MAI (Multilateral Agreement on Investment) har kallats den
globala ekonomins grundlag. Arbetet med avtalet syftade
redan från början till bindande regler för globala
investeringar. Tanken har varit att skydda investeringar och
särskilt utländska investeringar i förhållande till dagens
situation. Några skyldigheter för investerarna har inte funnits
med i det avtalsförslag som presenterats. Investerarna
efterfrågar stabila, långsiktiga regler och en global spelplan
som lyder under samma "lag", vilket underlättar för stora
bolag att slå sig in på nya marknader, vilket är ett uttalat
syfte med avtalet. I förslagen till avtal har bl a innefattats att
företag kan stämma nationer som inför miljöskatter,
miljöregler etc som kan minska den förväntade vinsten.
Miljöpartiet, och övriga gröna partier i Europa och i EU-parlamentet, har
aktivt verkat för att stoppa MAI-avtalet.
Innehållet
Jonas Ebbesson, docent i miljörätt vid Stockholms
universitet, fick av Miljödepartementet i uppdrag att göra en
övergripande studie av MAI ur ett miljörättsligt perspektiv. I
studien skriver han: "Den grundläggande frågan är således
om investeringsfriheten i MAI underställs miljöskyddet eller
tvärtom. Svaret är uppenbart; i sin nuvarande lydelse
negligerar avtalsutkastet grundtanken från Rio-konferensen,
att det finns gränser inom vilka en liberalisering av handel
och investering måste rätta sig - - -." I en artikel i
Aftonbladet (980320) skriver Ebbesson bl.a.: "I flera
avseenden kolliderar avtalet med tankar och principer som
vuxit fram inom den internationella miljöpolitiken och
miljörätten."
Forum Syd har sammanställt ett material med ett antal exempel på lagar
om ägande som troligen skulle förbjudas enligt MAI-avtalet:
? Colombia spärrar utländska investeringar i bearbetning och förvaring av
giftigt radioaktivt avfall som inte är framställt i Colombia.
?
? Taiwan förbjuder utländskt ägande i mycket nedsmutsande industrier.
Honduras begränsar utländskt ägande av kommersiellt fiske, skogs-
exploatering m.m. till en minoritetsandel.
?
? Mexiko hindrar utländskt ägande av utvecklingsbanker.
?
? USA (vissa stater) begränsar utländsk exploatering av mineraler, olja
m.m.
?
? Chile kräver att en viss tid gått innan kapital som investerats får föras ut.
?
? Filippinerna kräver tillstånd från Centralbanken för att föra ut summor
över en viss storlek.
?
? Kanada kräver en benefit plan för kanadensiska anställda och contractors
för att godkänna en utländsk investerare i oljesektorn.
?
? Malaysia bestämmer maximal procent som den utländska investeraren får
äga och som står i förhållande till procenten av produktionen som
exporteras.
?
Miljöpartiet de gröna menar att avtal inte får förhindra
enskilda länder att gå före när det gäller att ställa både
miljökrav och sociala krav - rätten att införa hårdare
miljölagar, miljöskatter, bättre arbetsmiljö, lagar som syftar
till jämställdhet och jämlikhet etc bör därför vara
grundläggande. Vidare bör alltid FN-konvention gälla då
konflikt uppstår mellan sådan och MAI.
Historia
Tankarna kring ett multilateralt investeringsavtal har
diskuterats länge inom GATT. Eftersom GATT framför allt
fokuserade sin verksamhet på frågor rörande varor var det
först då WTO bildades 1995 som frågan kom att aktualiseras
på allvar. Vid en ministerkonferens i WTO, 1996,
diskuterades bl.a. MAI-avtalet. Många representanter från de
fattiga länderna såg detta som ett sätt för den rika världen att
öppna upp deras marknader, utan möjlighet för dem att
själva kunna kontrollera utvecklingen. Den största kritiken
kom alltså från den fattiga delen av världen. Efter
misslyckandet i WTO beslöt sig de rika länderna i väst för
att genomföra MAI inom OECD:s ram. Tidsplanen har nu
spruckit - enligt den ursprungliga planen skulle avtalet varit
undertecknat i maj 1997 - efter en massiv kritik inte minst
såväl från freds-, miljö- och solidaritetsrörelsen som från
delar av den kristna rörelsen. I oktober 1998 förhindrade
Frankrike en fortsatt utveckling enligt riktlinjerna.
Beslutsgången i Sverige
Sveriges hållning till MAI är oklar och otydlig. Den öppnar
också för möjligheter till en bredare och djupare debatt om
hur regeringen bör agera. Miljöpartiet förslår följande
arbetssätt:
- att regeringen upprättar en skrivelse om förhandlingarna och avtalet,
-
- att skrivelsen sänds ut på bred remiss till folkrörelser,
-
- att offentliga utfrågningar anordnas kring flera viktiga frågeställningar,
-
- att konsekvensutredningar i brett samförstånd med många inblandade
utarbetas,
-
- att frågan behandlas på ett demokratiskt riktigt sätt i riksdagen,
-
- att tidtabellen för förhandlingarna anpassas till dessa demokratiska
principer-
- 10F-
- P
-
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om beslutsgång för ett svenskt ställningstagande i fortsatta MAI-
förhandlingar,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om inriktningen av ett MAI-avtal.