Informationsteknik

Sammanfattning
Vänsterpartiet arbetar för att informationstekniken (IT) skall vara tillgänglig
för alla. Ett prioriterat område vad gäller IT-utvecklingen är att utjämna
klyftor i tillgången till och användning av IT mellan olika samhällsgrupper.
Exempelvis mellan män och kvinnor, mellan människor i olika åldrar och
mellan hög- och lågutbildade. IT skall bidra till demokratin genom att myn-
digheter och andra offentliga organ fritt och utan kostnad skall tillhandahålla
information över Internet.
En övergripande fråga är hur s.k. svaga grupper kan tillgodogöra sig den
nya tekniken och stärka dem i sina relationer. Vi föreslår exempelvis ett
projekt inriktat på de äldre, förtidspensionärer och funktionshindrade inom
vilket man skall erbjuda alla i den utvalda gruppen Internet- (och Intranet-)
kommunikation och erforderlig datautrustning för att testa möjligheterna och
gränserna samt identifiera de svaga punkterna.
I motionen föreslås att rättssäkerheten inom datahanteringen skall ökas
genom att Datainspektionens roll skall stärkas och att dess kompetens och
operativa förmåga skall ökas, samt att en särskild Datadomstol skall inrättas.
Vänsterpartiet anser att staten måste ta sitt ansvar vad gäller utbyggnaden
av infrastruktur i hela Sverige. Alla skall ha tillgång till IT till rimliga
priser,
och då krävs att det finns ett rikstäckande nät som olika aktörer sedan kan
utnyttja. Detta är ett statligt ansvar.
För att samordna inom IT-området bör man inrätta en motsvarighet till
Statens banverk, ett Statens databanverk.
IT är en global fråga, och därför bör utvecklingen diskuteras
internationellt. Vänsterpartiet anser att Sverige skall ta initiativ till en
konferens i Förenta nationernas regi för att lägga upp riktlinjerna för hur IT
inte enbart skall bli en teknik för de redan rika länderna. På en sådan
konferens bör bland annat diskuteras hur ett gemensamt regelverk för hela
världen kan se ut. Det är vår moraliska skyldighet och vårt ansvar att
möjliggöra tillgång och användning av IT även i de fattiga länderna.
2 IT för alla
Det nya informationssamhället ställer nya krav och ger nya möjligheter.
Informationsteknik (IT) kan användas för att minska klyftorna mellan rika
och fattiga länder, mellan olika regioner i Sverige, mellan fattiga och rika
och mellan hög- och lågutbildade. Den kan även utvecklas till att gå åt mot-
satt håll så att klyftorna i stället ökar. Att det leder åt fel håll måste vi
aktivt
arbeta för att förhindra. Vänsterpartiets grundinställning är att hela jordens
befolkning har rätt att ha tillgång till all möjlig information. Dessutom vill
vi
att denna tillgång skall vara ekonomiskt möjlig för alla genom s.k. sociala
tariffer. Detta ställer stora krav på politikerna och på alla oss som tillhör
den
rika världen.
2.1 Prioritera utjämning av de klyftor som finns mellan olika
grupper i samhället
I skrivelsen "Informationssamhället inför 2000-talet" (skr. 1998/99:2) anger
regeringen de statligt prioriterade områdena vad gäller IT-utvecklingen.
Dessa tre områden är rättsordningen, utbildningen och samhällets informa-
tionsförsörjning. Vi i vänsterpartiet skulle vilja lägga till utjämning av
klyftor
mellan olika samhällsgrupper. Detta är vad vi ser som det stora problemet: de
skillnader som finns i tillgång och användning av IT mellan människor från
olika socialgrupper, mellan män och kvinnor, mellan människor i olika åld-
rar, mellan funktionshindrade och icke funktionshindrade, mellan hög- och
lågutbildade, mellan storstadsbor och glesbygdsbor m.m. Att utjämna klyftor
mellan olika samhällsgrupper skall absolut vara ett av de prioriterade områ-
dena.
Det blir allt viktigare att kunna använda sig av elektroniska kommunika-
tionsmedel som informationskälla, och denna värld borde vara till för alla
som en demokratisk rättighet. Så är det inte i dag, vissa grupper står utanför
och tenderar att fortsätta med detta. De som kan vill lära sig mer, de som inte
kan vill över huvud taget inte ta i en dator, ofta av rädsla för det de inte
förstår. Alla måste ha en möjlighet att på de egna villkoren lära sig att
behärska den nya informationstekniken. Det finns en stor klyfta mellan dem
som inte kan och dem som kan, och denna växer, och man kan se början till
en ny klassuppdelning. Eftersom det hos många lågutbildade finns ett starkt
motstånd mot den nya tekniken bör detta problem uppmärksammas särskilt.
Denna grupp hotas, vad gäller den nya tekniken, egentligen från två håll.
Dels är de ofta de första som avskedas när den nya tekniken antingen slår ut
den egna arbetsplatsen eller just deras jobb, dels har de ofta svårt att
tillgodogöra sig de positiva effekterna av en mer allmän användning av IT i
samhället.
Regeringen skriver i skr. 1998/99:2 att priser på produkter och tjänster inte
längre utgör något oöverstigligt hinder för småföretag och privatpersoner vad
gäller användningen av IT. Vi tror inte att detta stämmer. Vi tror att det finns
många människor för vilka dessa låga priser är totalt oöverstigliga. Dessa
människor riskerar att hamna utanför, de halkar efter och känner sig inte
delaktiga i samhället. Sådant måste motverkas. I skrivelsen aviserar
regeringen att man vill ta pengar ur Allmänna Arvsfonden för att stimulera
och stödja projekt för ungdomar från sk. IT-fattiga miljöer. Detta är bra, men
vi anser att detta inte bara bör gälla ungdomar. Det finns många andra som
kommer från IT-fattiga miljöer som också borde få del av detta.
2.2 Skolan
Vänsterpartiet har vid ett flertal tillfällen tidigare påpekat vikten av att
alla
barn och ungdomar har tillgång till IT i skolan. Skolan skall motverka de
könsmässiga skillnaderna. IT är i stor utsträckning pojkars område vilket
innebär att flickor halkar efter. Skolan skall också motverka de klassmässiga
skillnaderna mellan elever med olika bakgrund och förutsättningar samt
arbeta för att utveckla demokratin. Det är med glädje vi noterar att regering-
en i sin skrivelse "Lärandets verktyg - nationellt program för IT i skolan"
(skr. 1997/98:176) tagit upp dessa frågor. Nu hoppas vi verkligen att det
händer något, att regeringens ambitioner gällande IT i skolan verkligen leder
till konkret handling.
2.3 Bygg ut i hela landet!
Vänsterpartiet har många gånger påpekat vikten av att hela befolkningen
skall få tillgång till IT till rimliga kostnader. Surfandet på nätet skall inte
ske
mellan några datortäta storstadsöar, glesbygdsbor skall ha samma möjlighe-
ter att koppla upp sig. Enligt IT-kommissionen är kostnaden för att knyta
ihop alla kommuner i ett av de län som satsar mest på bredbandsfibrer med
stor överföringskapacitet inte större än att bygga en järnvägsbro och ett par
hundra meters banrätning! Men det behövs en nationell samordning för att få
ut bredbandstekniken till hela landet. Telia beräknar kostnaden för en total
utbyggnad till ca 2 miljarder. Regeringen har här alltför mycket förlitat sig på
att marknaden skall prestera lösningar även för glesbygdsregionerna.
Vänsterpartiet säger: planera, samordna och bygg! Regional samverkan för
att samordna förhandlingarna kommer att kunna ge digitala kommunika-
tionstjänster i glesbygdsregioner till storstadspriser.
3 IT och demokrati
Svensk demokrati står i dag inför svåra problem. I undersökning efter under-
sökning gällande människors attityder till olika saker visar det sig att svenska
folket saknar så gott som allt förtroende för politikerna. Varför det är så
leder
för långt att utreda här, men en ökad genomlysning av vad riksdag, regering,
statliga verk och kommuner egentligen sysslar med skulle med all säkerhet
bidra till att återställa allmänhetens, och inte minst skolelevernas, förtroende
för de politiska institutionerna. Därför får en utveckling mot en ökad pris-
sättning av information från dessa institutioner inte fortsätta. Tvärtom bör en
utredning se över hur man gradvis kan lösgöra mer information fritt och utan
kostnad över Internet. Samtidigt skall också sägas att många myndigheter
och offentliga organ gör stora insatser för att öppna sig för allmänheten.
Glädjande nog är riksdagens egen informationssatsning numera ett föredöme.
Det är bra och efterföljansvärt. Det demokratiska deltagandet kostar pengar,
men det lönar sig i längden. Myndigheterna skall veta att lillasyster och
lillebror ser dem.
4 Var mans och kvinnas egendom
Vi anser att informationstekniken i möjligaste mån bör göras tillgänglig för
alla. På samma självklara sätt som posten och telefonen blivit en naturlig del
i vardagslivet. Därför välkomnar vi IT-kommissionens initiativ med Senior
network och Handikappinstitutets förslag till handlingsprogram i femton
punkter. Men vi vill gå ett steg längre och pröva ett större projekt med inrikt-
ning på de äldre och funktionshindrade för att testa möjligheterna och grän-
serna samt identifiera de svaga punkterna.
Därför menar vi att det skulle vara intressant att göra ett större projekt,
inom ett avgränsat geografiskt område som är inriktat på de äldre,
förtidspensionärer och funktionshindrade.
Här skulle man erbjuda alla i den utvalda gruppen Internet- (och Intranet-)
kommunikation och erforderlig datautrustning. Erbjudandet är självfallet helt
frivilligt. Offentlig service och näringsliv skulle utrustas på motsvarande
sätt.
Skolan, sjukhemmet, apoteket, daghemmet, biblioteket, verkstaden, hår-
frisörskan, affären, systemet, fotvården, kaféet, biografen, distriktssköter-
skan, badhuset, kommunen, fabriken, företagen, alla bör vara uppkopplade.
Nödvändigt IT-stöd kopplas till projektet.
Vad som sedan händer när man skapar en sådan kritisk massa av samlad
tillgång till informationsteknik är naturligtvis svårt att förutse men en
systematisk uppföljning skulle kunna ge många svar som vore värdefulla för
steget in i nästa århundrade.
Några exempel:
Kommer gammelmormor att kunna (vilja) ta till sig den nya tekniken?
Kommer hon att kommunicera på nätet med sin dotterdotter som bor 50 mil
bort? Kommer hon att utnyttja bibliotekets utbud över nätet? Att beställa
varor från butiken över nätet? Hålla kontinuerlig kontakt med hemtjänsten?
Utföra "research"-jobb på nätet åt sin f.d. arbetsgivare? Ta kontakt över nätet
med sin utvandrade kusin i Australien? Kontakta sin landstingsman med
bestämda synpunkter? Kommer någon att kunna ta till sig den nya tekniken
och göra den till en försörjning t.ex. genom att producera webbsidor åt det
lokala näringslivet? Eller kanske några börjar studera på distans och skaffar
sig en examen med hjälp av studier över nätet?
En övergripande fråga är hur s.k. svaga grupper kan tillgodogöra sig den
nya tekniken och stärka sina relationer. En annan intressant fråga som kanske
kunde få ett svar är frågan om informationsteknikens begränsningar. Kanske
förväntningarna är något för uppskruvade kring vad som är möjligt och
intressant ur mänsklig synpunkt? I vilket fall som helst anser vi att det vore
intressant att göra en sådan relativt blygsam investering i framtiden som ett
ovan skisserat projekt skulle innebära.
5 Funktionshindrades möjligheter att införskaffa
datorutrustning
Det finns många olika grupper av människor inom vilka IT-utvecklingen kan
leda till stora förbättringar av vardagslivet. Vänsterpartiet vill här särskilt
uppmärksamma de funktionshindrades situation.
IT-utvecklingens betydelse för personer med funktionshindrade är
sannolikt större än för icke funktionshindrade. Datortekniken har på ett
dramatiskt sätt öppnat helt nya möjligheter för många grupper funktions-
hindrade att med dess hjälp på jämlika villkor fungera och samverka med
andra. Den erbjuder ett fritt valt utbud av information och kunskapssökande,
som tidigare inte varit möjligt. Det är viktigt att samhället aktivt och i
handling bejakar datortekniken som en frigörande kraft just för människor
med olika funktionshinder. För exempelvis dyslektiker är dessa verktyg
mycket användbara i inlärnings- och utbildningssyfte.
Regeringens beslut att ur Allmänna Arvsfonden avsätta medel, 30 miljoner
under en treårsperiod, är uttryck för att en sådan insikt börjar växa fram.
Beslutet innebär att fyra program som fanns med i det IT-program
Handikappinstitutet tagit fram på regeringens uppdrag skall realiseras under
en treårsperiod: ett tillämpningsprogram, en informationskampanj, en
särskild satsning på utveckling av funktionshindrade brukares kompetens
inom IT samt en studie av ekonomiska och sociala konsekvenser av IT-
satsningar. Dessa medel bör dock inte användas till inköp av datorutrustning
till enskilda funktionshindrade.
Majoriteten funktionshindrade tillhör dem i samhället som har de absolut
lägsta inkomsterna. För en övervägande del av de funktionshindrade är det
därför en ekonomisk omöjlighet att skaffa den datorutrustning som krävs för
att kunna ta del av den pågående IT-utvecklingen.
Datorutrustning ges inte heller till enskilda funktionshindrade som
hjälpmedel annat än under mycket restriktiva förutsättningar. Kraven hos
flertalet ansvariga sjukvårdshuvudmän för hjälpmedelsförsörjningen är strikt
villkorat i meningen att datorn för att tillhandahållas som kostnadsfritt
hjälpmedel direkt skall kompensera ett funktionshinder. Således kan endast
personer som behöver datorhjälpmedel för att t.ex. ersätta förlust av tal, syn
eller hörsel erhålla en dator som hjälpmedel.
Anställda kan idag köpa datorer på mycket förmånliga villkor.
Arbetslösheten bland funktionshindrade är mycket stor och för dessa står
därför inte denna möjlighet till buds. Kraven att barn skall ha sin egen dator i
skolan är entydiga. Det måste på samma sätt vara ett samhällsansvar att
underlätta för funktionshindrade att få tillgång till datorutrustning med
hänsyn IT-utvecklingens stora betydelse just för dem.
6 Stärk rättssäkerheten inom datahanteringen
Den elektroniska datahanteringen utvecklas i rasande takt men lagstiftningen
hänger inte med. Det visas inte minst av de begränsade lagstiftningsinsatser
som hittills gjort på dataområdet. En del förespråkare tycker det är bra med
en anarkistisk utveckling inom IT eftersom den sägs vara tillväxtbefrämjande
och att de problem som dyker upp kommer att åtgärdas med marknadens och
aktörernas självreglerande kraft.
I takt med utvecklingen följer dock även rent kriminella inslag som är
svåra att komma åt med vanlig lagstiftning. En del företeelser är av klart
tvivelaktig etisk karaktär som t.ex. barnporr och bildförfalskningar av kända
personer o.s.v. Många intrång på "nätet" befinner sig i en gråzon mellan
pojkstreck och ren kriminalitet t.ex. sabotage mot kommuners hemsidor eller
mailbombningar och liknande. Svåråtkomlig ekonomisk brottslighet på nätet
är också i ökande.
Vi menar att IT-utvecklingen i sig i grunden är positiv men för att de nya
möjligheterna skall kunna tas tillvara så måste de värsta avarterna stävjas och
ren kriminalitet kommas åt.
Vi vill därför föreslå följande:
? Stärk Datainspektionens roll, öka dess kompetens och operativa
förmåga. Datainspektionens roll har länge varit begränsad till en juridisk
bedömning huruvida tillstånd till registerhantering skall ges enligt en
gammalmodig och överspelad lagstiftning. På senare tid har sagts att
Datainspektionen skall ägna sig mer åt tillsyn men fortfarande med en av
den snabba utvecklingen passerad och bristfällig lagstiftning i botten. Vi
menar att Datainspektionen bör ges en mer offensiv och operativ roll och
fylla upp det tomrum där det vanliga polisiära arbetet går bet. Men till det
krävs ökade resurser i form av spetskompetens på dataområdet och ökade
befogenheter för att utreda misstänkta databrott. Till detta krävs
antagligen en utredning för att ge Datainspektionen en ny operativ roll
vilket vi vill förorda.
? Inrätta en datadomstol. Det räcker inte med att förnya Data-
inspektionens roll utan även lagstiftningen måste kontinuerligt förnyas.
Många oegentligheter som förekommer i datahanteringen kan man
komma åt via det vanliga rättsväsendet och regelverket men många
övergrepp och interventioner är av helt ny karaktär och okända i
traditionell lagstiftning. Bara ett par exempel. Ett programmeringsfel kan
orsaka stora materiella och personella skador. Hur hanterar man det?
Eller det faktum att stora multinationella företag baserade i utlandet kan
göra intrång i enskilda svenskars privatkonton och plocka ut pengar från
dem? Vi tror att det kunde vara värdefullt om man kunde upprätta en
specialdomstol, liknande t.ex. Vattendomstolen eller Arbetsmarknads-
domstolen som kunde koncentrera sig på den nya typ av oegentligheter
som följer i kölvattnet av den nya tekniken. Jämte uppdraget att lösa
tvistigheter och oklarheter för att skapa ny praxis så borde också
datadomstolen ha till uppgift att ta initiativ till ny lagstiftning på IT-
området.
7 Infrastrukturen
Historiskt har statens roll varit avgörande för uppbyggnaden av infrastruktu-
ren i landet. På 1850-talet började den svenska staten göra investeringar i
telegrafledningar. Mot slutet av 1800-talet fick telefonen sitt genombrott.
Båda systemen integrerades i internationella nät. Dessa teletekniska föränd-
ringar gav starka impulser till förändringar av formerna för organiseringen av
både produktionen och den mänskliga samvaron. På samma sätt har järnvä-
gen och vägarna knutit ihop Sverige. Detta är verksamheter som staten eller
kommunerna ansvarat för. Därför anser vi att staten även bör ha ansvaret för
att etablera den nya tekniken i hela Sverige.
Vänsterpartiet anser att staten måste ta sitt ansvar vad gäller utbyggnaden
av infrastruktur i hela Sverige. Alla skall ha tillgång till IT till rimliga
priser.
Det handlar om att ha ett rikstäckande nät. Sedan måste olika aktörer få
möjlighet att använda detta nät. Detta kan jämföras med det vägnät vi har
som ägs av staten, men som en massa olika fordon får utnyttja. Att det sedan
finns flera olika aktörer ser vi som positivt. Utan konkurrens inom detta
område finns stor risk att utvecklingen avstannar, och detta skulle ge
negativa konsekvenser både inom Sverige och för Sverige sett ur ett
internationellt perspektiv.
7.1 Samordna lagstiftningen
Den distinktion som finns i lagstiftningen mellan mediapolitik och telepolitik
kan inte finnas kvar. Telefoni, Internet och TV-distribution styrs av olika
lagar, och dessa tjänster har olika leverantörer. Dessa områden blir via den
tekniska utvecklingen alltmer integrerade och i framtiden kommer vi troligen
att behöva gemensam lagstiftning för områdena telekommunikation, data och
medier. Vad vi förstår pågår en utredning om detta, och vi ser fram emot att
ta del av resultatet.
7.2 Digital-TV
Vi är positiva till utbyggnaden av det digitala marksända TV-nätet i en första
etapp. Sedan krävs nya väl genomtänkta beslut i en andra och tredje etapp.
Digitalnätet kostar 200 miljoner kronor att bygga, och det kommer att kunna
nå ca 99,8 % av befolkningen, vilket är en mycket bra täckningsgrad för
public service till en relativt låg kostnad. En nackdel med digital-TV är den
dåliga interaktiviteten, dvs möjligheten att skicka information åt båda håll,
vilket gör att man troligtvis kommer att få hård konkurrens från andra aktö-
rer. Sveriges fyra fem stora kabel-TV-operatörer räknar med att på basis av
den befintliga kabelstrukturen börja tillhandahålla olika interaktiva multime-
diatjänster m.m. till hushåll och kommersiella verksamheter. Dessa kommer
att kunna ha mycket bra interaktiv kapacitet till skillnad från det digitala TV-
nätet vilket kan vara ett problem. Detta kan komma att ske ganska snart och
bör noga övervägas i etapp två och tre. Om dessutom konsumenterna tvingas
köpa dyr ny avkodningsutrustning, något som slår hårt mot många hushåll,
talar detta ytterligare för att man kan komma att välja andra alternativ. Det är
därför viktigt att innehållet i marknätet har djup, bredd och god kvalitet för
att stå sig i konkurrensen.
8 Utred inrättande av ett Statens databanverk
Kunskapernas ökande roll betyder att gränserna mellan företagen eroderas.
Företaget kan ju inte hävda äganderätten till de anställdas tankar och det är
svårt att kontrollera att tänkandet inte används av konkurrenterna. Nyckeln
till framgång för det moderna företaget är därför enligt en internationell
auktoritet på området att omvandla det individuellt ägda "humankapitalet"
till det kollektivt inom företaget ägda s k strukturkapitalet: databaser, nät-
verk, kundkontakter etc.
Staten har i allmänhet stått för finansieringen av en stor del av den
utbildning och forskning som utgör företagens intellektuella kapital.
Eftersom det sällan är privatekonomiskt lönsamt att satsa på sådan utbildning
och forskning som i första hand kommer till kollektiv nytta är det nödvändigt
att stat och kommuner tar på sig detta ansvar. Men det är också ett
samhälleligt slöseri - och en orättvisa gentemot skattebetalarna - att delar av
detta kapital utan vidare kan monopoliseras av ett privat ägt företag och dess
aktieägare. Staten borde bli bättre på att själv söka patent och ta in royalties
på de nya idéer och produkter som tas fram i den skattefinansierade
forskningen. Men självklart skall staten också se till att de kunskaper som tas
fram med skattemedel kommer hela samhället - både företag och enskilda -
till godo.
Staten kan bara i en mycket begränsad omfattning styra den trafik som går
på de elektroniska vägarna. Men man borde kunna använda sitt ägande i sina
olika IT-företag - Telia, Teracom, inom etermedier etc - till att skapa ett
slags motsvarighet till Statens banverk på IT-området. Ägandet i Enator (f d
Celsius Information System AB) kan ersättas av ett mer aktivt ägande i
branschen. Det måste vara en politisk uppgift att se till att tillgängligheten
till
de olika näten inte förbehålls en informationsteknologisk elit utan att alla kan
använda den nya tekniken till rimliga kostnader. Principen bör vara: politiskt
ansvar och samhällsägande för maximal tillgänglighet - stor frihet för den
enskilde att använda denna samhälleliga teknologi.
Staten bör således aktivera sitt ägande i sina IT-relaterade företag - och
självklart inte sälja ut de strategiska tillgångarna till de privata.
Vänsterpartiet har tidigare motionerat om att staten borde inrätta en
motsvarighet till Statens banverk på IT-området, och vi upprepar nu detta. Vi
anser att frågan bör utredas. Vi är inte emot att staten ändrar strukturen i
sitt
ägande. Man kan mycket väl sälja mindre strategiska delar av sitt ägande på
detta område om man därigenom kan finansiera inköp av mer samhälleliga
delar av infrastrukturen.
9 Kortare arbetstid genom IT
IT-propositionen från 1996 innehöll i sin bakgrundsteckning ett avsnitt om
hur IT kan påverka en strukturomvandling av samhället:
Spridningen av IT har nu nått en sådan nivå att den kräver strukturföränd-
ringar i samhället. Så har det varit vid tidigare tillfällen i historien då
genom-
brottstekniker skapat epokskiften, och så ser det ut att bli även denna gång.
Den nya tekniken lägger i sig också grunden för andra former av gränsöver-
skridanden. Arbete och fritid kan komma att vävas samman på ett nytt sätt
och påverka organisationen av såväl arbetet som privatlivet. Arbete på di-
stans blir allt vanligare. Även indelningen av livet i skilda faser av utbild-
ning, omsorg och arbete kan gradvis komma att suddas ut.
Vi delar uppfattningen att IT och den nya datatekniken kan ha denna struk-
turomvandlande kraft. Men strukturomvandlingen kan gå åt olika håll bero-
ende på hur vi följer upp den med samhälleliga insatser och politisk viljein-
riktning. Den kan leda till ett mer odemokratiskt klassamhälle med starka
kontrollinslag och utslagning. Men den kan också leda till ett demokratiskt
samhälle med stor delaktighet och rättvis fördelning av livets goda. Vi menar
att en positiv strukturomvandling av samhället måste gå hand i hand med en
successiv arbetstidsförkortning.
Det är en naturlig och vettig inriktning av den teknologiska revolutionen
att öka produktiviteten och utnyttja produktivitetsvinsterna till att minska den
nödvändiga arbetstiden. I den processen kan också ett naturligt omvandlings-
tryck utvecklas så att näringsliv och samhällsinstitutioner lär sig använda den
nya tekniken på ett sätt som kommer människorna till del och gagnar en
harmonisk utveckling av samhället.
Ett annat skäl till att kombinera IT-utvecklingen med arbetstidsförkortning
är att det s.k. livslånga lärandet underlättas. Kontinuerlig utbildning kräver
disponibel tid, och det är inte säkert att alla som skulle behöva det har
möjlighet till relativt långa studieledigheter med det ekonomiska avbräck det
innebär. Kortare arbetsdag gör det lättare att upprätthålla kompetensen och ta
till sig nya kunskaper.
Naturligtvis har frågan om IT och kortare arbetstid också en könsaspekt.
Obalansen mellan mäns och kvinnors IT-användning kan reduceras med
förkortad arbetstid. Vi vill därför kombinera utvecklingen av informations-
och kunskapssamhället med en samtidig förändring av arbetslivets
organisering och förutsättningar genom lagstiftning om kortare normal-
arbetsdag.
Arbetstidsfrågan har hittills hanterats som en fråga för Arbetsmarknads-
departementet och marknadens parter vilket lett den in i en återvändsgränd.
Vi menar att frågan har betydligt vidare dimensioner och bör vara ett
naturligt inslag i en framtidsdiskussion.
Över huvud taget så aktualiserar de frågor som vi behandlar i denna
motion en översyn av regeringens och riksdagens arbetsformer. Är de i takt
med tiden? I vårt östra grannland, Finland, har de t ex ett framtids-
departement och i Danmark något liknande. Det skulle behövas även hos oss.
10 Miljön och IT
I dagens diskussion angående IT saknas ett resonemang kring det ekologiskt
uthålliga samhället. Riksdagen bör som sin mening ge regeringen till känna
att ett mål för den nationella IT-strategin skall vara att främja och påskynda
utvecklingen av det ekologiskt uthålliga samhället.
IT öppnar möjligheter vad gäller hushållningen av varor. Pappersåtgången
kan minskas drastiskt. Elektronisk dokumenthantering, ökad användning av
elektronisk post, elektroniska konferenser och annan informationsteknik kan
ge lägre miljöbelastning än om motsvarande funktioner hanteras med äldre
teknik. Även behovet av lokaler minskar eftersom lager, arkivrum, kontors-
ytor, etc. kan göras mindre. Ökat hemarbete leder till ett ökat utnyttjande av
befintliga byggnader. Framför allt kan utökad IT-användning ge en väsentlig
minskning av transportbehovet, vilket ger stora miljövinster eftersom
transportsektorn är den sektor som ger störst negativ påverkan på miljön. Ur
miljösynpunkt är detta välkommet eftersom energiåtgång och materialåtgång
per capita minskar. Stora materialvinster kan också göras inom varu-
produktionen genom konsekvent tillämpning av CAD-CAM-teknik och MPS
(material-planerings-system). Spillet minimeras och råvarorna utnyttjas
maximalt.
10.1 IT och byggande
IT kan användas till att dokumentera det befintliga byggnadsbeståndet och
rationalisera byggandet. Inte minst ur miljösynpunkt är detta välkommet. En
byggnad kan enkelt dokumenteras så att material, konstruktionsmetod, etc
lätt kan studeras vid ombyggnader, rivning osv. Detta underlättar återvinning
av byggavfall och miljöanpassning av lokalbeståndet. Ett problem är att
ingen har en överblick av IT:s möjligheter och begränsningar inom bygg-
sektorn. Ett sätt att underlätta användning och tillgänglighet är att se till
att
det i all nybyggnation av bostäder skall förberedas för IT. Vänsterpartiet
anser att detta skall vara ett krav. Eventuellt kan Rotbidraget utökas att inne-
fatta även sådana förberedelser. Riksdagen bör uttala att regeringen skall ge
Boverket i uppdrag att utreda IT:s betydelse för byggsektorn.
11 Internationell FN-konferens
Man kan inte tala om världsomspännande teknik när stora delar av världen
inte är delaktiga. Att surfa på nätet blir en surfning mellan olika
välståndsöar.
Särskilt vill vi betona det ansvar Sverige har för att utveckla samarbetet med
de forna östländerna. Vi anser också att Sverige bör ta initiativ till en konfe-
rens i Förenta nationernas regi för att lägga upp riktlinjerna för hur IT inte
enbart skall bli en teknik för de redan rika länderna. På en sådan konferens
bör diskuteras hur ett gemensamt regelverk för hela världen kan se ut, ett
globalt kodex. Det är vår moraliska skyldighet och vårt ansvar att möjliggöra
tillgång och användning av IT även i de fattiga länderna. Nedan följer ytter-
ligare exempel på vad som bör tas upp på denna FN-konferens.
På det internationella planet ger IT enorma möjligheter, och olika
transaktioner kan göras mycket effektiva. Men detta innebär även stora
problem vad gäller internationell handel. Vi syftar då på nationella olikheter
på området skatter, vilket bl.a. ger problem i tullen och är svårt att
kontrollera. Olika valutor innebär svårigheter, liksom olika nationella lagar
m.m. Vad händer om en egen Internet- valuta utvecklar sig likt Euro-dollarn
efter andra världskriget? Vem garanterar säkerheten och kontrollerar
penningmängden på en sådan fiktiv valuta?
Ett problem är också hur man skall hantera oönskade inslag på nätet som
barnpornografi, rasistpropaganda, kriminalitet, våldsporr och andra
våldsinslag. Troligen är det svårt att helt komma till rätta med detta men det
vore värdefullt med en internationell kodex.
Det är i det närmaste oväsentligt för ett IT-företag var i världen det är
lokaliserat vilket naturligtvis gör att man väljer att etablera sig där
förhållandena är mest gynnsamma. I Malaysia arbetar man på att skapa
sådana förutsättningar för att locka till sig de nya IT-företagen. Detta kan
jämföras med utflaggning av rederier till Norge, Holland och Panama.
Ett annat stort problem som bör avhandlas på internationell nivå är av
klassisk filosofisk natur: Vem äger kunskapen? Skall vi bejaka att alla får ta
del av ny kunskap eller skall upphovsmannarätt och patentregler begränsa
det fria flödet av information och kunskaper? Var går i så fall gränserna för
ett sådant regelverk?
Kravet på en FN-konferens kommer ursprungligen från GUE-NGL-
gruppen (vänstergruppen i EU-parlamentet) och är relativt väl förankrat.
Kanske kunde man tänka sig att Stockholm kunde stå som värd för en sådan
konferens när nu OS-planerna gick i stöpet?
12 Millennieskiftet och personnummer
Problemet med att de flesta datasystem hos myndigheter och företag inte är
anpassade för sekelskiftet har under senare tid uppmärksammats, och detta är
bra. Vi vill här ta upp ett problem i anslutning till detta, nämligen våra per-
sonnummer, en av de största sociala innovationerna i modern tid. Eftersom
århundrade inte finns med i personnumret kommer det att bli problem av
samma typ som med att årtalet i de flesta gamla program är avgränsat till två
tecken. Detta kan exempelvis lösas genom någon form av särskild sifferkod
för de fyra sista siffrorna som visar i vilket århundrade personen i fråga är
född. Samtidigt skulle man kunna passa på att även anpassa för ett interna-
tionellt personnummer. I denna globaliseringens tid vore detta troligtvis
mycket praktiskt både för olika myndigheter och för jordens individer.
13 Bibliotek
Vi vill starkt betona bibliotekens roll. Vid biblioteken skulle man bl.a. kunna
arbeta med olika pilotprojekt t.ex. med kulturinstitutioner och på barnkultu-
rens område. Biblioteken har en viktig framtidsroll när det gäller att ge med-
borgarna möjligheter att använda sig av de nya nätverken och att hämta
information ur databaser. Medborgarkontor som finns på alltfler håll i landet,
ofta i anslutning till biblioteken, är viktiga för att föra ut
samhällsinformation
och fyller en demokratisk funktion. Som informationsförmedlare och genom
verksamhet i samtliga kommuner är biblioteken lämpliga som värdar för
informationsstationer med terminaler kopplade till olika databaser och nät-
verk.
Detta ställer helt andra krav på bibliotekarierna. Dessa kommer att fungera
mer som handledare i biblioteksbesökarens eget sökarbete efter information.
Detta kräver en ständigt kompletterande utbildning vilket riksdagen bör
uppmärksamma regeringen på.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att utjämning av klyftor mellan olika sam-
hällsgrupper är ett av de prioriterade områdena inom IT-området,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till en utredning
som skall se över hur man gradvis kan lösgöra mer information fritt
och utan kostnad över nätet,1
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att pröva ett större IT-projekt med inriktning
på äldre och funktionshindrade, 2
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om funktionshindrades stora behov av IT, 2
5. att riksdagen hos regeringen begär förslag till en utredning
angående de ekonomiska möjligheterna för funktionshindrade att
kunna ta del av den pågående IT-utvecklingen, 2
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om statens ägande i IT-relaterade företag,
7. att riksdagen hos regeringen begär förslag till en utredning
angående inrättande av ett Statens databanverk,
8. att riksdagen hos regeringen begär förslag till en utredning
angående förutsättningarna för att ge Datainspektionen en ny roll i
enlighet med vad som anförts i motionen, 1
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att inrätta en datadomstol, 1
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om sextimmarsdagen, 3
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att ett mål för den nationella IT-strategin skall
vara att främja och påskynda utvecklingen av det ekologiskt ut-
hålliga samhället,
12. att riksdagen hos regeringen begär att Boverket får i uppdrag
att utreda IT:s betydelse för byggsektorn, 4
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att det i all nybyggnation av bostäder skall
förberedas för IT, 4
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att Sverige bör ta initiativ till en FN-konferens
om IT, 5
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om internationellt personnummer, 5
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om krav på utbildning för bibliotekarier. 6

Stockholm den 23 oktober 1998

Gudrun Schyman (v)

Hans Andersson (v)
Ingrid Burman (v)
Lars Bäckström (v)
Stig Eriksson (v)
Owe Hellberg (v)
Berit Jóhannesson (v)
Tanja Linderborg (v)
Maggi Mikaelsson (v)
Sture Arnesson (v)
Stig Sandström (v)

1 Yrkandena 2, 8 och 9 hänvisade till KU.
2 Yrkandena 3-5 hänvisade till SoU.
3 Yrkande 10 hänvisat till AU.
4 Yrkandena 12 och 13 hänvisade till BoU.
5 Yrkandena 14 och 15 hänvisade tilll UU.
6 Yrkande 16 hänvisat till UbU.