Möjligheterna att bygga en tunnel genom Hallandsåsen
utreddes av dåvarande SJ år 1975. Redan då tänkte man sig
en tunnel med i huvudsak den nu aktuella sträckningen men
för enkelspår. Det som senare kom att kallas tunneln genom
Hallandsåsen är egentligen två tunnlar för ett spår i vardera
riktningen med ett inbördes avstånd på 25 m och med en
totallängd på ca 9 km.
Tio år senare tog Länsstyrelsen i Kristianstad, på uppmaning från en
näringspolitisk grupp, initiativ till en förstudie. Tunneln diskuterades även i
flera andra sammanhang, bland annat i det nordiska samarbetet, innan de
tekniska förutsättningarna utreddes ytterligare. Dessutom drevs frågan om en
dubbelspårig järnväg sträckan Oslo-Malmö-Köpenhamn av ett privat
konsortium som en del av Scandinavian Link. År 1989 beställde Banverket
en förstudie av Sydkraft som konstaterade att en järnvägstunnel genom
Hallandsåsen var ett realistiskt alternativ. Banverket gav en konsult i uppdrag
att göra en banutredning.
Motiven som framfördes för ett tunnelbygge var dels att man ville utveckla
persontrafiken på sträckan Malmö-Göteborg genom att använda snabbtåg,
dels var godstrafiken i stort behov av kapacitetshöjande åtgärder. Hallands-
åsen fungerar idag som "bromskloss" för Västkustbanan. Med nuvarande
kurviga och branta sträckning måste snabbtågen köra långsammare över
åsen. Tågvikten är även begränsad till 950-1 100 ton mot normalt 1 400 ton.
Syftet med tunnelbygget är att fullfölja utbyggnaden av Västkustbanan.
Västkustbanan är ett led i en ökad satsning på att föra över mer person- och
godstrafik från väg till järnväg. Dels är järnvägen ett lämpligare transport-
medel än vägtrafiken. Järnvägen är ett energisnålt transportmedel och har
bara ett mycket litet koldioxidutsläpp. Järnvägssatsning tillhör ett framsynt
samhälle.
Miljöhantering
Hallandsåsen med angränsande kustområden är enligt
naturresurslagen av riksintresse. Turismens och fritidslivets,
främst det rörliga friluftslivets, intressen skall således
beaktas vid en bedömning av om ingrepp i miljön skall
tillåtas på eller i närheten av åsen. Vissa områden på och
kring Hallandsåsen är dessutom även av riksintresse för
naturvård och friluftsliv i enlighet med 2 kap 6 § samma lag
och skall därför skyddas mot åtgärder som kan skada natur
och kulturmiljö.
I den förstudie som gjordes av de regionala myndigheterna samt SJ år
1985, berörs miljöaspekterna helt kort. Skador på den skyddade (enligt 7 §
naturvårdslagen) almskogen ansågs ofrånkomliga men sammanfattningsvis
ansåg utredningen att en tunnel genom Hallandsåsen inte föreföll "medföra
några större problem ur miljösynpunkt". I proposition 1987/88:50 framhöll
departementschefen att Västkustbanan förenade samhällsekonomiska
aspekter med bl.a. miljöpolitiska effekter. I sin första dom i november 1992
gjorde vattendomstolen inte någon prövning enligt naturresurslagen eftersom
ansökan avsåg ett vattenföretag för järnväg, som prövas i särskild ordning.
Det är av stor vikt att även stora och statliga projekt miljöprövas på ett
grundligt och korrekt sätt. Särskilt viktigt är att prövningen sker innan den
miljöpåverkande verksamheten i projektet påbörjas. Detta bör ges regeringen
till känna.
Miljöeffekter
Vattendomen från 1992 ger tillstånd till att tappa ut 3,5 liter
per sekund och tusen meter tunnelsträckning eller
sammanlagt maximalt 33 liter per sekund ur de båda
tunnlarna. Banverket har hittills tolkat domen så att den ger
tillstånd att tappa ut 33 liter per sekund även under byggtiden
och på hur korta avsnitt som helst. I ytterligare en vattendom
från 1995, erhölls tillstånd att leda bort grundvatten från ett
mellanpåslag med 15 liter per sekund förutom de tidigare
beslutade 33.
Grundvattensänkningen har fått katastrofala följder. På grund av de stora
avsänkningarna av grundvattennivån som uppkommit har många brunnar
torrlagts, källor, bäckar och dammar sinat. Detta har även lett till att
ytvatten-
avrinningen minskat. Hälften av den kommunala vattenförsörjningen i
Sverige baseras på grundvatten. Det totala grundvattenuttaget, för bl.a.
vattenförsörjning och bevattning, från Bjärehalvön och Hallandsås har
uppskattats till mellan 100 och 200 liter per sekund. Huvuddelen av dessa
uttag görs i bergborrade brunnar belägna på Bjärehalvön. Uttaget kan jäm-
föras med de uppmätta flödena i oktober 1997 som var på 55 liter per se-
kund, som dräneras från tunnelbygget genom Hallandsåsen. Dessa 55 liter
per sekund överstiger således de tillåtna mängderna enligt vattendomar.
Modellberäkningar visar att en färdigbyggd tunnel kan medföra en
betydande grundvattensänkning (mer än 10 m) inom ett 25 kvadratkilometer
stort påverkansområde. Vad som anses med "mer än" framgår inte. Nu anser
den tillsatta miljögranskningsgruppen att grundvattensänkningen är det
allvarligaste problemet.
Hälsorisker
Med början i mars 1997 påbörjades tätningar med olika
tätningmedel varav akrylamid var en kemikalie som
användes. I september 1997 hade ca 1 400 ton använts på en
sträcka av ca 550 meter. Tätningsmedlet läckte ut till intill-
liggande vattendrag. Dessa kemikalier som kan ge skador på
nervsystemet, cancer och ärftliga genetiska effekter samt
påverka fortplantningen, användes i tunnelarbetet och
resulterade i skador på människor och djur.
Av de 223 undersökta arbetarna fanns det ett klart samband mellan expo-
nering av kemikalier samt symptom från perifera nervsystemet. Bland de 45
högst exponerade arbetarna hade 30 % tecken på perifer nervpåverkan.
Yrkesinspektionen har vid tillfällen inspekterat arbetsmiljöförhållandena. En
systeminspektion var planerad för att kontrollera att arbetsgivarens syste-
matiska förebyggande miljöarbete verkligen fungerade. Denna hade ännu
inte genomförts i september 1997. Yrkesinspektionen fick först kännedom
om förhållandena genom massmedierna den 7 oktober 1997. Detta visar att
arbetsmiljöskyddet ej varit tillfredsställande.
Kemikalier sprids ut i naturen via yt- och grundvattnet och påverkar de
omkringboende på Hallandsåsen. Analys av akrylamidprodukthalter visar att
enskilda personer fått ett tillskott av akrylamidexponering från utsläppet, dels
via kontakt med förorenade vattendrag, dels via förorenat tappvatten. Totalt
har i området vatten från 310 brunnar analyserats, varvid akrylamid påvisats
i 29 av dessa. Närmare 400 djur från olika besättningar har slaktats och
destruerats utöver detta har kemikaliehanteringen påverkat övrig livsmedels-
produktion i stor omfattning.
Institutet för Miljömedicin (IMM) skriver i sin rapport:
mot bakgrund av att det sen länge är väl belagt att akrylamid är ett ämne med
allvarliga hälsoeffekter är det anmärkningsvärt att det har använts i så stora
kvantiteter som varit fallet vid tunnelbygget genom Hallandsåsen.
Geologin
Geologin på Hallandsåsen är komplicerad och det finns en
rad geologiska faktorer som är av mycket stor betydelse och
som påverkar förutsättningarna att bygga en tunnel genom
Hallandsåsen. Förhållandena är mer besvärliga än vad som
normalt kan förväntas i svensk berggrund, men är inte på
något sätt unika för Hallandsåsen. Hallandsåsens geologi är
och var känd av ortsbefolkningen. Nu kan man bara
understryka att kvalificerad geologisk information är en
grundläggande förutsättning för genomförandet av mark- och
underjordsarbeten med rätt teknik och på ett miljömässigt
sätt.
Beslutshierarkin
Vid byggandet i berg måste regelmässigt osäkerheter
hanteras och avgörande beslut fattas på knappt och ibland
osäkert underlag. Det gäller därför att bygga upp en stabil
organisation med tydlig fördelning av ansvar och
befogenheter och goda forum för kommunikation. För att
agera flexibelt krävs mandat att agera och ett ömsesidigt
förtroende mellan alla engagerade parter. Därför fordras ett
väl utformat kontrakt med en riskfördelning mellan
beställare och entreprenör som bägge parter uppfattar som
rimlig. Förtroendet underlättas av en gemensam grund, i
detta fall insikten om vad som styr byggandet i berg. Insikten
bör vara representerad på alla nivåer i beslutshierarkin.
Tillståndsprövning
Det är viktigt att tunnelbygget från och med nu betraktas
som ett helt nytt projekt och underkastas en ny
tillståndsprövning enligt den nya miljöbalken, som ersätter
den gamla vattendomen. Denna miljöprövning måste ske
snarast med hänsyn till den krissituation som föreligger.
Miljögranskningsgruppens fortsatta roll skall under alla
omständigheter garanteras fram till dess att tunnelprojektet
definitivt fastställts. Krav på miljöledningssystem måste
finnas för de företag/bolag som deltar i och utformar denna
typ av byggprojekt. I en fortsatt utredning om olika
alternativa järnvägsdragningar bör ingå ett alternativ om
konsekvenserna med ett enkelspårigt tunnelalternativ. Detta
bör ges regeringen till känna.
Ska tunnelbygget fullföljas?
Den stora frågan just nu gäller om tunnelbygget skall
fullföljas eller om hela projektet skall läggas ner. Några av
de utredningar som pågår om tunnelbygget är
Miljögranskningsgruppens, som skulle utreda vilka åtgärder
som skall tas för att återställa miljön efter de giftiga
utsläppen. Miljögranskningsgruppen har även till uppgift att
granska om tunnelbygget kan fortskrida utan någon risk för
miljön. Ett antal delrapporter är lagda, bl.a. den 21 januari
samt den 28 maj 1998, flera är planerade och slutrapporten
skall vara klar i slutet av 1998.
Regeringskommissionen, den så kallade "Tunnelkommissionen" som ut-
setts av Miljödepartementet, skall kartlägga vad som föranledde giftolyckan
på Hallandsås och hur man kan förhindra att liknande händelser inträffar i
framtiden (Se dir.1997:124). Tunnelkommissionen har avlämnat en del-
rapport den 15 maj 1998 och skall avlämna en slutrapport senast den 17 no-
vember 1998. Inom Banverket arbetar en utredning, Konsekvensutredningen,
med konsekvenserna av om tunnlar genom Hallandsås inte färdigställs.
Effekter som studeras är framkomlighet, trafikeringskostnad, restid för olika
tågslag samt omgivningspåverkan. En fördjupad utredning skall vara klar
under november 1998.
En kostnadsutredning pågår inom Banverket om möjligheterna att sänka
kostnaderna för tunnelbygget. Utredningen beräknas vara klar under novem-
ber månad. Därefter skall regeringen ta ställning till om tunnelbygget skall
fortsätta. Innan regeringen tar ställning anser vi att utöver utredningarna bör
en miljöprövning enligt miljöbalken genomföras.
Frågor att besvara och
överväganden som måste
göras
Några av de frågor som måste besvaras innan Vänsterpartiet
kan ta ställning i frågan om Hallandsås och
järnvägssträckningen är:
? Vilka är de samhällsekonomiska kostnaderna för att bygga tunneln
färdig?
?
? Vad kostar det att ej bygga och att återställa åsen så långt möjligt?
?
? Vilka skador är irreparabla?
?
? Vad är alternativkostnaden för en annan sträckning av spåret??
? 10F?
? P
?
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att grundvattennivån måste säkras och återställas till en
acceptabel nivå,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av att bygga upp en stabil organisation med tydlig
fördelning av ansvar och befogenheter och goda forum för kommunikation,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att tunnelbygget från och med nu betraktas som ett helt nytt
projekt och underkastas en ny tillståndsprövning enligt den nya miljöbalken,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om de överväganden som behöver göras innan beslut om
Hallandsåsens framtid fattas.