I och med det kalla krigets upphörande har förutsättningarna
för internationell nedrustning och en minskning av
militärutgifterna i världen kraftigt förbättrats. Samtidigt har
allt fler länder när terrorbalansen inte längre lägger hinder i
vägen fått möjlighet att köpa även omfattande och
sofistikerade vapensystem. Detta innebär en avsevärd risk
för militär kapprustning i vissa regioner och världsdelar, med
negativa konsekvenser för såväl fred och säkerhet som för
social utveckling och demokrati. Svensk utrikes- och
säkerhetspolitik har traditionellt lagt stor tonvikt vid behovet
av nedrustning och vapenbegränsning, liksom allmänt
fredsfrämjande och konfliktförebyggande åtgärder. Stöd till
demokratiseringssträvanden och bekämpande av fattigdom
utgör därför sedan länge centrala inslag i svensk utrikes- och
biståndspolitik. Denna inriktning har ytterligare förstärkts
under senare år, bl.a. genom regeringens särskilda skrivelser
om fattigdomsbekämpning, demokrati och mänskliga
rättigheter på biståndsområdet och inom utrikespolitiken.
Export av JAS 39 Gripen
Med synnerligen aktivt stöd från de svenska och brittiska
regeringarna har konsortiet SAAB-British Aerospace under
senare år bedrivit en mycket intensiv kampanj för att sälja
stridsflygplanet JAS 39 Gripen till en lång rad länder också i
tredje världen. Här återfinns bl.a. Chile, Sydafrika,
Filippinerna och Brasilien. Länder som alla är unga
demokratier med arméer som ännu är starka och präglade av
det förflutna; länder som alla har omfattande
fattigdomsproblem och svåra sociala klyftor, och som
dessutom är belägna i regioner där köp av stora vapensystem
riskerar att bidra till instabilitet och militär upprustning.
Sydafrika kommer att fatta beslut om köp av flygplan de
närmaste månaderna. Export av Gripen till något av dessa
länder skulle innebära något kvalitativt nytt i svensk historia:
den här typen av vapensystem har Sverige hittills aldrig
exporterat till länder i tredje världen. Export av detta slags
vapensystem förutsätter vidare ett långsiktigt åtagande från
svensk sida vad gäller bl.a. försörjning av reservdelar. Vi
talar här om en tidsrymd på 25-30 år, under vilken Sverige
och Storbritannien förutsätts ge tillstånd till fortsatt export
och underhåll. De intensiva svenska ansträngningarna för att
sälja stridsflygplan till dessa länder har väckt internationell
uppmärksamhet med tanke på Sveriges normalt sett
fredsfrämjande politik, och aktualiserar även en rad frågor
vad gäller tänkbara etisk-moraliska konsekvenser för vår
egen del. Innan beslut om köp och försäljning har fattats
anser vi det därför angeläget att bidra till en bred och
offentlig diskussion kring dessa områden.
Fattigdom
I Sydafrika lever 70 % av befolkningen i fattigdom. Åtta
miljoner bor i kåkstäder. Ca 12 miljoner människor har inte
tillgång till rent vatten. Desmond Tutu, ärkebiskop emeritus
har uttalat: "Jag är totalt emot vapenhandeln, speciellt i fallet
Sydafrika där det största hotet mot stabilitet är den desperata
fattigdomen som en majoritet av befolkningen lever i.
Sydafrika behöver lärare och böcker, rent vatten och
kliniker."
Demokrati
Den nuvarande grundlagen i Chile kom till 1980 under
diktator general Augusto Pinochets styre. Det chilenska
militären står inte under demokratisk kontroll. Enligt den s.k.
kopparlagen mottar militären 10 % av försäljningsvärdet från
statliga koppargruvor. Kongressen har ingen kontroll över
hur dessa resurser används. Av de 48 ledamöterna i senaten
är bara 38 folkvalda. Fyra senatorer är direkt utpekade av
militären. Chile planerar köpa 18-20 flygplan. I juni
meddelade regeringen att beslutet om köp av stridsflygplan
skjuts upp på obestämd tid grundat på den ekonomiska
krisen. I Brasilien har varje vapengren - flottan, armén och
flygvapnet - en minister. Dessa är alltid militärer och de är
inte underordnade en civilförsvarsminister. Flygministern
ansvarar även för civilflygets verksamhet. Brasilien planerar
köpa ett 100-tal stridsflygplan år 2000.
Latinamerikanskt
moratorium
Oscar Arias, Nobelsfredpristagare och f.d. president i Costa
Rica har föreslagit ett tvåårigt moratorium för försäljning av
högteknologiska vapen till Latinamerika. Han själv och ett
40-tal nuvarande och f.d. statschefer har undertecknat detta.
Jimmy Carter, f.d. president i USA, har skrivit ett brev till
statsminister Göran Persson med vädjan om svenskt stöd till
detta förslag. Exporten av vapen har i många
utvecklingsländer en så stor effekt på de ekonomiska,
politiska och sociala förhållandena att det är ytterst viktigt
med en kunskapsbaserad diskussion i Sverige angående de
etiska och moraliska implikationerna vid export av vapen
innan långsiktiga åtaganden görs.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en utredning av utvecklings- och
säkerhetspolitiska konsekvenser av export av JAS-plan till
länder i tredje världen, speciellt Sydafrika, Brasilien, Chile
och Filippinerna,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att respektera det föreslagna tvååriga
moratoriet för försäljning av högteknologiska vapen till
Latinamerika,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att inte exportera JAS 39 Gripen till
länder där militären inte står under full civil kontroll,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att inte exportera JAS 39 Gripen till
länder som Sverige samtidigt ger bistånd till för
demokratisering och fattigdomsbekämpning,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att inte exportera vapen till
utvecklingsländer över huvud taget.