Den svenska åkerinäringen befinner sig i dag i en mycket prekär situation vad gäller kostnads- och konkurrensvillkor på en numera till stora delar avreglerad och fri internationell transportmarknad.
Den 1 juli i år avreglerades den europeiska transportmarknaden. Inne- börden av denna avreglering (fritt cabotage) är att det nu inte föreligger några hinder för utländska åkeriföretag att bedriva inrikes godstrafik i Sverige utan särskilt tillstånd. Den fria EU-marknaden innebär också fri etableringsrätt för EU-länderna, vilket medför att företag kan flytta verksamheten till områden där förmånliga etableringsvillkor erbjuds. Till bilden av kostnadsvillkoren skall också läggas skillnader i lagar, regler, deras efterlevnad liksom sanktionsmöjligheter. Som ett exempel kan nämnas att utländska fordon bryter mot kör- och vilotidsreglerna tre gånger oftare än svenska företag och i de fall överträdelserna uppdagas leder de endast i undantagsfall till åtgärder. Många svenska åkeriföretag upplever att konkurrensen på den gemensamma europeiska transportmarknaden för lastbilstransporter inte sker på lika villkor. Den största skillnaden synes föreligga mellan svenska företag och företag från länder i östra Europa.
I inrikestrafiken tycks svenska åkeriföretag fortfarande hävda sig väl vilket sammanhänger med att man lyckats klara konkurrensen genom rationali- seringar och samgåenden. Branschstrukturen genomgår en stark förändring. Företagsenheterna blir allt större, medelstora företag köps upp eller går samman medan flera mindre företag kan verka inom speciella nischer. Svenska företag som bedriver utrikes trafik, däremot, förlorar godsvolymer till utländska konkurrenter. Inräknat förändringarna i den internationella handeln har volymminskningen här under det senaste året varit 12 %, vilket motsvarar drygt 20.000 fulla laster (Källa: "Åkerinäringens kostnads- och konkurrensvillkor" projektförf. Leif Enarsson, Högskolan i Växjö). Utrikes- åkerierna anlitar i stor utsträckning utländska chaufförer, och utländska dragbilsåkerier. En del företag har också etablerat verksamheter i andra länder.
Skillnaderna i konkurrensförutsättningar drabbar inte bara åkerierna. Sysselsättning, miljö, trafiksäkerhet och samhällsekonomin i stort påverkas också i större eller mindre utsträckning av utvecklingen inom den svenska åkerinäringen.
Även miljöfaktorer har stor betydelse för konkurrenssituationen. I Sverige används nästan uteslutande miljöklass 1-kvalitet ("miljödiesel"). Därmed har vi Europas renaste dieselbränsle. De flesta utländska åkeriföretag utför inrikes transporter i Sverige under långa sträckor med betydligt sämre bränslekvaliteter än den svenska. Utländska åkare kan sålunda fylla tanken (600-800 liter) med smutsigare diesel vid gränsen i ett land med lägre bränslepriser och sedan köra in och ut i Sverige på samma tank. Effekterna härav blir dubbelt negativa. Svenska åkeriföretag missgynnas kostnads- mässigt samtidigt som utsläppen av skadliga ämnen ökar och miljön får betala ett högt pris. Dessutom minskar svenska statens skatteintäker.
Transportnäringen är av stor betydelse för det svenska samhället. Sammanlagt inbringar de svenska utrikesåkerierna drygt 6 miljarder kronor i exportinkomster. Totalt omsätter branschen ca 40 miljarder kronor och sysselsätter drygt 50.000 chaufförer. Sammanfattningsvis kan konstateras att svenska åkeriföretag ofta befinner sig i ett sämre konkurrensläge än deras utländska konkurrenter. Kostnadsnackdelarna sammanhänger främst med skillnaden i totala lönekostnader och olika regelsystem. Användandet av olika bränslekvaliteter missgynnar Sverige såväl kostnadsmässigt som ur miljösynpunkt. Kontroll- och sanktionsmöjligheterna vid överträdelser av trafikregler, kör- och vilotidsregler är otillräckliga. Eurovinjetten - dvs de vägavsnitt där det skall krävas vägavgifter - måste gälla för samman- hängande vägsträckor. Gemensamma tolkningsregler för cabotage måste utarbetas.
För att undvika en situation liknande den som redan drabbat svensk sjöfartsnäring måste åtgärder nu skyndsamt vidtagas i syfte att stärka den svenska åkerinäringens konkurrens- och utvecklingsmöjligheter. Åtgärderna måste omfatta ovan berörda områden dvs samhällsekonomin i stort, skattevillkor (vägavgifter, momsindrivning etc), miljö, trafiksäkerhet och efterlevnad av det nationella och internationella regelverket.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av åtgärder för svensk åkerinäring.
Stockholm den 27 oktober 1998
Bengt Silfverstrand (s) Anders Karlsson (s)