Taiwan har en unik ställning i världen. Det är ett land med ca 22 miljoner invånare, de facto en stat med full kontroll över sitt territorium sedan åtminstone år1949 (och daterar sig självt från år 1912). Det är diplomatiskt erkänt av ett trettiotal stater medan flertalet länder har föredragit att i stället ge sitt erkännande åt den kommunistiska Folkrepubliken Kina. Taiwan är en av de högst utvecklade demokratierna i Asien vilket senast kom till uttryck då landet år1996 valde Lee Teng-Hui till president, ett fritt och demokratiskt val, som ingen har ifrågasatt.
Taiwan är i dag en modern industristat. Den ekonomiska utvecklingen har varit mycket snabb. Från att ha varit en utarmad japansk koloni till andra världskrigets slut har Taiwan utvecklats till en av världens rikaste nationer. Landet har blivit den modell, som föresvävade Chiang-Kai-shek och nationalistpartiet Kuomintang, som efter att ha axlat bördan i försvarskriget mot Japan besegrades av en hänsynslös kommunistisk rebellrörelse, för vilken makten betydde allt och den nationella enigheten ingenting.
Taiwan var en av FN:s grundare och fullgjorde lojalt sina förpliktelser mot världsorganisationen. Efter kommunisternas maktövertagande på fastlandet, och samtidigt totalt misslyckade försök att invadera Taiwan och de kustnära öarna Kin-men (Quemoy), strävade regimen i Peking efter att inta Kinas plats i FN och därmed också i säkerhetsrådet. Detta lyckades till sist år 1972, och Taiwan ställdes utanför. USA stödde ett försök att få till stånd medlemskap för båda de kinesiska staterna, vilket dock föll på att det skulle ha inneburit ett erkännande från bägge parters sida av inbördeskrigets resultat.
Under de decennier som har förflutit sedan inbördeskrigets slut har ett accepterande av verkligheten ägt rum. Det är de facto fråga om två stater, där ingendera parten har någon kontroll över motståndarens territorium. Taiwan har rest krav på att också bli medlem av världsorganisationen. Det kommunistiska Kina kommer självfallet att, med stöd av sin vetorätt avvisa alla sådana försök.
Det är självfallet orimligt att ett land som Taiwan, en av världens främsta ekonomiska aktörer, ett folkrikt land och en av Asiens främsta demokratier, står utanför FN. Det är därför högst angeläget att det inom FN tillsätts någon form av utredning för att komma fram till hur Taiwans ställning i världs- samfundet skall kunna lösas. Sverige bör med all kraft försöka bidra till att en sådan lösning för framtiden kommer till stånd. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.
Taiwan har blivit en av Sveriges viktigaste handelspartners. Även på andra områden, kultur, utbildning och forskning, sker ett livligt utbyte mellan våra båda länder. Ett omfattande utbyte av industri- och handelsdelegationer äger rum, liksom besök på regerings-, riksdags- och myndighetsnivå.
Även om formella diplomatiska relationer inte finns mellan Taiwan och Sverige, har det inte minst av praktiska skäl varit nödvändigt att ha permanenta kontakter mellan våra två länder. Exportrådets kontor i Taipei har en status på hög nivå med skattefrihet och viseringsrätt likvärdig diplomatiska representationer. Motsvarande uppgifter fullgörs i Sverige av Taiwans representationskontor i Stockholm, som i realiteten fungerar som vilken annan utländsk ambassad som helst.
Med tanke på de omfattande förbindelserna mellan Sverige och Taiwan bör Sverige ge Taiwans kontor i Stockholm samma behandling som kommer vårt exportkontor i Taipei till del, på samma sätt som sker för Taipeis kontor i andra EU-länder. Det finns ingen anledning att Sverige skulle behandla Taiwans representation och dess personal annorlunda än vad andra EU-stater gör. Det torde främst gälla att ifråga om mervärdesskatt och punktskatter jämställa Taiwans representation med andra utländska beskickningar. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.
Det är också viktigt att skapa ett dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Taiwan, inte minst för att underlätta för de svenska företag som är verksamma där och för de taiwanesiska företag som är intresserade av att investera i Sverige. Att vi saknar formella diplomatiska förbindelser med Taiwan utgör inte något hinder när det gäller att lösa dessa frågor på ett praktiskt sätt, t.ex. såsom har skett i Tyskland, Frankrike och Österrike beträffande Taiwans representationskontor i dessa länder.
Taiwan har sedan World Trade Organization (WTO) bildades aktivt arbetat för att uppfylla dess kriterier för medlemskap. Taiwan, som är bland världshandeln 20 största aktörer, skulle verksamt bidra till organisationens auktoritet. För närvarande har man uppnått bilaterala överenskommelser med 23 av de 26 WTO-medlemmar som krävt sådana för att stödja medlemskapsansökan. Förhandlingar pågår fortfarande med Europeiska unionen, Hong Kong och Kanada. Sverige bör aktivt medverka till att EU snarast slutför dessa förhandlingar. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige i FN bör verka för inlemmandet av Taiwans deltagande i det internationella samarbetet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige bereder Taiwans representationskontor i Stockholm villkor som är likvärdiga dem som kommer andra utländska beskickningar till del,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att lösa frågan om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Taiwan,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Sveriges aktiva medverkan i EU när det gäller att slutföra förhandlingar om Taiwans medlemskapsansökan i WTO.
Stockholm den 26 oktober 1998
Inger René (m)
Nils Fredrik Aurelius (m) Jan Backman (m) Inga Berggren (m) Karin Falkmer (m) Lennart Fridén (m) Carl Fredrik Graf (m) Bo Lundgren (m) Patrik Norinder (m) Mikael Odenberg (m)