Sveriges arbete med trafik- och miljöfrågorna innebär i betydande grad
medverkan till utvecklingen av ett mera miljöanpassat transportsystem i
Europa. Detta bör enligt vår mening leda till satsningar på
godstransporter på järnväg före s.k. gummihjulstrafik alternativt
kombitrafik före renodlad gummihjulstrafik.
Mycket tyder på att de stora trafikproblemen i centrala Europa kommer att
negativt påverka främst vägtrafiken med ett behov av kompletterande
transportlösningar till och från Sverige. Sådana alternativa lösningar kan inte
enbart sökas inom sjöfartens område. Om miljömålen inte skall eftersättas
innebär detta för landtransporterna krav på ökade möjligheter till
godstransporter med järnväg.
Olika analyser visar att trafikökningarna i Skåne och på västkusten, inte
minst till följd av internationella godsflöden, kan komma att ligga betydligt
över de genomsnittliga ökningarna för landet i övrigt. De diskussioner som
förs inom EU om s.k. freeways för godstrafiken på järnväg, verkar när de
realiseras i samma riktning. De satsningar på utbyggnad av järnväg som sker
i Sverige kommer, för de fall de prognoser på vilka de vilar slår in, också att
leda till ökade transporter till och från Sverige. Järnvägens kapacitet i
sydvästra Skåne är således i högsta grad inte bara en nationell angelägenhet
utan den har också en klar internationell dimension.
Satsningen på en citytunnel i Malmö skapar förutsättningar för en kon-
kurrenskraftig internationell och nationell järnvägstrafik i Malmöregionen
samtidigt som den möjliggör en utveckling av den regionala spårbundna
kollektivtrafiken. Men citytunneln löser på inget sätt de kapacitetsproblem
som godstrafiken i sydvästra Skåne har. Citytunneln i Malmö byggs för kol-
lektivtrafikens behov. Citytunneln ger indirekt ett marginellt bidrag till den
nödvändiga kapacitetsökningen för godstrafiken. Den positiva effekten för
godstrafiken uppkommer genom att kontinentalbanan frigörs från kollektiv-
trafik då citytunneln tas i bruk några år in på nästa sekel. Ett betydande pro-
blem kan dock förutses i det skede på cirka två år då Öresundsförbindelsen
tagits i bruk men citytunneln fortfarande är under byggnad. Då finns för all
spårbunden trafik på detta avsnitt endast Kontinentalbanan att tillgå.
Kontinentalbanan förutsätts enligt prognoserna emellertid på sikt såväl
kunna användas för som svälja den förutsedda ökningen i godstrafik på
järnväg. Vi delar inte denna bedömning avseende Kontinentalbanan. Den
upprustning som nu sker på Kontinentalbanan genom Malmö löser vissa
problem, men många kvarstår. I regionen i övrigt finns redan idag betydande
miljöproblem som buller samt risker för olyckor med farligt gods, risker som
fortsättningsvis vidlåder även den upprustade Kontinentalbanan.
Kommer kapaciteten för godstrafiken på järnväg i sydvästra Skåne att på
sikt räcka till och kommer miljöproblemen att kunna bemästras? Möjlig-
heten att utveckla användningen av befintlig infrastruktur bör alltid över-
vägas innan beslut om ny infrastruktur fattas.
För att säkra möjligheterna till en positiv utveckling av godstågstrafiken
till kontinenten och kollektivtrafiken i Skåne måste järnvägssystemet
successivt kompletteras. Kontinentalbanan genom Malmö har besvärande
begränsningar och kan inte med rimliga insatser förstärkas till ökad
kapacitet. På sikt torde ett nytt, s.k. yttre godsspår utanför stadskärnorna i
Malmö och Lund vara oundvikligt. Av betydelse i detta sammanhang är inte
enbart intresset för att vilja förändra successivt. I större grad handlar det om
i
vilket skede som markreservationer och annan viss planering skall påbörjas
för det yttre godsspåret. Planeringen för ett yttre godsspår måste därför
påbörjas omgående.
Det är en uppenbar risk att om inte infrastrukturfrågorna i Sydvästskåne nu
börjar prövas i ett samlat perspektiv så kan de önskvärda lösningarna, när de
senare skulle komma att tas fram, i värsta fall inte vara möjliga eller svårare,
d.v.s. dyrare, att realisera.
Vi anser att för den här typen av infrastrukturella investeringar måste man
i en region som sydvästra Skåne ha en tidsmässigt lång överblick, inte minst
för att kunna göra nödvändiga markreservationer för framtida nödvändiga
utbyggnader av tillkommande godsspår.
En för en längre tidsperiod samlad analys av behoven vad gäller de
överordnade trafiklösningarna i Sydvästskåne, i första hand för det yttre
godsspåret i Malmö Lund-regionen, måste därför tas fram. Riksdagen bör
därför begära en sådan redovisning.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en långsiktig och sammanhållen planering för utbyggnad av
infrastrukturen i sydvästra Skåne,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om planeringen för ett yttre godsspår i sydvästra Skåne.
Stockholm den 26 oktober 1998
Karin Wegestål (s)
Ronny Olander (s)
Anita Jönsson (s)
Morgan Johansson (s)
Catherine Persson (s)