När det agrara samhället i slutet av 1800-talet ersattes av det
industriella innebar det en stor omställning av hela
samhället, med inverkan på allt från kultur till
anställningsformer. I dag, närmare 100 år senare, upplever vi
samma revolution i samhället när vi går från
industrisamhället till informationssamhället.
Den nya tekniken, som gjort detta nya samhälle möjligt, medför stora
möjligheter, men också en hel del hot och risker. Politikens uppgift blir att i
möjligaste mån bevaka allmänhetens intressen och se till att ett demokratiskt
rättssamhälle kan upprätthållas, även om företag, organisationer och
individer har antagit nya sätt att arbeta och kommunicera.
Med riskerna i beaktande är det centralt att Sverige håller sig väl framme
på IT-området, både som land, med sin infrastruktur, utbildning och statliga
organisation, och som arbetsplats för expansiva och innovativa IT-företag.
Mycket talar för att flertalet av framtidens nytillkommande arbetstillfällen
kommer att finnas i IT-företag, men om Sverige inte har en arbetsmarknad
och ett lämpligt företagsklimat är risken stor att både företag och arbetskraft
väljer att satsa utomlands. Med engelskan som dagens esperanto,
världsspråk, har unga teknikintresserade alla möjligheter att se världen som
en arbetsmarknad. Detta är i sig positivt, men för Sverige är det viktigt att
kompetensen också flyttar hit, inte bara ut.
Till riskerna med den nya tekniken hör bland annat nya former av
bedrägerier och upphovsrättsproblem. Vårt utbildningssystem ställs också
inför nya utmaningar, både när det gäller att utbilda våra ungdomar på ett sätt
som är hållbart för framtiden, men också att se till att dagens arbetskraft kan
få vidareutbildning så att man kan tillgodogöra sig tekniken och dess
möjligheter.
Demokrati, arbete och lag
Vi kristdemokrater vill i denna motion speciellt lyfta fram tre
frågor:
? IT är demokratiserande
?
? IT ger nya jobb
?
? IT måste infogas i rättsordningen
?
IT är demokratiserande
Informationstekniken har alla förutsättningar att verka
demokratiserande. Den medger att stora mängder
information i alla former kan nå medborgarna till en
förhållandevis låg kostnad. Genom att myndigheter och
samhället i stort på olika sätt agerar för att stötta denna
process minskar även risken för att delar av samhället
hamnar vid sidan om, utan möjlighet att ta till sig de
dynamiska förändringar som sker.
Ett sådant sätt är givetvis att skolan aktivt arbetar med ny teknik och ger
ungdomar en möjlighet att själva utforska den. Ett annat sätt är att bibliotek
och medborgarkontor i större utsträckning ger medborgarna möjlighet att
använda datorer i allmänhet och Internet i synnerhet. Ett tredje sätt är att
staten på olika sätt, både genom egna initiativ och genom en rimlig
lagstiftning, medverkar till att infrastrukturen för bland annat telekom-
munikationer byggs ut.
IT ger nya jobb
Informationstekniken är en framtidsbransch. Ericsson är i
dag en av landets största arbetsgivare.
Telekommunikationsbolagen sysselsätter tiotusentals
människor och antalet ökar ständigt.
Svenska företag har varit förhållandevis framgångsrika inom IT-området.
Skälen till framgångarna är sannolikt flera. Våra goda kunskaper i engelska
är en viktig faktor, en annan är vår tradition av goda företagsledare. Givetvis
har vår höga levnadsnivå haft betydelse för hushållens möjligheter att skaffa
ny teknik, datorer och liknande. Sannolikt har även vårt väl utbyggda telenät
haft betydelse.
Det är svårt att tänka sig att de nya jobben skapas inom tillverknings-
industrin. Nya arbetstillfällen måste i stor utsträckning komma i nya
branscher inom tjänstesektorn.
IT, data och telekommunikation tillhör kanske den allra viktigaste fram-
tidsbranschen. Vi måste satsa på hög kvalitet och produkter där
kunskapsinnehållet är stort.
Samtidigt är det inte möjligt för samhället, riksdagen eller regeringen att
skapa dessa jobb. I stället måste företagen ges ännu bättre möjligheter att
själva hitta formerna för sin verksamhet, en verksamhet som dessutom i stor
utsträckning styrs av faktorer i vår omvärld.
Regeringens mycket rigida syn på bland annat arbetsrätt och fack-
föreningsrörelsens roll i svenskt näringsliv riskerar att allvarligt bromsa de
svenska företag som för övrigt har goda förutsättningar att bli framtidens
storföretag.
De arbeten som kommer att växa fram genom den nya tekniken är i stor
utsträckning tjänstejobb. Här kan svenskar bidra med sin unika kompetens
inom spjutspetsteknik, vår erkänt goda förmåga till samarbete och vårt
internationella företagsklimat. Därför blir det än viktigare att verka för att
goda förutsättningar ges för just tjänsteföretag på olika sätt (se separata
motioner om skattepolitik respektive näringspolitik).
IT måste integreras i rättsordningen
Informationstekniken sätter många av våra gamla lagar och
regler ur spel och nya frågor ställs ständigt. I vissa
avseenden måste den nya tekniken jämställas med globala
miljöfrågor som är gränsöverskridande. Internationellt
samarbete blir en förutsättning för att komma till rätta med
de avigsidor som finns med tekniken. Utan ett gemensamt
handlande kan de problem vi upplever i dag svårligen
bekämpas.
Men problemen begränsas inte till stora, internationella frågor. Även
integritetsfrågor, samkörningsfrågor och annat måste ständigt belysas för att
stämma överens med dagens tekniska förutsättningar. I många fall är det till
och med så att tekniken ligger steget före rättsväsendet.
I längden är det inte hållbart att ha speciallagstiftning för enskilda medier.
Samhället måste enas om vissa värden som är generella och se till att dessa
efterlevs oavsett var och hur de tillämpas.
Detta gör att rättsväsendet måste arbeta annorlunda och att nya former
måste hittas för att upprätthålla rättsordningen. Regeringen måste påskynda
moderniseringen både nationellt och internationellt, speciellt inom EU där
speciella organ redan finns för dessa frågor.
År 2000-problematiken
Många av de datasystem, speciellt av administrativ karaktär,
som utgör centrala och kritiska delar av företags och
myndigheters verksamhet, är skapade vid en tidpunkt då
sekelskiftet låg bortom planeringshorisonten. Många system
representerar därför årtal med två siffror, inte fyra. När vi
skriver 2000 riskerar många system att få problem med att
tolka årtalet 00 som för vissa kan betyda år 1900 i stället för
år 2000. Detta till synes enkla problem kan göra att mängder
av system i princip kan bli odugliga innan problemet är löst.
På detta område är situationen bekymmersam. Regeringen måste använda
stor kraft till att för det första säkra de samhällskritiska systemen och för
det
andra noggrant följa upp utvecklingen. Trots upprepade varningar från olika
håll, lever fortfarande många organisationer och företag i falsk förhoppning
om att sekelskiftet inte drabbar "deras system".
Dagens datorsystem är integrerade med varandra på ett sätt som liknar ett
Dominospel. Näringslivet är beroende av sina ordersystem, betalningsflöden
och transportlogistiska system. Bankernas system är ytterst känsliga och vid
problem kan lätt ett kaos uppstå på den känsliga penningmarknaden. Tre
statliga verk har dessutom kritiserats för att ligga efter med omställningen:
Kriminalvården, Försvaret samt Sjöfartsverket. Regeringen har inte i tid
påbörjat sitt ansvarsfulla arbete på detta område. Nu måste en ordentlig
slutspurt till.
Demokratisk kontroll över
domännamn
Domännamnens betydelse ökar i takt med IT-utvecklingen.
Den som inte finns på nätet riskerar att inte finnas i
människors sinnebild.
Namnfrågan för företag och organisationer har under årtionden skötts av
Patent- och registreringsverk (PRV). Detta gäller märkligt nog inte domän-
namn. Sedan den 1 oktober 1997 delas domännamn under .se ut av Stiftelsen
för Internetinfrastruktur (II-stiftelsen). Även om denna nya organisation har
ett större mått av öppenhet och demokrati än den tidigare rådande ordningen
utmärker sig fortfarande Sverige som ett land med hårdare och mer
svåranvända regler än länder i vår omvärld. Det leder inte sällan till att
många svenska företag och organisationer använder andra toppdomäner än
den svenska .se.
Regeringen avser, enligt det tidigare kommunikationsdepartementet, att
tillsätta en utredning för att se över organisationen och hur staten ska kunna
utöva tillsyn över denna verksamhet. Det är viktigt att denna fråga inte
kommer bort vid sammanslagningen av departementet. Det nya närings-
departementet bör se till att denna fråga hamnar högt upp på dagordningen.
Ansvar på nätet
Sverige bör ha ett system med ansvariga utgivare för
elektroniska anslagstavlor och olika Internettjänster. En
ansvarig utgivare ska ha till uppgift att regelbundet
kontrollera diskussionsforum och hemsidor för att se om
olagligheter förekommer. Om olagligheter hittas ska detta tas
bort. Om detta inte sker inom rimlig tid ska den ansvarige
utgivaren kunna ställas inför rätta.
Diskussionsforum och hemsidor måste behandlas på samma sätt som
vanliga tidningar och TV eller radio. Vad vi har i dag är ansvarslös utgivning
av vilken information/desinformation som helst. Dock måste lagstiftningen
anpassas för det elektroniska mediet.
Däremot kan censurer av Internet inte komma i fråga. Vi vill ha tryckfrihet
under ansvar. Införande av censur skulle vara samma sak som att öppna alla
brev och paket som skickades med vanlig post eller att avlyssna
telefonsamtal.
Medieneutralitet
Lagar måste vara så medieneutrala som möjligt. Exempelvis
ska integritetsskydd gälla oavsett om det rör tryckta media,
etermedia eller datamedia. Lagar baserade på det synsättet
blir därmed automatiskt mer hållbara över tiden. I och med
de utsuddade nationsgränserna som IT medför är det viktigt
med internationella överenskommelser.
Personlig integritet är
absolut
De måste slås fast att den personliga integriteten är absolut.
Sekretessbelagd information ska skyddas effektivt. Likväl
som offentlig information ska vara offentlig ska
sekretessbelagd information vara säker mot obehörig
tillgång. I Sverige är det tillåtet för alla att kryptera
information. Denna rätt är självklar och får inte förhandlas
bort.
Personuppgiftslagen
Personuppgiftslagen, även kallad PUL, har ersatt den
föråldrade datalagen. Den nya lagen har med rätta fått utstå
en hel del kritik, i första hand avseende sin konstruktion.
Det är viktigt att värna den personliga integriteten. Både EG-direktivet
(95/46EG från den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda vad avser
behandling av personuppgifter) som legat till grund för regeringens förslag
samt regeringens proposition i sig är därför vällovliga. Regeringens tolkning
av EG-direktivet har tyvärr gjort att den nya datalagen blev inaktuell redan
innan den trädde i kraft.
Kritiken mot lagen var känd redan innan beslutet fattades av riksdagen.
Flera av kommitténs experter, liksom Lagrådet, framförde redan våren 1998
kritiska synpunkter mot Datalagskommitténs förslag, den kommitté som haft
i uppgift att utarbeta den nya lagen. Vi kristdemokrater anslöt oss också till
kritiken, både i kommittén och i samband med beslutet i riksdagen.
Den nya personuppgiftslagen har redan orsakat problem, både kort- och
långsiktiga. De kortsiktiga är den förvirring som uppstått i kölvattnet av den
nya lagen. Få, om ens någon, vet hur man bör tolka lagen och vissa företag
och organisationer har för säkerhets skull avstängt vissa delar av sina
Internetsatsningar.
De långsiktiga problemen uppstår när regering och riksdag beslutar om
lagar som uppenbarligen inte kan tillämpas eller som inte alls har en
förankring i det allmänna rättsmedvetandet. Det urgröper medborgarnas
förtroende för rättsamhället och kan, i värsta fall, leda till att tilltron till
lagar
och regler minskar i allmänhet.
Regeringen borde omgående tillsätta en utredning med uppgift att utarbeta
ett lagförslag som är medieoberoende och som reglerar missbruket, inte
bruket.
IT på biblioteken
Att bereda tillgång till Internet för allmänheten görs
förmodligen enklast genom att utnyttja biblioteken och
medborgarkontor som så kallade Internetcaféer eller
Datortek. Vi får då en anknytning till den svenska
folkbildningstraditionen, som visar att folk är vana att gå till
biblioteket för information och tidningar.
Varje stadsbibliotek borde utrustas med datorer anslutna till Internet, där
det finns möjlighet att söka i olika databaser och hitta information.
Bibliotekens datorer bör dock kunna användas till mer, exempelvis ord-
behandling, för dem som inte har tillgång till datorer på arbetet eller hemma.
Äldres möjligheter att använda datorn bör uppmärksammas mera. Det kan
vara behov av släktforskning, nyhetssökning, konversation med släkt och
vänner som lever utomlands eller annat som intresserar. Det skulle minska
generationsklyftan om även äldre fick större möjligheter att närma sig datorn
och använda den som ett hjälpmedel. Exempelvis skulle gymnasiestuderande
ungdomar kunna utbilda äldre på "Senior-datortek" några timmar i veckan.
Det skulle främja generationsgemenskapen samtidigt som studenterna får
pedagogisk träning. Naturligtvis får inte sådana försök svälla ut och
konkurrera med datautbildningsföretag eller med bildningsförbundens
verksamhet.
Den som frågar efter en bok på biblioteket bör få hjälp att finna informa-
tionen i datorn, snarare än att bara få veta när boken kommer. På detta sätt
hjälps förhoppningsvis även äldre människor in i IT-världen, samtidigt som
verksamheten kan förbättras och effektiviseras på sikt. De medborgarkontor
som nu byggs ut över hela landet, som ett resultat av Kristdemokraternas
regeringsarbete, kan spela en mycket viktig roll i detta sammanhang.
Utbildning
Regeringen har sett till att IT-utbildning blir obligatorisk för
lärare så att de kan förmedla relevant kunskap till eleverna.
Men däremot måste lärare fortbildas och vidareutbildas i IT-
frågor.
I databranschen satsas ofta en månad om året per anställd på fortbildning
förutom all den tid som går åt till frivilligt studerande. Okunskapen om
datorer hos lärarna inom skolväsendet på olika nivåer är i dag ett problem.
Därför bör en plan för rullande fortbildning av redan examinerade lärare
snarast utarbetas av Högskoleverket i samverkan med lärosätena.
Användning av IT i undervisningen kan troligen både förbilliga och
effektivisera undervisningen. Än viktigare är att datorerna ger möjligheter till
mer individualiserad och effektiv undervisning utan att eleverna behöver
lämna gruppgemenskapen.
Datorstödd undervisning kan också medföra det positiva att läraren får mer
tid över för individuella kontakter med eleverna. IT öppnar också skolan mot
omvärlden på ett helt nytt sätt. Informationssökningen blir inte längre
begränsad till den egna skolan utan information kan sökas och kontakter
skapas i hela världen. Detta kommer på sikt att leda till en genomgripande
förändring av undervisningsformerna.
Att skolan snabbt kommer igång med datorbaserad utbildning är inte minst
viktigt för de elever som inte har tillgång till dator hemma. Skillnaderna
mellan elever med och utan kunskap i hur informationsteknik kan utnyttjas
kan annars leda till nya kunskapsklyftor som kan få snedvridande effekter i
framtiden.
Det måste dock tydligt understrykas att det är oerhört viktigt att eleverna i
grundskolan lär sig räkna utan miniräknares och datorers hjälp. Lika viktigt
är att de lär sig skriva för hand.
Egen e-postadress till alla
elever
Minimistandard i skolan bör vara att varje elev har en egen
e-post-adress som används för kommunikation. Det skulle
vara ett sätt att medverka till att riva gränserna mellan
människor, oavsett var de bor på jorden.
I varje skola borde man inrätta minst en "internetskrivhörna" där elever
och lärare kan komma och skriva och läsa brev. Därmed får alla en chans att
prova på gränslös kommunikation.
Sälj Telia
1993 avreglerades telemarknaden av fyrpartiregeringen. Men
som alla avregleringar kräver även denna ett visst mått av
eftervård. Telelagen lämnar stora och viktiga luckor när det
gäller att åstadkomma en sammanhållen infrastruktur.
Medlet för att fylla dessa luckor var den konkurrenslag som
trädde ikraft samtidigt med telelagen. Men denna samverkan
mellan telelag och konkurrenslag fungerar inte
tillfredsställande i dag.
Konkurrensverket har mottagit ett stort antal anmälningar mot Telia för
missbruk av dominerande ställning, men ännu inte avgjort ett enda fall.
Därigenom berövas de klagande också den självklara rätten att överklaga.
Konkurrensverket och Post- och Telestyrelsen är eniga om att Telia försvårar
samtrafiken mellan olika nät, men träter om vem som borde göra vad för att
leva upp till lagstiftarens intentioner. I denna situation sviker regeringen
genom sin handlingsförlamning.
Effekten är att vi håller på att få två separata telenät. Dels Telias nät, dels
ett nät för alla andra operatörer. Detta andra nät byggs rikstäckande med
Banverkets, Svenska Kraftnäts och Teracoms nät som stomme och med
kommunala nät i samverkan med en lång rad nya teleoperatörer som
producerar alla de nya teletjänster som IT kräver.
Telia spelar ett högt spel med sin strategi att försvåra det rationella
samutnyttjande som telelagen föreskriver. När den alternativa infrastrukturen
väl finns på plats kan värdet av Telias nät komma att sjunka. Bland annat av
detta skäl bör staten påbörja en utförsäljning av aktier i Telia i samband med
att en nödvändig ökning av det egna kapitalet åstadkoms via aktiemarknaden.
Regeringens ideologiska blockering mot ett breddat ägande innebär att
skattebetalarna snabbt förlorar miljardbelopp när den ökande konkurrensen
nu minskar Telias vinster och därmed värde.
Förändrad arbetsmarknad
och socialförsäkringssystem
Arbetslivets organisation förändras radikalt av IT. De stora
monolitiska organisationerna bryts sönder eller konkurreras
ut av grupper av småföretag i samverkan. IT ger dessa små
företag storföretagens fördelar, utan att belasta dem med
deras nackdelar.
Denna omdaning från storskaligt till småskaligt förändrar förutsättningarna
för många av de fundament den svenska välfärdsstaten vilat på. Att basera de
sociala skyddsnäten strikt på inkomsten blir mer komplicerat när allt fler
arbetar med uppdrag där betalningen sker per levererad tjänst (som en artikel
som skrivs av en frilansjournalist) och där arvodet per timma kan variera
tiofalt eller mer. Ena dagen gör man ett uppdrag och tjänar 5 000 kronor.
Nästa dag hjälper man en bekant att packa kartonger och tjänar kanske bara
500 kronor. Tredje dagen är man sjuk. Hur ska då sjukpenningen beräknas?
Att basera statens inkomster på uppgifter från arbetsgivare kommer att bli
allt svårare när allt större del av de ekonomiska transaktionerna antingen blir
mellan individer (som privatpersoner och/eller egenföretagare) eller mellan
små företag i olika länder. Möjligheterna att på olika sätt undgå att betala
skatt riskerar att öka betydligt snabbare än statens möjligheter att driva in de
skatter riksdagen beslutat om.
Detta är inte någon fråga om politisk vilja eller ambition, det är en faktisk
utveckling som ligger utanför statens kontroll. Det är inte svårt för en
ekonomisk rådgivare, en reklamtecknare, en författare, en jurist eller en
arkitekt att driva sin rörelse elektroniskt genom en firma i ett av otaliga
skatteparadis men ändå sitta i Sverige och utföra arbetet. Det är inte svårt för
en postorderfirma att göra transaktionerna via andra länder på ett sätt som
gör att endast en bråkdel av mervärdet kommer till svensk beskattning, även
om varan både tillverkas och konsumeras här och aldrig lämnar svensk mark.
Effekten av IT håller på att i grunden förändra både förutsättningarna för
trygghetssystemen och statens möjligheter att i framtiden få stora intäkter
med dagens uppbördssystem. Förändringarna kommer gradvis, så vi lär inte
se dramatiska effekter från ett år till ett annat. Dagens statsfinansiella
problem gör det dock nödvändigt att redan nu grundligt analysera de effekter
IT och de därpå följande förändringarna i arbetslivets organisation och
struktur kan få.
En statlig utredning bör tillsättas som i första hand kartlägger
konsekvenserna av den utveckling som nu pågår och som med rimlig
säkerhet kan förväntas de närmaste fem till tio åren. Först när en sådan
kartläggning föreligger bör man ta ställning till vilka strukturella åtgärder
som kan bli nödvändiga.
Elektronisk handel
En fråga som diskuterats mycket de senaste åren är
elektronisk handel, inte minst för den offentliga sektorns
eget vidkommande. Bland annat har ett projekt initierat av
Statskontoret och Toppledarforum försökt att höja intresset
för elektronisk handel bland kommuner och landsting.
Dessvärre har projektet inte nått ända fram. Den 1 juli 1998
lades projektet ned.
Elektronisk handel har dock lika stor betydelse, kanske större, för den
privata sektorn, där flera prognoser visar att handeln, bland annat över
Internet, kommer att öka dramatiskt de kommande åren. I stor utsträckning
sker detta genom beställningar och bokningar hos företags hemsidor där
sedan varorna transporteras hem på traditionellt sätt. I dag är det dessutom
vanligt att betalning sker med faktura eller mot postorder. Många är
fortfarande tveksamma till att betala över Internet, oavsett om det sker med
kreditkort eller med den nyligen framtagna SET-standarden.
En möjlighet i detta sammanhang är den ökade möjligheten för svenska
företag att sälja sina varor på en större marknad. Samtidigt bereder den ökade
handeln över gränserna nya problem, bland annat avseende avgifter, skatter
och liknande som tas ut vid traditionell import. Vi menar att de svenska
reglerna och skattenivåerna i längden inte kan avvika i någon större
omfattning från vår omvärld, där den elektroniska och gränslösa handeln
understryker detta. Det understryker också vikten av att relativt omgående se
över det regelverk som i dag tillämpas vid elektronisk handel. Vi vill dock
varna för en alltför stor tilltro till statens möjligheter att påskynda
elektronisk
handel i stort.
Vi ser det som självklart att det finns ett regelverk som inte missgynnar
elektronisk handel. Lika självklart är det att offentliga myndigheter,
kommuner och landsting utnyttjar alla de möjligheter som tekniken erbjuder
till rationaliseringar och effektiviseringar.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ansvariga utgivare för elektroniska anslagstavlor och
Internettjänster,1
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om censur på Internet, 2
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att utarbeta ett lagförslag som syftar till att reglera missbruk av
personuppgifter oberoende av vilket medium som används, 2
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att rätten till kryptering behålls,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om äldres möjligheter till utbildning och tillgång till datorer,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en "Internetskrivhörna" på varje skola, samt en egen e-postadress
till varje elev, 3
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utförsäljning av Telia, 4
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av att kartlägga konsekvenserna av IT-utvecklingen på
arbetsmarknads- och socialförsäkringsområdena,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett regelverk som inte missgynnar elektronisk handel.