Projekt Europakorridoren är en frivillig sammanslutning av Stockholms stad, Nyköping, Norrköping, Linköping, Jönköping, Värnamo och Ljungby kommuner samt Helsingborgs stad. Dessutom finns en stödgrupp bestående av mellanliggande kommuner, sydsvenska industrier och Handelskammaren, länsstyrelser med flera.
Idag är intresset och kunskapen om Europabanan relativt stort i Bryssel (EU DG VII) och i Paris (UIC). I den senaste versionen av Östersjöländernas gemensamma bild för år 2010, "Vision and Strategies around the Baltic Sea 2010", är Europabanan med som ny internationell järnväg. Men i praktiskt arbete lyser Europabanan med sin frånvaro på departement och hos Banverket.
Idén bakom Europabanan är att den skall utgöra en del i ett framtida järn- vägssystem från Mellansverige anslutet till hela det höghastighetsnät som nu byggs på den europeiska kontinenten. Det skapar ett flexibelt, kundanpassat, mer differentierat och mindre sårbart järnvägsnät i Sverige, vilket behövs för att ta till vara järnvägens stora potential i ett internationellt miljöanpassat transportsystem. Med den nya Europabanan ges godstrafiken prioritet på Södra stambanan, samtidigt som snabb persontrafik når en helt ny geografisk marknad längs Europabanan. Här finns goda möjligheter att med moderna lastbilar utveckla en rationell miljövänlig kombitrafik.
I trafikutskottets betänkande (1996/97:TU7) med anledning av regeringens proposition 1996/97:53 Infrastrukturinriktning för framtida transporter angavs principer och riktlinjer för arbetet med stomnätsplan för järnvägs- investeringar under perioden 1998-2007. Vad gäller Europabanan (och Göta- landsbanan) konstaterades att det under den kommande planperioden inte finns finansiellt utrymme för att realisera projekten.
Trafikutskottet förutsatte dock "att de båda projekten kommer att prövas vidare inom ramen för det fortsatta planeringsarbetet. Möjligheterna att finna alternativ finansiering bör därvid prövas ...".
Projekt Europakorridoren kan konstatera att kapacitetsfrågorna på stom- nätet får allt större aktualitet. Flera remissinstanser, t.ex. företag som är stora godskunder, näringslivets branschorganisationer och den störste järnvägs- operatören i Sverige, har i sina remissyttranden över Banverkets förslag till Stomnätsplan 1998-2007, pekat på flaskhalsar på bl.a. Södra stambanan och angränsande banor och de negativa effekter detta medför. Olika tågtyper som godståg, X 2000, Inter-Citytåg, regional- och pendeltåg konkurrerar om attraktiva tåglägen i tidtabellen på Sveriges mest belastade stambana (Södra stambanan).
Risken är uppenbar att kapacitetsproblemen kan komma att accentueras kommande år. Genom införandet av s.k. freeways - fraktkorridorer - för säkra och tillförlitliga godstransporter, som EU tagit initiativ till, ökar kraven på obrutna förbindelser på befintliga banor. Enligt planerna skall Skandi- navien anslutas till den sydgående fraktkorridoren från Hamburg i oktober i år. De närmaste åren kommer stora ansträngningar att göras för att få de olika fraktkorridorerna att praktiskt fungera för att uppnå ökad hastighet i den internationella godstrafiken och minskat antal störningstillfällen. Målet är att hela transportkedjan från dörr till dörr skall fungera. Här bör påpekas att SJ:s prognos för godstrafiken, med bron Malmö-Köpenhamn är ca +50 %. Skogsindustrierna talar om "en mycket snabb ökning av järnvägs- trafiken", som ett resultat av Öresundsbron. Samtliga varnar samtidigt för kapacitetsproblem på Södra stambanan.
Det borde mot den bakgrunden vara naturligt att inleda planeringen för ökad järnvägskapacitet mellan Sverige och den europeiska kontinenten.
I regeringens proposition 1997/98:56 sägs följande på sid 2: "En långsiktig strategi för EU-samarbetet på transportområdet redovisas. Följande områden prioriteras:
- En rättvis prissättning av transporter - - Utveckling av nord-sydliga transportkorridorer - - Ökad säkerhet och minskad miljöpåverkan - - Utformning och tillämpning av gemensamt regelverk för yrkesmässig trafik." - Enligt Projekt Europakorridoren är Europabanan en del av punkterna 2 och 3 i regeringens proposition av den 5 mars 1998.
Jag anser att nästkommande Stomnätsplan för perioden 2002-2011 bör ha Europaperspektivet (Sveriges kontinentförbindelser) som utgångspunkt. Europabanans trafikpotential, ekonomi och systemsamverkan med Södra stambanan bör ingående analyseras. Denna analys bör göras av Banverket, Projekt Europakorridoren i samarbete med bland andra Järnvägsgruppen KTH. Ett samarbete med Järnvägsgruppen KTH har för övrigt redan inletts, för att även hitta nya billigare byggmetoder av modern järnväg. Att kommu- nerna deltar aktivt garanterar att studierna sker med ett "underifrånperspek- tiv".
Som trafikutskottet tidigare påpekat i (TU 7, 1996/97) startar arbetet med nästkommande Stomnätsplan, direkt efter vårens trafikpolitiska beslut. I betänkandet sägs:
Arbetet med att utforma de reviderade infrastrukturplanerna, som skall gälla från 2002, påbörjas efter det att den nya trafikpolitiken beslutats i riksdagen. Det beslutet förväntas påverka vilken inriktning planeringen av trafikens infrastruktur skall ha i framtiden. Förslag till ny inriktning utarbetas därefter under åren 1998 och 1999. Det betyder att förslag till ett nytt inriktningsbeslut för perioden 2002-2011 kommer att läggas fram för riksdagen senast år 2000. Projekt som inte nu kunnat rymmas i planeringsramen kan därmed prövas på nytt inom ramen för den fortsatta planeringsprocessen.
Jag anser dock att det idag inte finns något som tyder på att arbetet inom trafikverken och SIKA med den så kallade Lägesanalysen medför några nya strategiska resonemang, utan åter är en räkneövning. Därför bör en studie av Europabanan göras av Banverket eller av en utredningsman, enligt det som sägs ovan.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Europabanan,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en studie av Europabanan.
Stockholm den 26 oktober 1998
Kenneth Lantz (kd)