Bergslagsdiagonalen förbinder Norrland genom hela Svealand med
Götaland.
Bergslagsdiagonalen är den befintliga väg som binder samman
Vätternbygden, Närkeslätten, Bergslagen, Dalarna och Hälsingland via
Motala, Örebro, Ludvika, Borlänge, Falun och Söderhamn. Från E4 i
Östergötland till E 4 i Hälsingland.
Bergslagsdiagonalen är inte bara en vägsatsning utan framför allt en
framtida investering för företag och människor. I de många kommunerna
längs diagonalen finns idag 30 000 företag och en halv miljon människor
som är beroende av bra och trafiksäkra förbindelser. Bergslagsdiagonalen är
en pulsåder i det som brukar kallas "Sveriges industriella hjärta".
Det är mot den bakgrunden som projekt Bergslagsdiagonalen i sin
nuvarande form skapades 1994 med mål att ge förbättrade möjligheter för
befintliga och nya verksamheter längs vägen. För att detta ska bli möjlighet
samverkar besöksnäring, näringsliv, politiker, miljö- och vägexperter.
Grunden för samverkan utgörs av 15 kommuner och fyra länsstyrelser.
Riksdagen har beslutat att den del av Bergslagsdiagonalen som omfattar
E4-Ödeshög till Borlänge skall ingå i det nationella stamvägnätet. De
återstående avsnitten Borlänge-Falun och Falun-Söderhamn bör också
tillföras det nationella stamvägnätet.
Enligt vår mening bör avsnittet Borlänge-Falun omedelbart tillföras detta
nät. Avsnittet har redan i allt väsentligt en sådan standard att detta är
möjligt
utan särskilda kostnader.
När det gäller avsnittet Falun-Söderhamn bör detta på sikt tillföras det
nationella stamvägnätet. Riksdagen bör redan nu avge en sådan avsikts-
förklaring.
Som framgått är Bergslagsdiagonalens utveckling av avgörande betydelse
för Bergslagens möjligheter att behålla och utveckla befintliga företag samt
att få nya. Som nämnts servar Bergslagsdiagonalen 30 000 företag. Flertalet
av de kommuner som ingår i det av Sverige och EU prioriterade Mål 2 har
Bergslagsdiagonalen som sin mest betydelsefulla transportled. Enligt vår
uppfattning bör den planerade investeringstakten för diagonalen forceras.
Därför bör riksdagen anmoda regeringen att vid kommande förhandlingar
med EU när det gäller regionalpolitiska insatser prioritera Bergslags-
diagonalens utbyggnad.
Under de senaste åren har betydande investeringar gjorts i Bergslags-
diagonalen:
Objekt
Vägbeskrivning
Öppnad för trafik
Väg 50: Förbi Nykyrka
i Östergötlands län
5,5 km ny väg med 13
meters bredd.
Maj 1994
Väg 50: Förbi Hammar
i Örebro län
6 km ny väg med
13 meters bredd.
Oktober 1994
Väg 294: Falun - Österå
i Dalarnas län
6,5 km ny väg med 9
meters bredd.
Pågår
Väg 294: Rostberg -
Enviken
i Dalarnas län
Förbättring av 20 km
väg till 7,5 (delvis 9)
meters bredd.
Pågår
Väg 294: Vid Alfta
i Gävleborgs län
5 km ny väg med
9 meters bredd.
Juni 1997
Väg 301: Förbifart Alfta
i Gävleborgs län
3 km ny väg med
9 meters bredd.
Hösten 1995
Vidare har projekt Bergslagsdiagonalen, i enlighet med Vägverkets
intentioner, prioriterat följande objekt för den kommande planperioden år
2002-2011 :
Väg 50:E4 Motala, Östergötlands län.
Väg 50: Genom Motala, Östergötlands län
Väg 50: Medevi-Brattebro backe, Östergötlands län och Örebro län.
Väg 60: Fornaboda-Guldsmedshyttan (Lindesberg-Storå), Örebro län.
Väg 60: Omläggning vid Ludvika, Dalarnas län.
När det gäller inriktning för de planerande myndigheterna, i första hand
länsstyrelserna och Vägverket, har regeringen tidigare använt metoden
att peka ut angelägna objekt eller satsningar. T.ex. föreslog regeringen i
proposition 1996/97:53:
Följande projekt skall prioriteras i särskild ordning och inrymmas inom
planeringsramen för investeringar i stomjärnvägar: delfinansiering av
Citytunneln i Malmö, upprustning av Ådalsbanan mellan Sundsvall och
Nyland. Åtgärder skall inrymmas i planeringsramen för investeringar och
nationella stamvägar för att inom planperioden ge väg E6 mellan
Rabbalshede och den planerade avgiftsfinansierade sträckan vid Svinesund
en standard motsvarande 13-metersväg.
På motsvarande sätt bör riksdagen ge regeringen tillkänna att de ovan
uppräknade investeringarna bör ske med tidsmässig förtur och i allt
väsentlig genomföras under första delen av den kommande
planeringsperioden.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att delen Borlänge-Falun snarast tillförs det nationella
stamvägnätet
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att delen Falun-Söderhamn på sikt tillförs det nationella
stamvägnätet och som planeringsinriktning skall gälla vad som anförts i
motionen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Sverige i kommande förhandlingar med EU om
regionalpolitiska satsningar prioriterar medel för en tidigareläggning av nu
planerade investeringar,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att de planerade investeringarna skall ha tidsmässig förtur.
Stockholm den 22 oktober 1998
Maud Björnemalm (s)
Per Erik Granström (s)
Sonia Karlsson (s)
Berndt Sköldestig (s)