Motion till riksdagen
1998/99:T307
av Eskil Erlandsson (c)

Det mindre vägnätet


Ambitionen att hela Sverige skall leva utgår från att
människor skall ha möjlighet att bosätta sig varhelst de
själva önskar. Livsmiljö kommer att bli en allt viktigare
decentraliseringsfaktor. Avståndsberoendet minskar.
Möjligheten till utflyttning eller återflyttning avgörs av om
människors behov av service, kommunikationer och annan
infrastruktur kan tillgodoses. Förutsättningarna till goda
kommunikationer, utbildning, service, kultur etc. måste
förbättras. Då kan även den regionala utvecklingspotentialen
tas tillvara. Samtidigt ligger det ett samhällsekonomiskt
intresse i att hela Sveriges resurser tas tillvara. En
decentraliserad samhällsstruktur underlättar hushållning med
naturresurser och innebär att landets samlade ekonomiska
resurser bättre kan tas tillvara. Regionala obalanser måste
motverkas.
Den regionala utvecklingen avgörs av kraften och viljan inom regional-
politiken. Möjligheterna till en positiv regional utveckling avgörs bl.a. av att
alla politikområden drar åt samma håll. Om inte samtliga politikområden
bidrar till en politik för regional utveckling kommer åtgärderna att vara
otillräckliga.
Näringspolitik, utveckling av kommunikationer och regionalpolitik inklu-
sive landsbygdsutveckling måste bättre samverka för att ge möjligheter till
regional utveckling. Samtliga politikområden måste prioritera den regional-
politiska dimensionen. Det behövs en helhetssyn på den regionala ut-
vecklingen.
Sveriges ekonomi är beroende av en god utveckling i hela landet. Ett
decentraliserat samhälle innebär att människor kan utveckla sina livsvillkor
avseende arbete, produktion, service, utbildning och kultur varhelst de väljer
att bosätta sig. Sunda statsfinanser är en av förutsättningarna för att nå
detta.
Det behövs en medveten strategi för utveckling och tillväxt i hela landet.
Den nuvarande negativa befolkningsutvecklingen i stora delar av vårt land
inger oro.
Genom en offensiv regionalpolitik som tar tillvara investeringar som redan
gjorts och utvecklar den potential som finns i olika delar av landet kan den
negativa trenden brytas.
Väl fungerande kommunikationer och tillgänglighet är en av de absolut
viktigaste förutsättningarna för att bryta koncentrationen. Om fler skall ha
möjlighet att bosätta sig utanför tätorterna är möjligheten till kommunika-
tioner avgörande.
Näringslivets produktionsbetingelser förändras. Verksamheter flyttas ut
och företag etablerar sig utanför de större tätorterna. Med den nya informa-
tionstekniken minskar avståndsberoendet. Människor väljer att distansarbeta
och bosätter sig utanför tätorterna. Nya företag växer fram på landsbygden
och i mindre orter. Rekreation, naturupplevelse och turism blir en allt
viktigare del i landsbygdens näringsstruktur.
De små och medelstora företagen är särskilt viktiga för att generera
utveckling och ny sysselsättning på landsbygden. Småföretagandet är
avgörande för att åstadkomma sysselsättning i hela landet. De enskilda
människornas idéer, kreativitet och initiativkraft är drivkraften för denna
utveckling, men för att lyckas måste de allmänna betingelserna för tillväxt
vara gynnsamma.
Det finns uppenbara brister i de svenska väg- och järnvägsnäten. Främst
har underhållet släpat efter. Principen måste vara att väg- och järnvägs-
kapitalet skall förvaltas på ett sådant sätt att värdet av gjorda investeringar
inte urholkas. Det krävs därför en strategi för drift och underhållsåtgärder.
Upprustning av vägnätet är en ytterst angelägen regionalpolitisk fråga. För
att vidmakthålla vägkapitalet måste insatser för drift och underhåll
prioriteras. Det finns skäl som talar för att tillföra mer medel för att klara
delar av de upprustningsbehov som finns.
I Sverige finns drygt 2 000 mil allmän väg som inte är hårdbelagd. Detta
det finmaskiga vägnätet utgör en betydande verksamhetsförutsättning för
våra största industrier. Det är således av största vikt att detta vägnät håller
en
god standard. Det vägnät som idag inte är hårdbelagt utgör särskilda
problem. Det bör därför läggas fast en tioårig plan för hårdbeläggning av
grusvägar. Regeringen bör snarast återkomma till riksdagen med en sådan
plan. Detta bör ges regeringen tillkänna.
Det enskilda vägnätet är för många  boende på landsbygden förbindelsen
till det allmänna vägnätet. Det enskilda vägnätet är även förutsättning för
tillgänglighet till natur och rekreation. Det enskilda vägnätet är viktigt inte
bara för de boende utan är i vidare mening en förutsättning för utvecklande
av näringslivet, ökad sysselsättning och ökad tillgänglighet.
Ca 220 000 fritidsbostäder är direkt berörda av det statsbidragsberättigade
enskilda vägnätet. Möjligheten för alla att använda det enskilda vägnätet är
avgörande för att utveckla turistnäringen i dessa områden. Turistnäringen har
en stor utvecklingspotential som kan bidra med många värdefulla arbets-
tillfällen på landsbygden. Goda kommunikationsmöjligheter är då en
förutsättning. För att kunna utnyttja allemansrätten måste människor i stor
utsträckning färdas på dessa vägar och de kan därför med fog kallas för
allemansvägar. Bidrag till de enskilda vägarna måste hållas på minst oför-
ändrad nivå.
I detta sammanhang finns det anledning att påpeka att med den nya lagen
för enskilda vägar kommer flera vägföreningar att få dryga förrättnings-
kostnader. Dessa kostnader uppstår som en följd av den nya lagen. Det kan
inte ha varit meningen och är inte heller rimligt, att dessa kostnader skulle
bäras av vägföreningarna. Regeringen måste skyndsamt se över hur man på
ett mer smidigt sätt kan lösa detta problem. Detta bör ges regeringen
tillkänna.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring till tioårig plan för
hårdbeläggning av grusvägar i enlighet med vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förrättningskostnader för vägföreningar.

Stockholm den 22 oktober 1998
Eskil Erlandsson (c)