En väl utvecklad infrastruktur och transportpolitik är en
förutsättning för ökad sysselsättning i Värmland och det
bidrar till en positiv utveckling i länet. För såväl enskilda
som näringslivet har vägarna stor betydelse för viljan var
man vill bosätta sig eller etablera företag.
Bra vägar underlättar resandet både i arbetet men också under fritiden.
Med vår vackra natur och kultur hoppas vi att turistnäringen ska växa och ge
många nya jobb. Skall de förhoppningarna infrias behöver flera förbättrings-
åtgärder vidtas på de värmländska vägarna. Efter genomgång av budgeten
konstaterar jag att genomförandetiden för bärighetsplanen inte berörs. Med
anledning av detta undrar jag vart bärighetsprogrammet har tagit vägen?
Jag finner också att budgetramarna ligger på ca 80 % av planeringsramen.
Samtidigt finns det signaler om ytterligare minskningar av ramarna. Det ser
naturligtvis inte bra ut för Värmlands del. Kommer budgetförslaget att
genomföras så påverkar det länets planerade investeringar. Det kommer att
medföra stopp för nya vägprojekt under de kommande åren. Stor risk
föreligger att inga investeringar kommer till stånd under planeringsperioden!
Att minska ramarna samtidigt som målsättningen skall vara hög inom
trafikområdet är en ekvation som inte går ihop. I de nationella trafikpolitiska
målen presenteras fem långsiktigt inriktade delmål:
- ett tillgängligt transportsystem
-
- en hög transportkvalitet
-
- en säker trafik
-
- en god miljö
-
- en positiv regional utveckling
-
Med hänvisning till ovan infinner sig förväntningarna att den
eftersatta vägstandarden ska höjas.
Bra vägar är samhällsekonomiskt försvarbart. De bidrar till mindre slitage
på människor, bilar och risken för olyckor minskar. Problemen med de dåliga
vägarna går inte att lösa enbart genom sänkta hastigheter och uppsättning av
allehanda varningstavlor.
Dåliga vägar ger merkostnader för samhället. Merkostnader för närings-
livet på grund av dåliga vägar har belysts av Skogforsk, vad det gäller skogs-
industrins virkestransporter. Merkostnaden för 1993 var ca 700 miljoner
kronor inom skogsbranschen. En minskad effektivitet för den branschen
påverkar starkt landets ekonomi.
Vid tilldelningen av medel till Värmland måste hänsyn tas till den
"norrlandskaraktär" som länet har. Prioriterade vägar i Värmland är följande:
Riksväg 45 genom Fryksdalen och norrut.
E 18 objekt Hån-Töcksfors,
Väg 61 från Fagerås mot Eda inkl. förbifarten i Åmotsfors - behov av flera
punktinsatser. Närheten till Norge och det ökade samarbetet över gränsen
måste åtföljas av förbättrad vägstandard.
Väg 62 genom Klarälvdalen - även här är behovet stort av flera punkt-
insatser.
Det borde skapas utrymme i budgeten så att det kommer fram medel under
den första planeringsperioden. För att täcka det mest elementära behovet be-
hövs ett resurstillskott på 25 miljoner per år. Detta kan finansieras genom
motsvarande neddragning av de medel som föreslås stå till regeringens
disposition.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att man vid
fördelning av väganslag bör ta hänsyn till det eftersatta vägunderhållet och
anvisa 25 000 000 kr extra till Värmland.