Efter åratal av diskussion och intensivt opinionsarbete från bl.a
Centerpartiets och Naturskyddsföreningens sida, slopades det sk.
Dennispaketet den 7 februari 1997 efter att Centerpartiet och regeringen
konstaterat att trafikpaketet saknade en seriös finansiering. Intäkter från
de tänkta biltullarna bedömdes inte bli tillräckliga för att klara
finansieringen av den enorma investeringsvolymen i trafikpaketet.
Samtidigt hade även miljökonflikter tills vidare stoppat utbyggnaden av
Norra länken genom Bellevueparken.
I december 1997 samlades de gamla "Dennispartierna" Socialdemokra-
terna, Moderaterna och Folkpartiet kring en ny överenskommelse som
innebär att Södra länken och nya Årstabron för järnvägen skall byggas.
Avtalet innebär vidare att Stockholms stad skall bidra med drygt 800
miljoner kronor till byggandet av Södra länken och att Stockholms läns
landsting skall bidra med 800 miljoner kronor till nya Årstabron. Resten
skall staten stå för.
Avtalet om Södra länken är mycket dyrt för skattebetalarna, totalt 6,2
miljarder kronor. Effekterna är miljömässigt tveksamma och genererar i
vissa delar av Stockholms södra ytterstad ökade trafikmängder. Södra länken
är också ett första steg på vägen mot en utbyggd Österled. Österleden
kommer, om den byggs, att leda till betydande miljömässiga och ekonomiska
konsekvenser. Det är nu oerhört viktigt att statens engagemang i trafik-
investeringarna i Stockholmsregionen kanaliseras dit de gör största möjliga
nytta, såväl ur ett lokalt som regionalt och nationellt perspektiv.
En sådan angelägenhet är att förlägga Centralbrons biltrafik i tunnel.
Därmed kan Gamla Stan och Riddarholmen befrias från den sexfiliga
motorväg som nu brutalt skär genom Stockholms medeltida hjärta. Ett stort
sår i en av Sveriges kulturhistoriskt mest intressanta miljöer, kan därmed
läkas. Riddarholmen och Gamla Stan utgör Sveriges huvudstads vagga. Här
började Stockholm byggas för snart 800 år sedan. I Riddarholmskyrkan från
1200-talet vilar många av landets gamla monarker. Här finns också många
andra historiska byggnader med anor i medeltiden och Gamla stan utgör
därmed ett av landets viktigaste kulturarv. Detta måste ses som ett riks-
intresse.
Alla partier i Stockholms kommunfullmäktige är överens om att Centra-
brons trafik måste förläggas i tunnel mellan Södermalm och Tegelbacken.
Centraltunneln är en viktig förutsättning för att kunna bygga tredje spåret
mellan Södermalm och centralstationen. Frågan om järnvägens kapacitet
genom Stockholm har varit aktuell under många år. Ingen godtagbar lös-
ningar har ännu kunnat accepteras av staten och Stockholms stad gemensamt.
Ett tidigare förslag, som avslogs av regeringen 1995, hade inneburit att tredje
spåret byggts så att historiska byggnader på Riddarholmen hade skadats
samtidigt som spår- och vägområdet mellan Gamla Stan och Riddarholmen
hade breddats ytterligare. Ett smidigt sätt att lösa frågan om järnvägens
utbyggnad till Stockholms central är att förlägga Centralbron i tunnel.
Järnvägens kapacitet genom Stockholm är av riksintresse. En utbyggnad
av ett tredje spår ökar kapaciteten för såväl godstrafiken som SJ:s passagerar-
trafik. Ett nytt spår ökar också turtätheten på pendeltrafiken samtidigt som
Mälarbanans och Svealandsbanans förutsättningar att binda samman orterna i
Mälardalen förbättras. Även den kommande tågtrafiken till Arlanda flygplats
kan för vissa turer bli genomgående ända ned till Södertälje. Järnvägen har
stora möjligheter. För att den skall komma till sin rätt måste spårutbygg-
naden samordnas med en förläggning av Centralbron i tunnel. Detta bör ges
regeringen till känna.
Självfallet måste en riktig och seriös finansiering för dessa investeringar
ske. Tillsammans med ett anslag från staten, bör någon form av regional
finansiering tillkomma. Det kan exempelvis ske i form av ett investe-
ringsbidrag från Stockholms stad och Stockholms läns landsting. Det ligger
även i Stockholms stads och Stockholmsregionens starka intresse att dessa
frågor löses. Då det också föreligger ett betydande riksintresse är det
naturligt att staten svarar för huvuddelen av de erforderliga investeringsmed-
len. Dessa investeringar måste gå före statens eventuella framtida medverkan
i utbyggnaden av Norra länken och andra regional trafikleder i Stockholms-
regionen. Detta bör ges regeringen till känna.
För att hitta en framkomlig väg och en överenskommelse mellan staten,
regionen och Stockholms stad bör en förhandlingsman utses som får i
uppdrag att tillsammans med berörda parter finna en lösning på hur man
gemensamt skall få fram beslut och finansiering av tredje spåret genom
Stockholm och förläggning av Centralbron i tunnel. Detta bör ges regeringen
till känna.
När det gäller statens åtaganden i samband med byggande av Södra länken
anser Centerpartiet inte att Riksdagen bör besluta att återkalla lånegarantin
för Södra länken för de medel som är outnyttjade. Den statliga medfinansie-
ringen om 827 miljoner bör istället användas för finansiering av ett tredje
spår. Riksdagen bör således besluta att dessa medel fonderas i avvaktan på
ny trafiklösning.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utbyggnad av ett tredje spår genom Stockholm och förläggning av
Centralbron i tunnel,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om finansiering,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att initiera förnyad förhandling mellan staten, regionen och
Stockholms stad,
4. att riksdagen beslutar återkalla lånegarantin för Södra länken, för de
medel som är outnyttjade,
5. att riksdagen avslår den statliga medfinansieringen om 827 miljoner
kronor,
6. att riksdagen beslutar att dessa medel, 827 miljoner kronor, fonderas i
avvaktan på ny trafiklösning.