På en enda jord med begränsade resurser är vi alla beroende
av varandra. Ansvaret för tillståndet i världen är gemensamt.
Miljöpartiet de gröna verkar för en utjämning och en mer
rättvis fördelning av jordens resurser.
Världen står inför gigantiska utmaningar i form av en kraftig befolknings-
ökning, storskalig miljöförstöring, minskande bördighet och brist på vatten
och livsmedel. Konkurrensen om jordens resurser skapar starka spänningar
och konflikter. Både politiska ledare, internationella organ och enskilda
medborgare måste ta sitt ansvar. En solidarisk livsstil ställer stora krav på
förändringar i vårt samhälle.
I ett globalt miljö- och rättviseperspektiv är det nödvändigt att den rika
världen skyndar på mot kretsloppssamhället.
Verksamheten under
utgiftsområdet
Inledningsvis erinras i propositionen om det överordnade
målet för Sveriges internationella utvecklingssamarbete att
höja de fattiga folkens levnadsnivå. De sex av riksdagen
fastlagda biståndspolitiska målen - att bidra till
resurstillväxt, ekonomisk och politisk självständighet,
ekonomisk och social utjämning, demokratisk
samhällsutveckling, en framsynt hushållning med
naturresurser och omsorg om miljön samt jämställdhet mel-
lan kvinnor och män - samverkar för att bidra till det
övergripande målet.
Miljöpartiet anser att tiden är inne för att en förnyad prövning görs i en
utredning av de biståndspolitiska målen. Målen har blivit ett alltmer trubbigt
instrument allteftersom deras antal ökat. Att ange att fattigdomsbekämp-
ningen är ett överordnat mål framstår som missvisande då t.ex. miljöåtgärder
och konflikthantering fått ökad betydelse.
Vi vill även att självtillit lyfts in som en viktig bit i biståndsmålen. Med
självtillit menar vi att biståndet måste utformas så att länderna får större
möjligheter att utvecklas efter sina egna förutsättningar och traditioner och i
en takt som gör att människorna inte känner sig utanför och främmande inför
de förändringar som sker. Det är också en förutsättning för att demokratin
skall kunna utvecklas i u-länderna.
Biståndsramen m.m.
Solidariteten med fattiga länder kräver ett utökat och
samtidigt effektivare svenskt bistånd. I
budgetöverenskommelsen med regeringen och Vänsterpartiet
beslöts att för 1999 tillskjuta ytterligare 100 miljoner kronor
till bistånd utöver vad som tidigare planerats. Miljöpartiet
föreslår kraftigare höjningar för åren 2000 och 2001 så att
biståndet det senare året uppgår till cirka 0,79 procent av
BNI.
Bistånd och miljö
Miljökonsekvensbeskrivningar
Miljöproblemen varierar i olika delar av världen, beroende
på ekonomiska och ekologiska förutsättningar. De måste
ingå i en helhetssyn på utvecklingen eftersom de berör all
mänsklig verksamhet.
År 1988 beslutade riksdagen att det svenska biståndet ska bidra till en
långsiktig hushållning med naturresurser och en omsorg om miljön. Det
betyder att man ska ta hänsyn till miljöaspekter i bedömningen av alla
biståndsprojekt. Miljöpartiet anser att miljökonsekvensbeskrivningar skall
ingå i all biståndsverksamhet.
Samarbete för en bättre miljö
En rad viktiga miljöpolitiska frågor är internationella eller
globala problem, t.ex. försurningen, övergödningen av
haven, uttunningen av ozonskiktet och ökningen av växthus-
gaser i atmosfären. För att lösa dessa miljöproblem behövs
ett omfattande internationellt samarbete. Internationella avtal
och konventioner är viktiga och bör utvecklas genom att man
kopplar kontrollmekanismer och bindande beslut till
undertecknandet.
Internationellt samarbete med miljöförtecken är i många sammanhang en
förutsättning för en långsiktig hållbar utveckling. Samarbetet måste vara
flexibelt och öppet för nya tankar för att kunna lösa problemen i en
föränderlig värld.
Vatten
Upp till 15 000 människor dör varje dag på grund av
vattenbrist eller förorenat vatten. Tillgång till vatten är en
grundläggande förutsättning för utveckling och god hälsa.
Enkel teknik och lokalt engagemang ger stora förbättringar
till små kostnader. Men vattenfrågor handlar även om att
sprida kunskap och att förändra beteenden, både bland
människor och mellan stater.
Jordens vatten är konstant. Beräkningar visar att tre miljarder människor i
världen kommer att bo i områden med vattenbrist år 2025 och något måste
göras för att jordens färskvatten skall räcka till alla.
En ny syn på vattnet formulerades i Agenda 21 under miljökonferensen i
Rio 1992. Tillgång till vatten av god kvalitet är en grundläggande förutsätt-
ning för utveckling och god hälsa. Vatten behövs i hushållen, i jordbruket,
för industriutveckling, för ekosystemens överlevnad och inom många andra
områden.
Miljöpartiet anser att regeringen bör verka för ett integrerat synsätt, både
till vatten och mark, och inte behandla markfrågor för sig och vattenfrågor
för sig. Vatten eller snarare bristen på vatten utgör också en risk för
konflikter mellan länder som delar på vattenmagasin. Därför måste vatten-
frågorna även tas i FN:s säkerhets- och konfliktarbete.
Forskning kring marin miljö
Den marina miljön är hotad av okontrollerat fiske, av
föroreningar och av direkt fysisk förstörelse. Mellan en och
två miljarder människor får sitt primära proteinintag från de
kustnära marina ekosystemen. År 2000 räknar man med att
3,7 miljarder människor kommer att leva i u-ländernas
kustområden. Den växande befolkningen utgör ett starkt
miljöhot om inte livsstilen anpassas till vad den känsliga
kustmiljön kan tåla.
Mangroveskogar, korallrev och sjögräsängar i lagunerna hör till de kust-
miljöer som är hotade. Samtidigt spelar de en nyckelroll i de näringskedjor
som förser befolkningen med fisk och skaldjur. Hav och kustområden är
dessutom ofta den slutliga mottagaren av föroreningar.
Miljöproblem som påverkar hav och floder kräver ofta åtgärder i sam-
verkan mellan länder och regioner och mellan olika aktörer inom ett land.
Miljöpartiet anser mot bakgrund av den senaste tidens rapporter om hotet
mot den marina miljön att det måste till extraordinära åtgärder. Vi förutsätter
att regeringen följer upp dessa problem inom olika internationella fora.
Ökad kunskap om miljökrav
Genom att stödja handeln med miljövänligt framställda
produkter kan man främja en hållbar utveckling.
Det ökande miljömedvetandet i EU-länderna har medfört strängare
miljökrav på produkter både från konsumenter och myndigheter. De nya
kraven kan upplevas som handelshinder av producenter och exportörer i u-
länderna. En viktig uppgift är därför att öka kunskapen i u-länderna om vilka
miljökrav som gäller i EU-länderna. Miljöpartiet förutsätter att regeringen
verkar för att så sker.
Miljöorganisationer i syd stärker
miljöarbetet
I en del u-länder hör miljörörelserna till de få fria, oberoende
röster som finns. Internationella nätverk och nationella
enskilda organisationer spelar en viktig roll när det gäller att
sprida information och kunskap och underlätta dialogen
mellan lokalbefolkning och myndigheter.
Miljöpartiet anser att regeringen bör verka för att dessa organisationer får
del av det svenska biståndet.
Befolkning och utveckling
En ny syn på befolkning och utveckling är på väg. Länge
trodde man att det skulle födas färre barn om man spred
kunskap om preventivmetoder. Erfarenheten har visat att det
inte räcker. Det är i första hand social och ekonomisk
utveckling och människors möjlighet att förbättra sina liv
som påverkar hur många barn man skaffar.
FN:s tredje befolkningskonferens i Kairo 1994 ledde fram till en ny syn på
befolkningsfrågorna. Man slog fast att preventivmedelsprogram inte räcker
för att minska folkökningen. Statlig kontroll av barnafödandet, som i Kina, är
omöjlig i de flesta länder och heller inte etiskt försvarbar. Idag anser man
allmänt att det är fattigdom som gör att folk har många barn. Det är social
och ekonomisk utveckling som främst kan påverka befolkningsutvecklingen,
inte kontroll.
Fattigdomsbekämpning
Inledning
Folkökningen och en ökande materiell standard leder i alla
länder till ett högre tryck på miljö och naturresurser. En
hållbar utveckling handlar inte bara om hur stor befolkning-
en är utan också om att de rika länderna måste ändra
ohållbara produktionsformer och konsumtionsmönster.
Utvecklingen blir ohållbar om vårt sätt att leva kopieras av
den växande medelklassen i de fattiga länderna.
Ju fattigare en familj är, desto viktigare blir barnen eftersom de kan bidra
med inkomster och till föräldrarnas trygghet på ålderdomen. Även om de
fattigas andel av världens befolkning nu minskar så ökar antalet fattiga
fortfarande räknat i absoluta tal. Idag lever långt över en miljard människor i
fattigdom. Därför är den viktigaste insatsen för att påverka folkökningen just
att bekämpa fattigdomen, till exempel genom bättre fördelningspolitik och
bättre försörjningsmöjligheter. Man måste också stärka de sociala sektorerna
så att barn får gå i skolan och hälsovården räcker för alla.
Varför händer inget?
FN-organet UNDP konstaterade nyligen att trots alla
officiella löften om att minska fattigdomen i världen gör de
flesta regeringar inte särskilt mycket åt den. Antalet fattiga
förblir lika många eller i vissa särskilt drabbade länder till
och med fler.
Bland löftessvikarna finns världens rika länder. Sverige måste nu försöka
mana på dessa länder så att de avsätter 0,7 procent av den egna bruttonatio-
nalprodukten till bistånd. Sedan måste skuldbördan upp till diskussion.
Mellan en sjundedel och en tredjedel av u-ländernas exportintäkter går åt
enbart till att betala av på gamla skulder.
Miljöklausuler
Globaliseringen av världsekonomin har medfört både
positiva och negativa effekter för fattiga länder. Ökade
direktinvesteringar i fattiga länder medför en stark positiv
ekonomisk utveckling, men oftast saknas tillräckliga sociala
och miljömässiga krav vilket medfört att utarmning av såväl
människor som miljö har tilltagit. Det är därför viktigt att
såväl social-miljöklausuler införs i främst de globala
handelsavtalen, dvs. WTO-systemet. Socialklausuler
("minimum labour standards") finns i vissa multilaterala
avtal, och ILO har utarbetat konkreta förslag på hur dessa
bör utformas. Miljöklausuler har ännu inte utvecklats på
samma sätt, men är minst lika viktiga. Regeringen måste
vara pådrivande för att få till stånd social- och miljöklausuler
i alla relevanta internationella avtal.
Solidarisk handel
Vi har från Miljöpartiets sida ofta tryckt på att man i
biståndspolitiken skall försöka påverka handels- och
näringsstrukturer. De nuvarande mönstren för världshandeln
bidrar till underutveckling i vissa länder. Det finns nya idéer
om solidarisk handel, om en "rättvis handel" som tar hänsyn
till människa och miljö. Det är önskvärt att man seriöst
arbetar med att få fram dokumentation och modeller för och
om sådan solidarisk handel.
Obetald övertid, löner långt under existensminimum, långa arbetspass på
ackord, utsatthet för frätande kemikalier, sexuella trakasserier, barnarbete,
tvångsarbete och miljöförstöring förekommer vid produktionen av varor som
vi i västvärlden konsumerar. Dessa förhållanden möjliggör lägre konsument-
pris här i västvärlden. Sådana förhållanden är oacceptabla utifrån dessa
människors livsmiljö, men även om vi ska få en ekologisk och social hållbar
utveckling i världen.
Via rättvisemärkningen får morgondagens konsument chansen att lägga in
ytterligare en värdering i sitt handlande - rättvis handel, där företagens moral
och etik kommer att spela en avgörande roll för företagens möjligheter att
sälja sina varor. Just rättvisemärkningen utgår från att stödja producenterna i
deras land på deras villkor och utgör på så sätt samtidigt ett positivt
biståndsarbete.
När det gäller tvångsarbete och barnarbete bidrar just rättvisemärkningen
till att starta positiva processer som långsiktigt motverkar förekomsten av
dessa utnyttjanden. Men det finns också andra verktyg som bör användas.
Staten bör stödja processen med att öka medvetenheten bland konsu-
menterna om behovet att påverka produktionsförhållandena av de varor man
köper. Regeringen bör se över vilka olika verktyg man ska använda för att
starta en sådan process. Man borde även se över om och hur man kan koppla
biståndet till en sådan process. Ett sätt att stödja övriga världens konsument-
politik och samtidigt möjliggöra för svenska konsumenter att konsumera
solidariskt är att stödja framtagandet av rättvisemärkning.
Kvinnor i u-länder
Kvinnor i u-länder bär en tung börda. De har ofta ansvar för
hem, barn och familjens jordbruk. Miljöpartiet anser därför
att mer av biståndet skall satsas på kvinnorna, deras arbete
och utbildning. De familjerådgivningsprogram som finns i
tredje världen behöver starkt stöd. Vi vill att Sverige genom
FN och andra organisationer skall gå i spetsen för en kraftigt
ökad utbildning i familjeplanering.
En viktig aspekt är att det måste finnas ett jämställdhetsperspektiv i alla
projekt. I många länder finns ett kvinnoförtryck, kvinnorna är inte jämställda
med mannen, och därför är det extra angeläget att satsa på kvinnoprojekt.
Multilateralt
utvecklingssamarbete
Inledning
Multilateralt utvecklingssamarbete omfattar FN:s
ekonomiska och sociala verksamhet, Internationella
finansieringsinstitutioner respektive Övrigt multilateralt
samarbete.
Miljöpartiet konstaterar att praktiskt taget hela det svenska multilaterala
stödet (ca 85 %) kanaliseras genom FN:s organ för ekonomisk och social
utveckling, inklusive Bretton Woods-institutionerna. Härtill kommer stöd till
de regionala utvecklingsbankerna i Afrika, Asien och Latinamerika,
Internationella jordbruksfonden, IFAD, och Nordiska utvecklingsfonden,
NDF.
Miljöpartiet anser att det är angeläget att bibehålla ett starkt stöd till FN-
systemet. FN kan effektiviseras och förbättras i sina arbetsformer samtidigt
som FN:s roll bör förstärkas, särskilt vad gäller freds- och konfliktföre-
byggande arbete.
Ett nationellt råd för
Världsbanksfrågor
Miljöpartiet anser att Världsbanken och andra Bretton
Woods-institutioner spelar en central roll i det internationella
utvecklingssamarbetet. De utgör en del av FN-systemet. För
att det svenska agerandet i FN skall ha ett så brett stöd och
en så bred förankring som möjligt deltar under några veckor
varje höst representanter för riksdagspartier och folkrörelser
i FN-delegationen i generalförsamlingen i New York. Till
stora FN-konferenser inbjuds på samma sätt partier och
folkrörelser till samråd och deltagande. Detta bidrar till att
Sverige tar upp frågor som har stort folkligt stöd.
För samarbetet med Bretton Woods-institutionerna äger ett visst informellt
samråd, framför allt i fråga om skuldfrågorna, rum med vissa enskilda
organisationer. Däremot saknas helt parlamentariskt inflytande.
Miljöpartiet anser att det skulle vara värdefullt att inrätta ett speciellt råd
med deltagande från de politiska partierna och enskilda organisationer för
samråd angående det svenska agerandet i frågor som rör Världsbanken och
de övriga Bretton Woods-institutionerna.
Det är viktigt att alla ekonomer som arbetar inom Världsbanken har
kunskap om de specifika problem som finns i tredje världen.
U-landsskulden
I dag går nettoflödet av ekonomiska resurser från fattiga
länder till rika. U-länderna betalar mer i amorteringar och
räntor på lånen från de rika länderna än vad de får tillbaka i
bistånd. Denna skuldfälla förvärras genom Världsbankens
och Internationella valutafondens omfattande
strukturanpassningsprogram, som måste följas för att få
fortsatta lån. Programmen går ut på att anpassa u-ländernas
ekonomier till den export- och importinriktade
världsekonomin. Följden blir minskad självtillit och ett ökat
beroende av i-länderna. Samtidigt medför
strukturanpassningen att budgeten för socialvård, hälsovård
och skola ofta måste skäras ned. Miljöpartiet anser att
Sverige aktivt skall föregå med gott exempel genom att
skriva av de fattiga ländernas skuldbörda. Dessutom bör
Sverige arbeta för en allmän avskrivning av
utvecklingsländernas offentliga skulder till staten,
Internationella valutafonden och Världsbanken.
Ett krav som förts fram på sista tiden är även att det måste anställas fler
ekonomer i Världsbanken som har kunskap om de specifika problem som
finns i tredje världen.
Europeiska unionen
Miljöpartiet anser att regeringen skall verka för att EU:s
bistånd kommer de fattigaste till del. EU satsar främst på
länderna kring Medelhavet, särskilt länderna i Nordafrika,
vilket motiveras av rädslan för kraftig invandring till
Sydeuropa.
Vi har tidigare kritiserat det faktum att EU inte har någon tydlig miljö-
profil, verkställandet av antagna riktlinjer har varit bristfälligt, handlings-
program för att hantera miljöfrågorna i biståndet saknas, miljökonsekvens-
beskrivningar genomförs inte konsekvent och resultaten redovisas inte syste-
matiskt. Kapaciteten i miljöfrågor är dessutom svag och behöver förstärkas. I
EU framhålls handel och ekonomisk tillväxt som en förutsättning för ett
framgångsrikt biståndsarbete. Men vi vill poängtera vikten av att detta alltid
kombineras med en granskning av hur tillväxtens följder och konsekvenser
drabbar miljö och människor, både i ett nära och i ett långsiktigt perspektiv.
Regeringen bör arbeta mer aktivt i nu nämnda frågor.
Bilateralt
utvecklingssamarbete
Inledning
Regeringen påpekar i budgetpropositionen att
utvecklingssamarbetet genom Sida omfattar cirka två
tredjedelar av det svenska biståndet och äger rum inom
flertalet samhällssektorer i över hundra länder och genom ett
stort antal kanaler.
I propositionen föreslår regeringen att anslagsposten för det bilaterala
biståndet ökar 1999 med 185 miljoner kronor till 7 345 miljoner kronor. En
fortsatt ökning förutses under kommande år.
Demokrati, mänskliga rättigheter och
gott styrelseskick
I propositionen betonar regeringen att stödet till
demokratisering och respekt för de mänskliga rättigheterna
utgör ett alltmer prioriterat område inom svenskt
utvecklingssamarbete. Miljöpartiet anser att demokrati och
mänskliga rättigheter alltid bör integreras i olika delar av
utvecklingssamarbetet.
Stöd till enskilda organisationers
utvecklingssamarbete
Miljöpartiet vill särskilt framhålla den betydelse biståndet
genom enskilda organisationer har för det svenska
utvecklingssamarbetet. Folkrörelseförankringen och den
svenska folkbildningstraditionen används för att stödja
utvecklingen av enskilda organisationer i samarbetsländerna
och för att stärka det civila samhällets institutioner.
Med tanke på bristen på respekt för mänskliga rättigheter i länder som t.ex.
Kina och Östtimor bör Sverige fokusera sitt bistånd direkt till demokrati-,
människorätts- och kyrkliga organisationer i länder där kränkningar före-
kommer. Det är viktigt att dessa organisationer, som ofta utsätts för trakasse-
rier och där medlemmarna förföljs på olika sätt, får starkt stöd. Internationell
uppmärksamhet är ofta ett skydd både för ideella opolitiska organisationer
och för den politiska oppositionen.
Samarbetet med länder och
regioner
Asien
Regeringen uppmärksammar bl.a. att miljöförstöringen är ett
mycket snabbt växande problem i Asien och i hög grad
förknippad med den snabba industrialiseringen och
urbaniseringen. Luftföroreningar i många större städer
överstiger kraftigt WHO:s gränsvärden. Tretton av världens
mest förorenade städer finns i Asien. Floderna i Asien är
svårt förorenade, och en långt mindre andel av invånarna i
Asien har tillgång till godtagbart dricksvatten än i någon
annan del av världen. I Kina har miljöproblemen antagit
skrämmande proportioner och hotar idag den globala miljön.
Under de senaste trettio åren har hälften av skogsbeståndet
förlorats och en tredjedel av jordbruksmarken försämrats.
Samarbete med Central-
och Östeuropa
Miljöpartiet anser att det behövs en ekonomisk kraftsamling
för att stödja Östeuropa, speciellt då vad gäller att bygga upp
rättsstater i Östeuropa. För att klara återuppbyggnaden krävs
regelverk och lagstiftning som respekteras.
Regeringen bör vidta åtgärder för att förhindra miljöskador och konflikter
vid industriell verksamhet i nordvästra Ryssland. Regionen betraktas som ett
av Europas resursrikaste områden. Den svenska regeringen bör göra klart för
svenska företag som är aktiva i regionen att den förväntar sig samma
hänsynstagande till människor och miljö som om företaget vore verksamt i
Sverige. Sverige bör också verka för en stor internationell insats för att lösa
problemen med kärnkraftssäkerhet och strålskydd på Kolahalvön. Sverige
måste i internationella fora och internationella organisationer som Inter-
nationella atomenergiorganet (IAEA) och G24-gruppen, EU och FN med
kraft verka för en lösning på dessa problem.
Sverige bör snarast tillsammans med övriga nordiska länder förhandla
fram ett saneringsprogram för det radioaktiva avfallet i Murmansk.
Styrelsen för internationellt
utvecklingssamarbete (Sida)
Sida:s verksamhet försvåras av begränsningar att använda
egen personal på ett flexibelt sätt. Egen personal som arbetar
på biståndsambassaderna belastar enligt gällande regler
förvaltningsanslaget istället för biståndsanslaget, även då de
arbetar uteslutande med ett visst program. Detta försvårar
användandet av egen personal även i fall då detta skulle vara
mer lämpligt än att anlita konsulter.
Utvecklingssamarbetet förändras i riktning mot mer kunskapsintensiv och
mindre kapitalintensiv verksamhet. Institutionsuppbyggnad, kompetens-
höjning, demokrati, mänskliga rättigheter och forskningssamarbete blir allt
viktigare. Denna verksamhet är givetvis mer personalintensiv än exempelvis
kraftverksbyggen. Möjligheten att flexibelt utnyttja egen personal blir
viktigare när personalen allt mer blir en del av själva biståndet.
Den försöksverksamhet som nu tillämpas med begränsad möjlighet att få
använda egen personal till vissa arbetsuppgifter och låta kostnaderna belasta
biståndsanslaget, istället för att upphandla konsulter, är långt ifrån
tillräcklig
idag. Än mindre kommer den möjligheten att räcka till i ett framtida mer
kunskapsintensivt utvecklingssamarbete.
Fördelning på
anslagsområden
Miljöpartiet föreslår följande fördelning av anslag inom
utgiftsområde 7.
Förslag till anslag 1999 och beräkningar 2000 och 2001, milj. kr
7
Internationellt bistånd
Regeringen
Miljöpartiet
Förslag
Beräknat
Avvikelse från regeringen
1999
2000
2001
1999
2000
2001
Totalt utgiftsområdet
11900
12889
13869
0
1000
1600
Anslag
A1
Biståndsverksamhet
10731
11713
12537
1000
1600
A2
Biståndsförvaltning
418
426
432
B1
Samarbete med Central- och
Östeuropa
744
700
856
B2
Avsättning för förlustrisker
Avsättning för förlustrisker
vad avser garantier för
finansiellt stöd och
exportkreditgarantier
6
50
44
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en förnyad prövning av de biståndspolitiska målen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om miljökonsekvensbeskrivningar i biståndsprojekt,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett integrerat synsätt när det gäller vattenfrågor,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att vattenfrågorna måste in i FN:s säkerhetsarbete,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om forskning kring marin miljö,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ökad kunskap om miljökrav,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om miljöorganisationer i syd,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om MR-bistånd till enskilda organisationer,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om miljöklausuler,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om solidarisk handel,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kvinnor i u-länder och att ett jämställdhetsper-spektiv måste
finnas med i alla projekt,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett nationellt råd för Världsbanksfrågor,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om u-landsskulden,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om EU,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om samarbete med Central- och Östeuropa,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett saneringsprogram för det radioaktiva avfallet i Murmansk,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om Sida,
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om beräknad fördelning på anslag under utgiftsområde 7
Internationellt bistånd för budgetåren 2000 och 2001 (se tabell ovan).
Stockholm den 27 oktober 1998
Marianne Samuelsson (mp)
Lars Ångström (mp)
Kerstin-Maria Stalín (mp)
Birger Schlaug (mp)
Yvonne Ruwaida (mp)
Gudrun Lindvall (mp)
Ewa Larsson (mp)
Per Lager (mp)
Thomas Julin (mp)
Mikael Johansson (mp)
Barbro Johansson (mp)
Helena Hillar Rosenqvist (mp)
Matz Hammarström (mp)
Gunnar Goude (mp)
Peter Eriksson (mp)
Kia Andreasson (mp)