Första halvåret 2001 tar Sverige över ordförandeskapet i Europeiska
unionen för ett halvår. Detta innebär att Sverige får möjlighet att sätta
dagordningen för vilka frågor som EU skall prioritera och därigenom ges
en viss möjlighet att påverka EU i en önskvärd riktning. Redan andra
halvåret år 2000 ingår Sverige i den s k trojkan (vilken består av
ordförandeskapet, nästkommande ordförandeland samt förutvarande
ordförandeland), vilket innebär att en svensk strategi för huvudlinjerna i
de frågor Sverige skall prioritera under det egna ordförandeskapet bör
ligga klara senast sommaren år 2000. Regeringen är i realiteten Sveriges
enda röst i ministerrådet och är därmed ensamt ansvarig för att utforma
Sveriges EU-politik. Detta är naturligtvis demokratiskt undermåligt och
innebär att många goda krafter och idéer går förlorade. Miljöpartiet
föreslår därför att en parlamentariskt sammansatt kommitté tillsätts för
att förbereda ordförandeskapet och lyfta fram vilka politiska frågor
Sverige skall prioritera under det halvår Sverige står som värd för
ministerrådsmötena, samt under den kommande regeringskonferensen. I
en sådan kommitté vore det även önskvärt om representanter ifrån olika
EU-kritiska organisationer gavs plats. De representerar en stor del av
Sveriges befolkning och har ofta konstruktiva idéer på hur EU kan
förbättras.
Det är ett tungt ansvar som vilar på regeringen inför Sveriges ordförande-
skap. Ordförandeskapet innebär både en möjlighet och en skyldighet att
verka för att infria alla de löften som gavs före folkomröstningen om hur
Sverige skall påverka EU till det bättre. Att fortsätta negligera viktiga
vallöften även under ordförandeskapet skulle naturligtvis ge en stor svek-
debatt, i synnerhet som det kommer att dröja mycket länge innan Sverige får
en förnyad chans att driva politik inom EU.
Tyvärr handlade EU-debatten före folkomröstningen i stor omfattning om
huruvida EU utvecklades i federalistisk riktning eller inte. Nej-sidan och
åtminstone den del av Ja-sidan som utgjordes av Socialdemokraterna och
Centern var eniga om att en federalistisk utveckling vore dålig, men av
någon anledning blundade socialdemokratin för den utveckling som var
tydlig redan då. Idag går det knappast längre att förneka vilka strömningar
som råder inom EU och därför är det hög tid att börja den egentliga debatten;
vad kommer den federalistiska utvecklingen att innebär för medborgarna? En
gigantisk byråkrati, beslutsfattare som inte kan avsättas i demokratiska val,
en extrem centralisering med en osannolik detaljreglering av människors
vardag, en storebrorsattityd gentemot medborgarna där åsiktsregistrering etc
förekommer som naturliga inslag i försöken att kontrollera allt?
Miljöpartiet anser att Sverige ska lämna EU. EU-anhängare använder ofta
detta som utgångspunkt för att Miljöpartiet borde hålla sig borta ifrån EU-
politiken. Men att vi är så kritiska mot EU att vi vill lämna unionen innebär
självklart att vi samtidigt vill förändra EU till det bättre, så länge som
Sverige är med! I denna motion vill vi därför lägga fram riktlinjer för hur EU
kan förbättras för att uppfylla de krav som ställs på ett demokratiskt, socialt
och ekologiskt hållbart samhälle.
Vi vill att
? en parlamentariskt sammansatt kommitté tillsätts för att förbereda
ordförandeskapet och lyfta fram vilka politiska frågor Sverige skall
prioritera under det halvår Sverige står som värd för ministerrådsmötena,
samt under den kommande regeringskonferensen,
?
? det i en sådan kommitté även ges plats åt representanter från olika EU-
kritiska organisationer.
?
Demokrati
Miljöpartiets kanske främsta kritik mot EU är EU:s stora demokratiska
underskott. Motorn i unionen, som ska leda utvecklingen för hundratals
miljoner EU-medborgare, är EU-kommissionen. Med ensamrätt att lägga
lagförslag har kommissionen en oerhörd makt. Ändå finns det ingen
demokratisk tillsättning av kommissionärerna och de kan inte heller
avsättas i något allmänt val.
Kommissionen befinner sig mycket långt ifrån människors vardag, och då
inte bara i form av det geografiska avståndet till Bryssel. Mängder av andra
hinder dyker upp längs vägen; språkförbistring, bristande offentlighet, som
bl a gör att många avgörande dokument är hemligstämplade och omöjliga att
få ut, och en byråkratisk hantering som är mycket krånglig - i svenska ögon.
Allt detta gör EU-systemet till en guldgruva för olika lobbyister, dvs
personer som är anställda för att påverka de politiska besluten. De som har
ekonomiska resurser att anställa lobbyister präglar därför EU-besluten i hög
grad, vilket ger multinationella företag och andra kapitalstarka företag och
organisationer stor påverkansmöjlighet, medan miljö- och fredsrörelsen m fl
har svårt att göra sig hörda. Bristen på insyn i EU-systemet öppnar också
möjligheterna för en mycket omfattande korruption. För att bekämpa
korruptionen ökar EU den interna kontrollen. Om man i stället införde
offentlighetsprincip och meddelarfrihet skulle korruptionen bekämpas
avsevärt mycket mer effektivt, samtidigt som det skulle leda till bättre
politiska beslut och öppna EU för medborgarnas insyn. Miljöpartiet anser att
sådana frågor måste vara högt prioriterade att driva under ordförandeskapet.
Men det är inte bara fråga om ett organisatoriskt problem. Miljöpartiet
anser att EU:s omfattande centralisering är ett strukturfel i sig. När beslut
flyttas allt längre från de som berörs tappar människor lust att engagera sig,
vilket i sin tur urholkar demokratin. Besluten tenderar också att bli sämre ju
längre från verkligheten de tas. Ett beslut som är bra för människor i t ex
södra Italien fungerar inte alltid bra för människor i norra Sverige. Och
tvärtom. Miljöpartiet anser att EU bör överföra kompetens till medlems-
länderna och helt skala bort sådana politiska områden som löses bäst på
nationell nivå. Detta bör vara en prioriterad fråga för Sverige att driva under
regeringskonferensen.
Även om kommissionen har makten över vilka nya förslag EU skall lägga
fram är det ministerrådet som fattar de slutgiltiga besluten, inom vissa
politiska områden efter yttrande från EU-parlamentet. Denna uppdelning gör
det mycket svårt att utkräva politiskt ansvar från ansvariga politiker, dvs
även om medborgarna är kritiska mot beslut går det inte att veta vilka
politiker som är ansvariga och borde röstas bort i nästa val. Att inte kunna
utkräva politiskt ansvar är en oerhörd tillbakagång för demokratin, vilken till
viss del kommit till uttryck i det låga valdeltagandet till EU-parlamentet.
Miljöpartiet anser att det är nödvändigt att strukturera om beslutsgången
inom EU så att politiskt ansvar kan utkrävas. Det är också viktigt att återföra
förslagsrätt till medlemsstaterna. Det är orimligt att den överstatliga EU-
kommissionen har den oerhörda makt den har idag. En exakt formulering för
hur EU skall organiseras är en för stor uppgift för att rymmas i denna motion,
men det bör vara en prioriterad uppgift för Sverige i samband med nästa
regeringskonferens att driva frågan hur EU kan omvandlas till att i högre
grad vara ett mellanstatligt samarbete. Helt klart är dock att EU-
kommissionens roll i en sådan struktur måste minska, dess ensamrätt att
lägga förslag måste försvinna. Naturligt vore att i stället ge de nationella
parlamenten förslagsrätt
Vi vill att Sverige som ordförandeland i EU driver
? att öka EU:s öppenhet genom att inom alla EU:s organ införa
meddelarfrihet och offentlighetsprincip liknande den svenska,
?
? att EU överför kompetens till medlemsländerna och skalar bort sådana
politiska områden som löses bäst på nationell nivå,
?
? att driva frågan hur EU kan omvandlas till att i högre grad vara ett
mellanstatligt samarbete,
?
? att EU:s politiska organisation måste förändras på ett sätt som möjliggör
för väljarna att utkräva politiskt ansvar,
?
? att kommissionens ensamrätt att lägga förslag avskaffas, för att i stället
ge de nationella parlamenten förslagsrätt.
?
Den inre marknaden
En av de viktigaste grunderna i unionen är den s k inre marknaden.
Samtidigt är den inre marknaden full av paradoxer och motsägelser. Den
kanske mest uppenbara paradoxen är hur EU parallellt med arbetet att
harmonisera den inre marknaden fortfarande upprätthåller tullmurar och
handelshinder gentemot omvärlden. Världen är större än EU! Varför
jobbar man inte för en fri konkurrens gentemot hela världen? Varför
väljer man att bygga upp spänningar, dels mot de stora konkurrenterna
USA och Japan, men också gentemot tredje världen? Handelspolitiken
gentemot tredje världen bygger på en post-kolonial politik som går ut på
att de fattiga länderna i syd sugs ut genom att de förser oss med billiga
råvaror medan förädlingsindustrin sker inom EU. En prioriterad fråga
under Sveriges ordförandeskap måste vara att driva att EU:s
protektionism mot omvärlden minskar; dock med starka sociala och
miljömässiga skyddsklausuler mot frihandelns skadeverkningar.
Men även inom EU finner vi att den inre marknaden är allt annat än fri.
För att underlätta konkurrensen harmoniseras och standardiseras varu-
utbudet. Det innebär att det blir lättare att sälja en och samma produkt inom
hela unionen, men till priset av en reducerad mångfald - något som är ytterst
allvarligt vad gäller exempelvis handeln med fröer. EU rör sig alltså med
någon sorts "omvända språket", man säger sig vilja uppnå en fri marknad,
men resultatet blir det omvända - en detaljreglerad marknad. En prioriterad
fråga under Sveriges ordförandeskap måste vara att motverka EU:s detalj-
reglering av varor samtidigt som den inre marknadens mål om fri rörlighet
för varor och ohämmad ekonomisk tillväxt måste ersättas med sociala och
miljömässiga mål.
Vi vill att Sverige som ordförandeland i EU driver
? att EU:s protektionism mot omvärlden minskar; dock med starka sociala
och miljömässiga skyddsklausuler mot frihandelns skadeverkningar,
?
? att motverka EU:s detaljreglering av varor,
?
? att den inre marknadens mål om fri rörlighet för varor och ohämmad
ekonomisk tillväxt ersätts med sociala och miljömässiga mål.
?
Europol och Schengen
Det kanske mest häpnadsväckande exemplet på det motsägelsefulla språk
som florerar i EU är Schengenregelverket. Syftet sägs vara "gränser utan
kontroll". Men den ökade frihet människor får inskränker sig till att vi
slipper visa passet vid gränsen till ett annat EU-land. Men för att denna
"frihet" inte samtidigt skall leda till ökad gränsöverskridande kriminalitet
innehåller regelverket så mycket s k kompensatoriska åtgärder att
resultaten blivit "kontroll utan gränser". Skärpt kontroll vid in- och utresa
till tredje land, krav på att du kan visa din nationstillhörighet för att ta in
på hotell eller camping och möjlighet för länderna att när som helst
utföra passkontroll. Även om du inte behöver visa passet vid gränsen
måste det vara med hela tiden du vistas i Schengenländerna. Den
gemensamma polisen, Europol, får ökade befogenheter och till sin hjälp
har man bl a dataregister där det mesta får registreras, bl a politiska
åsikter, sexuell läggning etc. Detta är inte acceptabelt i ett demokratiskt
fritt samhälle. Miljöpartiet anser att Schengenregelverket måste arbetas
om så att den långtgående kontrollen av medborgarna upphör. Vidare
anser Miljöpartiet att Europol skall avskaffas, och till så sker måste
Europol öppnas för parlamentarisk insyn. Detta måste vara en prioriterad
fråga för Sverige att driva under ordförandeskapet.
Men vi som är medborgare i något EU-land kommer lindrigt undan om
man jämför med hur personer från tredje land behandlas, icke EU-
medborgare måste alltid anmäla sig till ett lands myndighet när de korsat en
inre gräns. Över huvud taget är EU:s asylpolitik inhuman och går ut på att
skicka flyktingar tillbaka till hemland eller närregion. Exempelvis skickas
flyktingar från Turkiet tillbaka trots att EU samtidigt fördömer Turkiet för att
landet inte respekterar mänskliga rättigheter.
Med Amsterdamfördraget är Sverige förhindrat att driva en egen asyl-
politik och det går inte heller längre att ge asyl till flyktingar från andra
EU-
länder. FN har klagat på detta eftersom det strider mot Genèvekonventionen.
En viktig fråga för Sverige att driva inom EU måste vara att återföra
asylpolitiken till nationell nivå. Till så sker måste Sverige naturligtvis driva
att alla förslag som innebär en mer restriktiv asyl- och invandringspolitik
stoppas.
Vi vill att Sverige som ordförandeland i EU driver
? att Schengenregelverket arbetas om så att den långtgående kontrollen av
medborgarna upphör,
?
? att Europol avskaffas, och till så sker måste Europol öppnas för
parlamentarisk insyn,
?
? att återföra asylpolitiken till nationell nivå,
?
? att alla förslag som innebär en mer restriktiv asyl- och
invandringspolitik stoppas.
?
Miljö och jordbruk
EU:s jordbrukspolitik är kanske det mest skrämmande exemplet på hur
fel centralisering kan slå. Jordbrukspolitiken tar halva EU:s budget i
anspråk, samtidigt som den gynnar storskalig produktion baserad på
bekämpningsmedel och konstgödsel, vilket skapar stora miljöproblem.
Vi har idag en överproduktion av såväl spannmål som kött och måste
bränna överskottet eller dumpa det i andra länder, vilket i sin tur skapar
problem i dessa länder, då deras inhemska produktion slås ut.
Jordbruksmarkerna i EU hotas samtidigt att utarmas av det jordbruk som
bedrivs inom ramen för EU:s jordbrukspolitik, vilket naturligtvis är en
enorm katastrof för kommande generationer. Miljöpartiet anser att en
prioriterad fråga under Sveriges ordförandeskap måste vara att driva att
den gemensamma jordbrukspolitiken förändras så att EU endast ger stöd
åt ett ekologiskt hållbart, småskaligt och djurvänligt jordbruk och att den
gemensamma jordbrukspolitiken förändras så att den i hög grad flyttas
till nationell nivå. Naturligtvis måste Sverige även verka för att
djurskyddet stärks och de vidriga djurtransporterna upphör.
EU och sund miljöpolitik står i motsatsförhållande. Den inre marknaden i
sig är ett miljöhot p g a alla de transporter som blir nödvändiga. Eftersom
den inre marknaden alltid kommer först kan inget land heller gå före med
hårdare miljökrav på varor. Efter Sveriges EU-anslutning har vi också
tvingats acceptera kemikalier och tillsatsämnen i mat som tidigare varit
förbjudna av hälso- och miljöskäl. Med Amsterdamfördraget har dessutom
den s k miljögarantin försvagats. För att kunna införa strängare miljö-
bestämmelser för en vara än vad EU har krävs att landet kan framlägga
vetenskapliga bevis för att sådana regler är nödvändiga, vilket naturligtvis
totalt strider mot den s k försiktighetsprincipen. Dessutom måste medlems-
landet kunna visa att miljöproblemen man vill få undantag för för att komma
till rätta med är specifika för det egna landet. Som om dessa krav inte skulle
räcka för för att stänga ute alla möjligheter för länder att gå före finns också
en regel som gör att om kommissionen anser att ett lands miljökrav stör den
inre marknaden måste landet anpassa sig till EU-nivån.
Inför folkomröstningen var ett tungt argument från Ja-sidan att vi genom
att gå med skulle påverka EU:s miljöpolitik. Det bör vara en prioriterad fråga
under ordförandeskapet att förverkliga denna ambition! Hittills har Sverige
som medlem i EU knappast gjort denna vilja påmind. Allt engagemang har
lagts ned på att försöka "så gott det går", men "utan att söka konflikt", och
att behålla de nationella regler som gällde vid medlemskapsavtalets
ingående. Det är det enda man tror sig om att eventuellt klara. Den
progressiva kemikaliepolitik som fördes för några år sedan tycks inte vara att
tänka på och många tidigare framgångsrika myndighetsprojekt har fått frysas
eller helt enkelt avvecklas. Denna feghet måste brytas när Sverige tar över
ordförandeskapet och arbetet med att få bort farliga kemikalier från
marknaden måste återupptas och intensifieras.
EU:s arbete med uppföljningen av Kyotokonferensen har gått mycket trögt
och några steg i riktning mot att bekämpa växthuseffekten har egentligen inte
tagits. Sverige bör verka för att införa en koldioxidskatt på EU-nivå.
Miljöpartiet anser dock att miljöavgifter och miljöskatter i EU alltid skall
vara minimiregler och att avgifterna skall hanteras av medlemsländerna.
Vidare bör Sverige driva att EU:s forskningsprogram vad gäller energifrågor
helt skall inriktas på forskning och utveckling kring förnyelsebara
energikällor, i stället för forskning kring kärnkraft.
EU skall dock inte ses som en organisation som kan lösa alla olika miljö-
problem, många problem måste lösas på regional och lokal nivå, exempelvis
genom att gynna närproducerade produkter. Här ställer dock EU:s
upphandlingsregler till förtret och en prioriterad fråga för Sverige att driva
måste vara att ändra EU:s upphandlingsregler, vilka bl a inskränker det
kommunala självstyret, så att lokal upphandling kan ske utan inskränkningar.
Vi vill att Sverige som ordförandeland i EU driver
? att den gemensamma jordbrukspolitiken förändras så att EU endast ger
stöd åt ett ekologiskt hållbart, småskaligt och djurvänligt jordbruk,
?
? att den gemensamma jordbrukspolitiken förändras så att den i hög grad
flyttas till nationell nivå,
?
? att djurskyddet stärks och de vidriga djurtransporterna upphör,
?
? att miljöfrågor alltid måste vara minimiregler - inte
harmoniseringsregler - för att möjliggöra att de länder som så önskar kan
införa strängare miljöregler än de EU lagstiftar om; den s k miljögarantin
måste därför skrivas om så att den inte inskränks av reglerna för den inre
marknaden,
?
? att få bort farliga kemikalier från marknaden,
?
? att införa en koldioxidskatt på EU-nivå,
?
? att miljöavgifter och miljöskatter i EU skall vara minimiregler och
avgifterna skall hanteras av medlemsländerna,
?
? att EU:s forskningsprogram vad gäller energifrågor helt inriktas på
forskning och utveckling kring förnyelsebara energikällor,
?
? att EU:s upphandlingsregler ändras så att lokal upphandling kan ske
utan inskränkningar.
?
Den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken
Ett stort bakslag med Amsterdamfördraget var utvecklingen inom andra
pelaren, dvs EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik (GUSP).
Ländernas vetorätt försvagades samtidigt som EU nu skapar ett
gemensamt utrikesdepartement och en sorts EU-utrikesminister, dvs en
befattning som unionens högsta företrädare utåt. Dessutom kopplas VEU
tydligare till EU så att EU:s ministerråd kan besluta om militära aktioner.
Sveriges tidigare roll på världsarenan som förhållandevis solidariskt med
tredje världen har därmed totalt urholkats; Sverige är tvingat att göra som
EU i utrikespolitiken vilket innebär att Sveriges tidigare
neutralitetspolitik är ett minne blott.
Kommissionen är mycket tydlig i hur man vill ha den fortsatta
utvecklingen av EU:s GUSP. Man ser ett gemensamt militärt försvar som
slutmålet och vill ge VEU ökade resurser då man anser att EU i allt större
omfattning kommer att behöva anlita VEU för att kunna spela en aktiv roll
på den internationella politiska scenen.
Miljöpartiet ser mycket allvarligt på denna utveckling och det hot mot
världsfreden som gör sig gällande. Miljöpartiet anser att Sverige skall
upphöra att vara observatör i VEU. Under nästkommande regeringskonferens
anser vi att Sverige skall driva att utrikes- och säkerhetspolitiken helt skall
avföras från EU:s kompetensområden. Till så sker måste Sveriges linje
naturligtvis vara att aktivt arbeta för att göra EU:s internationella politik så
solidarisk som möjligt. Likaså måste Sverige arbeta för att säkerhetssam-
arbetet inte definieras i enbart militära termer utan också i sociala, ekono-
miska och ekologiska termer.
Vi vill att
? Sverige upphör att vara observatör i VEU,
?
? Sverige verkar för att utrikes- och säkerhetspolitiken helt avförs från
EU:s kompetensområden,
?
? Sverige aktivt arbetar för att göra EU:s internationella politik så solida-
risk som möjligt,
?
? Sverige arbetar för att säkerhetssamarbetet inte definieras i enbart
militära termer utan också i sociala, ekonomiska och ekologiska termer.
?
Östutvidgningen
EU omfattas idag av färre än hälften av Europas länder. Dock är en
utvidgningsprocess österut i full gång med förhandlingar med ett antal
länder. En allmän uppfattning i Sverige är att folken i de forna
kommunistländerna inte önskar något högre än att deras länder upptas i
EU. Men att ländernas regeringar sökt medlemskap i EU innebär inte
nödvändigtvis att detta är demokratiskt förankrat hos folken. Att ensidigt
verka för att länderna snabbt kommer med i EU är därför mycket
olyckligt; det måste vara människorna i de berörda länderna som i en väl
förankrad demokratisk process fäller avgörandet om ett eventuellt
medlemskap i EU. Att pressa in ett folk mot dess vilja vore lika olyckligt
som att arbeta mot deras möjlighet att bli medlemmar av unionen.
Kännedomen om vad ett EU-medlemskap kommer att innebära är i flera av
ansökarländerna mycket låg. Det är därför angeläget att opartiskt visa vad ett
EU-medlemskap får för konsekvenser, och detta måste vara Sveriges linje
under det egna ordförandeskapet. EU:s agerande idag är på vissa områden
olyckligt, framför allt det faktum att olika hjälpinsatser kopplats till själva
EU-medlemskapsansökan, dvs att ett medlemskap ses som en förutsättning
för EU-stöd. Det lämnar länderna utan alternativ.
I vissa avseenden är EU ännu inte redo att genomföra utvidgningen. Dels
är inte de institutionella frågorna lösta, dels försvårar östutvidgningen
möjligheten för EU att snabbt bli mer effektivt, dvs en upplevd konflikt
mellan fördjupning och utvidgning. Bl a Spanien och Portugal framför också
att utvidgningen kommer att leda till negativa ekonomiska konsekvenser för
de egna länderna, då fler länder skall vara med och dela på strukturfonderna.
Jordbrukspolitiken är en annan stöttesten. I stället för en lösning där
östländerna deltar på lika villkor gynnar förslagen i Agenda 2000 jord-
brukarna i nuvarande EU-medlemsländer i och med att kandidatländernas
jordbruk under övergångstiden efter det att de blivit medlemmar inte skall
vara berättigade till direktstöd, samtidigt som ländernas produktions-
utveckling hämmas av kvoter. Naturligtvis påverkas också konsumenterna i
kandidatländerna om matpriserna närmar sig EU-nivåns. Miljöpartiet är
mycket kritiskt till detta och menar att EU:s jordbrukspolitik måste
reformeras på ett sätt som garanterar att östländernas jordbrukspolitik inte
diskrimineras i något avseende. Omstrukturering av det östeuropeiska
jordbruket riskerar också att orsaka stor arbetslöshet, samtidigt som det finns
en risk för en ökad användning av bekämpningsmedel och konstgödsel inom
det östeuropeiska jordbruket.
Vi vill att Sverige som ordförandeland i EU driver
? att det är människorna i ansökarländerna som i en väl förankrad
demokratisk process fäller avgörandet om ett eventuellt medlemskap i
EU,
?
? att inga former av hjälpinsatser kopplas till krav vid ländernas EU-
medlemskapsförhandlingar,
?
? att EU:s jordbrukspolitik måste reformeras på ett sätt som garanterar att
östländernas jordbruk inte diskrimineras i något avseende.
?
Framtiden
Hur kommer den framtida utvecklingen inom EU att se ut? Naturligtvis
finns många tänkbara scenarier. Att både fördjupa och utvidga
samarbetet, både geografiskt och politiskt, torde dock bli en alltför svår
uppgift.
EU kan välja att hörsamma den växande kritiken mot centraliseringen och
byråkratin och välja att inrikta sig på de politikområden som inte kan
hanteras på regional eller nationell nivå, medan övriga områden decen-
traliseras. EU-kommissionen får mindre makt samtidigt som de nationella
parlamenten får ökat inflytande i EU:s beslutsprocess. På så sätt
demokratiseras EU, samtidigt som unionen blir effektivare inom ett mer
begränsat område.
Ett motsatt alternativ är att den federalistiska utvecklingen fortgår trots en
allt större kritik från medborgarna. Förr eller senare blir inte bara en
majoritet av medborgarna EU-kritiska, utan också deras representanter i det
egna parlamentet. Ett parlament med en sådan utgångspunkt kommer
naturligtvis inte finna sig i att överlämna makt åt EU, tvärtom kommer man
att kräva att återfå kompetens, vilket kan innebära början till en upplösning
av unionen.
Innan Sverige tar över ordförandeklubban i EU är det viktigt att Sverige
har fullständigt klart för sig i vilken riktning unionens utveckling skall
föras.
Det är av oerhörd vikt att lyckas lyfta blicken från enskilda kommissions-
förslag etc och i stället se till helheten, för att sedan i varje enskilt beslut
kunna ta ett steg mot ett demokratiskt, socialt och ekologiskt hållbart
samhälle.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att tillsätta en parlamentariskt sammansatt kommitté för att
förbereda och lyfta fram vilka politiska frågor Sverige skall prioritera under
ordförandeskapet samt under den kommande regeringskonferensen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att i en sådan kommitté även ge plats åt representanter från olika
EU-kritiska organisationer,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att inom alla EU:s organ införa meddelarfrihet och
offentlighetsprincip liknande den svenska,1
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att en prioriterad fråga för Sverige skall vara att inom EU driva
att EU bör överföra kompetens till medlemsländerna och helt skala bort
sådana politiska områden som löses bäst på nationell nivå,1
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att en prioriterad fråga för Sverige skall vara att driva frågan hur
EU kan omvandlas till att i högre grad vara ett mellanstatligt samarbete, 1
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att en prioriterad fråga för Sverige skall vara att inom EU driva
att EU:s politiska organisation måste förändras på ett sätt som möjliggör för
väljarna att utkräva politiskt ansvar, 1
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att en prioriterad fråga för Sverige skall vara att inom EU driva
att kommissionens ensamrätt att lägga förslag avskaffas, för att i stället ge de
nationella parlamenten förslagsrätt, 1
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att en prioriterad fråga för Sverige skall vara att inom EU driva
att EU:s protektionism mot omvärlden minskar; dock med starka sociala och
miljömässiga skyddsklausuler mot frihandelns skadeverkningar,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att en prioriterad fråga för Sverige skall vara att motverka EU:s
detaljreglering av varor,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att en prioriterad fråga för Sverige skall vara att inom EU driva
att den inre marknadens mål om fri rörlighet för varor och ohämmad
ekonomisk tillväxt ersätts med sociala och miljömässiga mål,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att en prioriterad fråga för Sverige skall vara att inom EU driva
att Schengenregelverket arbetas om så att den långtgående kontrollen av
medborgarna upphör,2
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att en prioriterad fråga för Sverige skall vara att inom EU driva
att Europol avskaffas, 2
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att en prioriterad fråga för Sverige skall vara att inom EU driva
ett öppnande av parlamentarisk insyn i Europol, 2
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att en prioriterad fråga för Sverige skall vara att återföra
asylpolitiken till nationell nivå,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att en prioriterad fråga för Sverige skall vara att inom EU driva
att alla förslag som innebär en mer restriktiv asyl- och invandringspolitik
stoppas,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att en prioriterad fråga för Sverige skall vara att inom EU driva
att den gemensamma jordbrukspolitiken förändras så att EU endast ger stöd
åt ett ekologiskt hållbart, småskaligt och djurvänligt jordbruk, 3
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att en prioriterad fråga för Sverige skall vara att inom EU driva
att den gemensamma jordbrukspolitiken förändras så att den i hög grad
flyttas till nationell nivå, 3
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att en prioriterad fråga för Sverige skall vara att inom EU driva
att djurskyddet stärks och de vidriga djurtransporterna upphör, 3
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att en prioriterad fråga för Sverige skall vara att miljöfrågor
alltid
görs till minimiregler så att de länder som så önskar kan införa strängare
miljöregler än de EU lagstiftar om, 3
20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att en prioriterad fråga för Sverige skall vara att inom EU driva
att den så kallade miljögarantin skrivs om så att den inte inskränks av
reglerna för den inre marknaden,
21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att en prioriterad fråga för Sverige skall vara att inom EU driva
att få bort farliga kemikalier från marknaden, 3
22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att en prioriterad fråga för Sverige skall vara att verka för
införandet av en koldioxidskatt på EU-nivå och att miljöavgifter och
miljöskatter i EU skall vara minimiregler och att avgifterna skall hanteras av
medlemsländerna,
23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att en prioriterad fråga för Sverige skall vara att verka för att
EU:s
forskningsprogram vad gäller energifrågor helt inriktas på forskning och
utveckling kring förnyelsebara energikällor, i stället för forskning kring
kärnkraft,
24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att en prioriterad fråga för Sverige skall vara att verka för att
EU:s
upphandlingsregler ändras så att lokal upphandling kan ske utan
inskränkningar, 4
25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Sverige upphör att vara observatör i VEU,
26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att en prioriterad fråga för Sverige skall vara att inom EU driva
att säkerhetssamarbetet inte definieras i enbart militära termer utan också i
sociala, ekonomiska och ekologiska termer,
27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att en prioriterad fråga för Sverige skall vara att inom EU driva
att EU:s internationella politik är så solidarisk som möjligt,
28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att en prioriterad fråga för Sverige skall vara att utrikes- och
säkerhetspolitiken helt avförs från EU:s kompetensområden,
29. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att en prioriterad fråga för Sverige skall vara att säkerställa att
det
är människorna i kandidatländerna som i en väl förankrad demokratisk
process fäller avgörandet om ett eventuellt medlemskap i EU,
30. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att en prioriterad fråga för Sverige skall vara att inom EU driva
att inga former av hjälpinsatser kopplas till krav vid ländernas EU-
medlemskapsförhandlingar,
31. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att en prioriterad fråga för Sverige skall vara att inom EU driva
att EU:s jordbrukspolitik måste reformeras på ett sätt som garanterar att
östländernas jordbruk inte diskrimineras i något avseende. 3
Stockholm den 20 oktober 1998
Birger Schlaug (mp)
Marianne Samuelsson (mp)
Yvonne Ruwaida (mp)
Gudrun Lindvall (mp)
Ewa Larsson (mp)
Per Lager (mp)
Thomas Julin (mp)
Mikael Johansson (mp)
Barbro Johansson (mp)
Helena Hillar Rosenqvist (mp)
Matz Hammarström (mp)
Gunnar Goude (mp)
Peter Eriksson (mp)
Kia Andreasson (mp)
Kerstin-Maria Stalín (mp)
Lars Ångström (mp)