Korallreven i världshaven har drabbats av akuta skador. Det
gäller bl.a. utanför Sydamerikas västkust, Östafrikas kust, i
västra Stilla havet. Mellan 60 och 90 procent av korallreven
utanför u-ländernas kuster har förstörts. Filippinerna, östra
Indonesien, Thailand och Sri Lanka är värst drabbade.
Koralldöden är vanligast i grunda vatten, men vid
Maldiverna och Papua Nya Guinea finns blekta koraller ned
till 50 meters djup. Bland de koraller som dött finns
järnkorallen som blir upp till 400 år gammal. Det tyder på
att koralldöd av den här omfattningen inte har inträffat på
mycket länge.
De första tecknen på massiv koralldöd kom för några år sedan, t.ex. från
fiskare och dykare i Karibien för fyra år sedan, men först under hösten 1998
har koralldöden blivit mer allmänt uppmärksammad.
Koralldöd påverkar hela
klotet
Korallrevens död kan slå ut fiskbestånd, som är beroende av
reven för föda, reproduktion eller skydd. Den fisk som
konsumeras i u-länderna fångas nästan uteslutande nära
kusten och är beroende av korallreven för sin överlevnad.
Detta hotar tillvaron för människor i de drabbade länderna som lever av
fisk. Försörjningen hotas för flera hundra miljoner människor. Den fisk som
fångas i utvecklingsländerna används nästan uteslutande till människoföda
och beroendet av fiskprotein i födan är mycket stort. I Asien är en miljard
människor beroende av fisk för att undvika bristsjukdomar. Mindre mängd
fisk gör att priset stiger med följd att fattigare människor får sämre tillgång
till en fullvärdig föda. Barn riskerar bristsjukdomar, ökad risk för andra
problem genom att motståndskraften minskar etc.
Korallreven är ett naturligt skydd mot havets vågor. Dör de så ökar
erosionen. Strandzoner och öar riskerar att försvinna. Havsvattnet blir
grumligare vilket gör det svårare för överlevande koraller att återkolonisera
eftersom de är beroende av klart vatten. Låglänta områden som idag skyddas
av korallrev hotas i t.ex. Filippinerna, Indien, Kenya, Sri Lanka och Tan-
zania.
Öriken som har dykinriktad turism som viktig inkomstkälla drabbas
allvarligt. Det gäller t.ex. Thailand, Filippinerna, Maldiverna, Seychellerna
och Karibien. Redan har den seychelliska regeringen hemligstämplat under-
sökningar som visar koralldödens utspridning, för att inte turistindustrin
skulle skadas.
Orsak: Växthuseffekt och
giftutsläpp
Enligt forskningsrådsnämndens huvudsekreterare Arne
Jernelöv tyder mycket på att koralldöden orsakas av snabb
temperaturhöjning i vattnet. En viktig orsak till detta är
väderkraften El Niño som under 1998 varit ovanligt våldsam
och gett temperaturhöjningar i haven på upp till sex grader.
Temperaturen var kraftigt förhöjd ända ned 30 meters djup.
Korallerna kan klara extrema tillstånd under en kortare tid,
men 1998 har de höga temperaturerna varat under flera
veckor. Att El Niño blivit våldsammare tros bero på den
ökande växthuseffekten, som orsakas av människans ökade
utsläpp av växthusgaser. Utsläppen av miljögifter, t.ex.
orenade industriavlopp, har också betydelse för koralldöden,
liksom den växande turismen inriktad på dykning och snork-
ling.
Vårt ansvar
De koraller som överlevt behöver några år innan de kan
reproducera sig igen. Därefter tar det lång tid innan
korallreven hämtat sig fullt ut. Hela återhämtningen hotas
dock av en ny värmechock.
Att fortsätta öka utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser ökar
risken för döende korallrev, med alla de skrämmande följdeffekter det får.
Utsläpp från industrier, jordbruk och bebyggelse till haven måste också
minska. Vidare måste den relaterade turismen bli mer ansvarsfull och
varsam.
Sverige kan och bör ta sitt ansvar för korallreven. Det är en fråga som har
långt större betydelse än det i förstone kan tyckas. Forskningsrådsnämndens
undersökningar bör fortsatt stimuleras. Det internationella korallrevsnät-
verket organiserar nu en uppföljning av hur omfattande koralldöden är. Detta
arbete bör följas på nära håll. En del av Sidas bistånd bör inriktas på att
minska skadorna på korallrev, samt mer långsiktigt på att ge humanitär hjälp
till de många människor som drabbas av minskat fiskbestånd beroende på
döende korallrev.
FN håller under november 1998 internationell klimatkonvention i Buenos
Aires. Då är det viktigt att man enas om strängare utsläppsbegränsningar för
växthusgaser. Miljöpartiet lägger en särskild motion om klimatfrågorna med
inriktning på en reducering av utsläppen till en långsiktigt hållbar nivå. FN:s
handlingsprogram för hållbar utveckling för SIDS, Small Island Developing
States, riktar in sig på att skapa bra infrastruktur i dessa stater, ge dem
ekonomiskt stöd till renare industri, öka forskningen inom miljön och få med
kvinnorna som har ansvar för hushåll och jordbruk i samhällsutvecklingen.
Detta arbete bör även inriktas på skydd av korallrev.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av bistånd till länder som på olika sätt drabbas av
korallrevsskador,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av fortsatt svensk och internationell forskning rörande
korallrevsskador,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om inriktning av FN:s verksamhet på mindre örikens utveckling.