Motion till riksdagen
1998/99:T406
av Elver Jonsson (fp)

Standarden på svenska vägmärken


Det finns i Sverige över en miljon vägmärken varav en hel
del inte är funktionsdugliga. En förhållandevis stor andel är i
behov av utbyte eftersom väder och vind tärt på
reflexförmågan. Kostnaden för detta är i ett större
sammanhang nog så försumbar.
Att uppgradera märkenas kvalitet skulle även vara ett led i statsmaktens
ambition när det gäller den s.k. 0-visionen. I det perspektivet ter sig en
investering av detta slag som rimlig. Det faktum att antalet trafikanter ökar
och att många är äldre med sämre syn och sämre reaktionsförmåga leder
också till att vägmärkenas standard och kvalitet behöver vara av hög klass.
Under de senaste decennierna har Sverige utformat och utvecklat
vägmärken som givit god läsbarhet, hög trafiksäkerhet till en synnerlig rimlig
samhällsekonomisk kostnad. Det skulle vara ett stort steg tillbaka om vi gick
in för vägmärken som har en kvalitetsnivå som ligger 30-talet år tillbaka i
tiden. Det reflexmaterial som används för vägmärken klassas som nr 1 resp.
klass 2. Det första har använts från början av 1950-talet och det bättre,
kvalitetsmässigt sett, klass 2 kom i mitten på 1970-talet. Det finns dock en
avgörande skillnad: det senare materialet kan ha upp till tre gånger bättre
reflex än det gamla. Det finns planer på att Vägverket skulle gå tillbaka till
det mer ålderdomliga och billigare reflexmaterialet och med det också spara
pengar. Det nyare och högreflekterande materialet är något dyrare än det
sämre märket av klass 1-material. Men besparingens fördelar finns bara en
kort tid och dessutom med en sämre läsbarhet och kortare livslängd.
Skulle en sådan förändring som här påtalats ske, innebär det att Sverige
lägger sig på lägsta standard som accepteras inom EU. Lågreflekterande
vägmärken bryts ned snabbare och syns som sagt sämre. Dessutom är
garantierna från tillverkarens sida också av klart lägre grad. Att spara på
vägmärken är förmodligen en dålig samhällsekonomi men kan också vara ett
hinder att förverkliga en del i 0-visionens mål. Det finns därför anledning för
statsmakterna att uttala en meningsyttring beträffande reflexstandard på
svenska vägmärken och detta bör riksdagen ge regeringen till känna.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om god kvalitet på reflexmaterial för vägmärken i Sverige.

Stockholm den 25 oktober 1998
Elver Jonsson (fp)