Motion till riksdagen
1998/99:T313
av Åke Sandström m.fl. (c)

Enskilda vägar


Inom vårt land har vi 7 300 mil enskilda vägar. Trots
benämningen får dessa brukas av alla. De berör nära 900 000
fast boende och cirka 600 000 boende i fritidshus.
De enskilda vägarna har en stor betydelse för våra basnäringar då de ofta
utgör en förbindelselänk mellan allmänna vägar. Det enskilda vägnätet med-
för ofta kortare transportsträckor. Även för det rörliga friluftslivet och vår
allemansrätt är detta vägnät närmast en förutsättning. För oss i skogslänen är
enskilda vägar av utomordentligt stor betydelse.
Statens kostnader för dessa vägar är låga i jämförelse med allmänna vägar,
tack vare stora ideella insatser i de olika vägföreningarna. Riksdagens beslut
1995 att halvera statsbidraget till enskilda vägar orsakade en storm av
protester i hela landet och bidragsnivån kunde efter initiativ från Center-
partiet i det närmaste återställas.
Nu har återigen dessa väganslag drabbats av negativa förändringar. Det
gäller i första hand indragning av bärighetsanslaget, vilket är en neddragning
som vi anser vara en helt förkastlig åtgärd som omgående måste avvisas. Att
inte bevilja medel till förstärkning och ombyggnad av svaga vägpartier
innebär på sikt en oförsvarlig kapitalförstöring. Även den schablonmässiga
indragningen av momspengar från vägföreningarna samt införande av s.k.
negativt index, har drabbat dessa vägar hårt.
Vi anser att det totala statliga anslaget till enskilda vägar måste med
hänvisning till den stora samhällsnyttan, uppgå till 660 miljoner kronor, d v s
1995 års nivå, vilket skall finansieras genom omfördelning inom anslaget
A 2.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om medelsbehovet för enskilda vägar.

Stockholm den 22 oktober 1998
Åke Sandström (c)
Birgitta Sellén (c)

Kenneth Johansson (c)