Sammanfattning
Nobelbanan innebär att en ny järnvägssträcka anläggs mellan Örebro, Karlskoga och Kristinehamn. För närvarande utgör denna del en felande länk, när det gäller att binda ihop Oslo och Stockholm. Beräkningar visar att Nobelbanan är ett av de lönsammaste järnvägsprojekten i Sverige.
Den regionalekonomiska utvecklingen handlar om förändringar över tiden. Den omfattar alla komponenter i medborgarnas välfärd; varor, tjänster, fritid, kvalitet på miljön, ekonomisk jämlikhet och allt annat som påverkar individens tillfredsställelse och nytta. Välfärdsbegreppet kan inte kvantifieras eftersom individuell välfärd inte går att mäta. Det är också omöjligt att aggregera individers välfärd. Tillkomsten av Nobelbanan skapar sådana regionalekonomiska effekter att det leder till välfärd och produktivitets- tillväxt. Tillväxten uppnås bl.a. genom skapande av nya resurser, kompetens- tillväxt, effektivare produktion samt ett ökat utnyttjande av redan befintliga resurser.
En annan följd av Nobelbanan är att kommuner utefter övriga förbindelse- länkar också kan dra nytta av de systemeffekter som uppnås.
Från dessa utgångspunkter bör riksdagen tillkännage att Nobelbanan bör ingå i Banverkets nästa revidering av stomnätsplanerna.
Resande
Nobelbanan binder samman de mest tätbefolkade delarna av Sverige. Tillsammans med Mälar- och Svealandsbanorna skapas ett system. Byggande av sammanhängande Nobelbana kan därför antas få stora resandeströmmar. Gjorda utredningar av Temaplan AB och Transek AB beräknar resandet på Nobelbanan till 2 miljoner resenärer årligen. Detta är av samma storleksordning som Mälar- och Svealandsbanorna. Däremot är investeringskostnaderna betydligt lägre.
Miljöeffekter
En investering i Nobelbanan ger betydande positiva miljöeffekter. Järnvägen kommer att på ett mycket väsentligt sätt öka sina marknadsandelar av persontransporterna.
De största miljöförbättringarna kommer av att kortare resor mellan större orter i Mellansverige i ökad utsträckning flyttas från väg till järnväg. När det gäller antalet tågresor från olika orter inom Nobelbanans influensområde väntas järnvägsresandet till och från Karlskoga fördubblas. Kristinehamn får en ökning med 30 procent. Örebro och Karlstad väntas få ökningar på 20 respektive 10 procent.
Tillgänglighet och arbetsmarknader
Tillgängligheten till arbetsplatser utökas radikalt, med andra ord vidgas arbetsmarknaderna betydligt med Nobelbanan. Man kan säga att Örebros arbetsmarknad ökar med 80 procent, Karlstads med 86 procent, Karlskogas med 106 procent och Kristinehamns med 73 procent. För möjligheterna att förnya och expandera näringslivet i dessa kommuner kommer banan därför att vara ytterligt betydelsefull.
Samverkan väg, järnväg, flyg
Riksdagen har vid flera tillfällen givit uttryck för att en systemsyn krävs för att få ett optimalt utnyttjande av trafikinvesteringarna. Nobelbanan ger ovanligt och utomordentligt goda möjligheter att kombinera trafikslagen järnväg, väg och flyg. Nobelbanans sträckning är tänkt att passera flygplatsen i Örebro och få egen station vid flygplatsen. De mycket stora investeringarna som är gjorda i flygplatsen kan då utnyttjas bättre. Flygplatsen kan få ett större reseunderlag genom Nobelbanans anslutning, vilket ger tätare avgångar och därmed ett förstärkt flygutbud för ett stort upptagningsområde från norska gränsen till Mälaren. Uppmärksammas bör också att stamvägarna Bergslagsdiagonalen, E18 och E20 korsas i angränsning till Nobelbanans station vid flygplatsen. Nuvarande planering har varit alltför sektoriellt betingad och inte beaktat de mycket positiva effekter för utnyttjande av investeringar i övriga trafikslag som en utbyggd Nobelbana innebär.
Lönsamhetskalkyl
Nobelbanan är ett av Sveriges mest lönsamma järnvägsprojekt. En lönsamhetskalkyl gjord på motsvarande sätt som för övriga järnvägsobjekt visar på en nytto-/kostnadskvot på 1,5. Tal över 1 anger att banan är lönsam.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Nobelbanan bör ingå i nästa revidering av stamnätsplanerna.
Stockholm den 27 oktober 1998
Sofia Jonsson (c)