Motion till riksdagen
1998/99:T332
av Mats Odell (kd)

Grusvägarna i Jämtlands län


I inget annat län bor så stor del av befolkningen på
landsbygden som i Jämtlands län. I inget annat län är därför
heller så stor andel av invånarna för sitt dagliga liv så
beroende av ett fungerande länsvägnät.
Länets näringsliv bygger i hög grad på utnyttjandet av naturresurserna.
Jordbruk, skogsbruk och turism är därför länets viktigaste basnäringar. Det
innebär verksamheter som bedrivs även i länets mest perifera delar. Liksom
övriga delar av näringslivet blir även dessa näringar alltmer beroende av
välutvecklade transportfunktioner för att fungera. Om de skall kunna fort-
sätta att utvecklas och vara konkurrenskraftiga krävs därför att länsvägnätet
håller tillräckligt hög standard även i sina yttersta delar.
Men situationen är att knappast något annat län har så dåliga länsvägar.
Nära hälften består av grusvägar som i många fall har mycket låg bärighet.
Omkring 60 procent av länsvägnätet har den beskaffenheten att det riskerar
att avstängas under tjällossningsperioderna. I länet finns dessutom fort-
farande 106 km grusvägar med en så stor trafikvolym att de enligt gällande
riktlinjer skulle vara belagda (ÅDT > 250).
Den regniga sommaren 1998 och de påfrestningar den medförde avslöjade
på ett mycket påtagligt sätt bristerna i länets grusvägar. Farhågorna för vad
som blir följden av otillräcklig bärighet, eftersatt underhåll och eftersläpande
upprustning blev plötsligt realiteter.
Genom initiativ från Länsstyrelsens kommunikationsgrupp har länets
landsbygdsinvånare dokumenterat vägsituationen i sin hemtrakt sommaren
1998 genom att videofilma, fotografera eller skriva brev. Det har bl a resul-
terat i en videofilm som visar vardagssituationer som säkert är okända och
obegripliga för invånarna i landets tätbefolkade områden som har tillgång till
en annan vägstandard.
För näringslivet medför det undermåliga länsvägnätet också svåra problem
som hämmar en möjlig utveckling. Ett exempel är SCA som uttalat att man
inte vågar investera i ytterligare kapacitetsökningar i sina anläggningar i
Sundsvallsområdet eftersom det svaga vägnätet i Jämtlands och Väster-
norrlands län förhindrar att en nödvändig kontinuerlig tillförsel av färsk
vedråvara från de länen kan garanteras.
Motsvarande situation råder för den träbearbetande industrin i länet som är
beroende av jämna inflöden av råmaterial och jämna utflöden av färdiga
produkter. Turistnäringen som har sin tyngdpunkt i länets västra delar
hämmas av att förfallsperioderna för vägarna ofta sammanfaller med den
viktiga vårvintersäsongen i fjällen.
Den gällande länsplanen för den regionala transportinfrastrukturen har en
planeringsram på 1 miljard kronor för 10-årsperioden 1998-2007. Av den
ramen har 60 procent avsatts för tjälsäkring och rekonstruktion. De åtgärder-
na räcker dock bara till att åtgärda en bråkdel av bristerna i länsvägnätet
eftersom den inventering av nödvändiga åtgärder som gjorts inför planerings-
omgången visade på ett behov av 2,5 miljarder kronor för att standarden på
länets vägnät skall komma i nivå med övriga landets.
Det har nu visat sig att den årliga tilldelningen av medel för att genomföra
den regionala planen hittills understiger de 100 miljoner kronor/år som
erfordras för att planen skall kunna uppfyllas i tid. Om inte det underskottet
kompenseras senare innebär det att den nödvändiga standardförbättringen av
länets länsvägnät drar ut ännu mer i tiden.
Om länets näringsliv skall kunna utvecklas och därmed kunna bidra till
den ekonomiska tillväxten i landet och länets glesbygdsinvånare skall få
acceptabla boendeförutsättningar är det nödvändigt att länets länsvägnät
rustas upp i en snabbare takt än nuvarande medelstilldelning medger. Ett
förbättrat vägnät och de möjligheter till förbättrade kommunikationer det
medför torde vara en av de fundamentala åtgärder som krävs för att kunna
vända den negativa befolknings- och näringslivsutvecklingen i länets
glesbygd.
Eftersom det är väl känt att den svåra situationen för länsvägnätet i
Jämtlands liksom i Västernorrlands län i huvudsak beror på de geologiska
förhållandena är det också motiverat med riktade åtgärder för att genom-
gripande rusta upp länsvägnätet till en standard som är jämförbar med övriga
landets.
Under perioden 1991-94 beviljade den dåvarande fyrklöverregeringen
extraanslag till det jämtländska vägnätet i storleksordningen 700 miljoner
kronor. Det är nu dags för den nuvarande regeringen att ta situationen för det
jämtländska vägnätet på allvar.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vägnätet i Jämtlands län.

Stockholm den 28 oktober 1998
Mats Odell (kd)