med anledning av skr. 1998/99:8 Investeringsplaner för trafikens infrastruktur
Under våren 1998 fastställde regeringen de nationella
planerna för de långsiktiga planerna för investeringar i
trafikens infrastruktur. Dessa grundades på de planer som
Banverket, Vägverket och länen på regeringens uppdrag
tidigare redovisat.
Infrastrukturplaneringen för perioden 1998-2007 har baserats på 1988 års
trafikpolitik och samtidigt beaktat överväganden inför det nya trafikpolitiska
beslut som fattades den 2 juni 1998.
I skrivelsen (1998/99:8) redovisar regeringen bland annat sina ställnings-
taganden till planerna. Men som regeringen själv påpekar blir kraven på
transportinfrastrukturen alltmer komplexa, vilket har ökat behoven av en väl
fungerande samordning och planering av investeringar.
Långtidsplanerna anger en prioritering av investeringar som avses ske över
de årliga statliga budgetarna. Men förutom dessa investeringar genomförs en
rad stora infrastrukturprojekt i landet som finansieras på annat sätt. Exempel
på sådana är Öresundsförbindelsen, Citytunneln, Botniabanan samt spår-
förbindelsen mellan Stockholm city och Arlanda flygplats (Arlandabanan). I
en del andra fall har trafikverken erhållit tillstånd att uppta lån i
Riksgäldskontoret för att genomföra vissa projekt.
Nu har också t ex Statskontoret på Finansdepartementets uppdrag utrett
förutsättningar för att genomföra investeringar i infrastruktur genom s k
privatfinansiering genom partnerskap. Detta bygger på en idé som ursprung-
ligen introducerades i Storbritannien och som allt fler ställer sig positiva
till i
Sverige.
Vi har alltså redan i dag infrastrukturobjekt som genomförs med
finansiering, helt eller delvis, utanför statsbudgeten och detta blir sannolikt
vanligare i framtiden, åtminstone så länge budgetunderskottet kvarstår.
Det är också troligt att Sverige kan komma i åtnjutande av bidrag från EU
för utbyggnader av de delar av det transeuropeiska nätverket som ligger inom
landets gränser, vilket bl a gäller för den s k Nordiska triangeln.
Mot denna bakgrund vore det önskvärt om regeringen i sina bedömningar
kunde presentera en samlad bild över pågående och planerade infrastruk-
turobjekt oavsett hur de finansieras. Det är först mot en sådan bakgrund som
förutsättningar finns för korrekta delbeslut på projektnivå. Naturligtvis
påverkas prioriteringarna i de nationella planerna av stora investeringsprojekt
som exempelvis Öresundsbron och Botniabanan och kräver samordning med
andra mindre projekt.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en mer samordnad och fullständig redovisning av pågående och
planerade investeringar i trafikinfrastruktur oberoende av finansieringssätt.