller har den militära massakern hösten 1995 på hemvändande flyktingar från Mexiko klarats upp rättsligt.
Sverige har ett särskilt ansvar för att fredsavtalet fullföljs. Därför bör den svenska regeringen agera, så att utfästelserna i det guatemalanska fredsavtalet blir verklighet. Det vore därför värdefullt om Sverige i FN:s säkerhetsråd tog upp frågan om fredsavtalets förverkligande och då särskilt behandlade frågan om skattereformens, det nya rättssystemets och den konstitutionella reformens genomförande. Alla dessa tre samhällsförändringar ingick som vitala delar i det ingångna fredsavtalet. Därutöver behövs en ökad närvaro och ökade resurser till FN:s arbete på plats i Guatemala. Detta vill vi ge regeringen till känna.
Sverige har sedan länge ett väl upparbetat bistånd till Guatemala, där stöd till demokrati och mänskliga rättigheter, utgör en väsentlig del. För att folkomröstningen om konstitutionen skall få en konkret demokratisk innebörd krävs omfattande informationsarbete bland befolkningen. Till detta arbete kan och bör Sverige bidra med erfarenheter och resurser. Detta vill vi ge regeringen till känna.
Handelsförbindelser
Hittills har handeln mellan Sverige och Guatemala varit blygsam. För att få ökade resurser till en ekonomisk och social utveckling krävs en breddning av handelspartners. Från svensk sida borde svensk teknologi för en förbättrad infrastruktur i Guatemala i olika avseenden vara av intresse. Den svenska regeringen kan bidra till detta genom att ta initiativ till handelsdelegationer i båda riktningarna. Detta vill vi ge regeringen till känna.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att den svenska regeringen i FN:s säkerhetsråd tar upp frågan om uppfyllandet av villkoren i det guatemalanska fredsavtalet i dess tre väsentligaste delar; reformeringen av skattesystemet, införandet av ett nytt rättssystem samt den konstitutionella reformens genomförande,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att den svenska regeringen inom FN agerar för en FN-mission i Guatemala,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige, inom ramen för samarbetet med Guatemala, erbjuder stöd till informationsarbetet före folkomröstningen och dess genomförande,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att den svenska regeringen verkar för utökade handelsförbindelser mellan Sverige och Guatemala.
Stockholm den 20 oktober 1998
Eva Zetterberg (v)
Willy Söderdahl (v) Stig Sandström (v) Lars Ohly (v) Maggi Mikaelsson (v) Berit Jóhannesson (v) Murad Artin (v)