Ambitionen att hela Sverige skall leva utgår från att människor skall ha möjlighet att bosätta sig varhelst de själva önskar. Livsmiljö kommer att bli en allt viktigare decentraliseringsfaktor. Avståndsberoendet minskar. Möjligheten till utflyttning eller återflyttning avgörs av om människors behov av service, kommunikationer och annan infrastruktur kan tillgodoses. Förutsättningarna till goda kommunikationer, utbildning, service, kultur etc. måste förbättras. Då kan även den regionala utvecklingspotentialen tas tillvara. Samtidigt ligger det ett samhällsekonomiskt intresse i att hela Sveriges resurser tas tillvara. En decentraliserad samhällsstruktur underlättar hushållning med naturresurser och innebär att landets samlade ekonomiska resurser bättre kan tas tillvara. Regionala obalanser måste motverkas.
Den regionala utvecklingen avgörs av kraften och viljan inom regional- politiken. Möjligheterna till en positiv regional utveckling avgörs bl.a. av att alla politikområden drar åt samma håll. Om inte samtliga politikområden bidrar till en politik för regional utveckling kommer åtgärderna att vara otillräckliga.
Näringspolitik, utveckling av kommunikationer och regionalpolitik inklu- sive landsbygdsutveckling måste bättre samverka för att ge möjligheter till regional utveckling. Samtliga politikområden måste prioritera den regional- politiska dimensionen. Det behövs en helhetssyn på den regionala ut- vecklingen.
Sveriges ekonomi är beroende av en god utveckling i hela landet. Ett decentraliserat samhälle innebär att människor kan utveckla sina livsvillkor avseende arbete, produktion, service, utbildning och kultur varhelst de väljer att bosätta sig. Sunda statsfinanser är en av förutsättningarna för att nå detta.
Det behövs en medveten strategi för utveckling och tillväxt i hela landet. Den nuvarande negativa befolkningsutvecklingen i stora delar av vårt land inger oro.
Genom en offensiv regionalpolitik som tar tillvara investeringar som redan gjorts och utvecklar den potential som finns i olika delar av landet kan den negativa trenden brytas.
Väl fungerande kommunikationer och tillgänglighet är en av de absolut viktigaste förutsättningarna för att bryta koncentrationen. Om fler skall ha möjlighet att bosätta sig utanför tätorterna är möjligheten till kommunika- tioner avgörande.
Näringslivets produktionsbetingelser förändras. Verksamheter flyttas ut och företag etablerar sig utanför de större tätorterna. Med den nya informa- tionstekniken minskar avståndsberoendet. Människor väljer att distansarbeta och bosätter sig utanför tätorterna. Nya företag växer fram på landsbygden och i mindre orter. Rekreation, naturupplevelse och turism blir en allt viktigare del i landsbygdens näringsstruktur.
De små och medelstora företagen är särskilt viktiga för att generera utveckling och ny sysselsättning på landsbygden. Småföretagandet är avgörande för att åstadkomma sysselsättning i hela landet. De enskilda människornas idéer, kreativitet och initiativkraft är drivkraften för denna utveckling, men för att lyckas måste de allmänna betingelserna för tillväxt vara gynnsamma.
Det finns uppenbara brister i de svenska väg- och järnvägsnäten. Främst har underhållet släpat efter. Principen måste vara att väg- och järnvägs- kapitalet skall förvaltas på ett sådant sätt att värdet av gjorda investeringar inte urholkas. Det krävs därför en strategi för drift och underhållsåtgärder.
Upprustning av vägnätet är en ytterst angelägen regionalpolitisk fråga. För att vidmakthålla vägkapitalet måste insatser för drift och underhåll prioriteras. Det finns skäl som talar för att tillföra mer medel för att klara delar av de upprustningsbehov som finns.
I Sverige finns drygt 2 000 mil allmän väg som inte är hårdbelagd. Detta det finmaskiga vägnätet utgör en betydande verksamhetsförutsättning för våra största industrier. Det är således av största vikt att detta vägnät håller en god standard. Det vägnät som idag inte är hårdbelagt utgör särskilda problem. Det bör därför läggas fast en tioårig plan för hårdbeläggning av grusvägar. Regeringen bör snarast återkomma till riksdagen med en sådan plan. Detta bör ges regeringen tillkänna.
Det enskilda vägnätet är för många boende på landsbygden förbindelsen till det allmänna vägnätet. Det enskilda vägnätet är även förutsättning för tillgänglighet till natur och rekreation. Det enskilda vägnätet är viktigt inte bara för de boende utan är i vidare mening en förutsättning för utvecklande av näringslivet, ökad sysselsättning och ökad tillgänglighet.
Ca 220 000 fritidsbostäder är direkt berörda av det statsbidragsberättigade enskilda vägnätet. Möjligheten för alla att använda det enskilda vägnätet är avgörande för att utveckla turistnäringen i dessa områden. Turistnäringen har en stor utvecklingspotential som kan bidra med många värdefulla arbets- tillfällen på landsbygden. Goda kommunikationsmöjligheter är då en förutsättning. För att kunna utnyttja allemansrätten måste människor i stor utsträckning färdas på dessa vägar och de kan därför med fog kallas för allemansvägar. Bidrag till de enskilda vägarna måste hållas på minst oför- ändrad nivå.
I detta sammanhang finns det anledning att påpeka att med den nya lagen för enskilda vägar kommer flera vägföreningar att få dryga förrättnings- kostnader. Dessa kostnader uppstår som en följd av den nya lagen. Det kan inte ha varit meningen och är inte heller rimligt, att dessa kostnader skulle bäras av vägföreningarna. Regeringen måste skyndsamt se över hur man på ett mer smidigt sätt kan lösa detta problem. Detta bör ges regeringen tillkänna.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring till tioårig plan för hårdbeläggning av grusvägar i enlighet med vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förrättningskostnader för vägföreningar.
Stockholm den 22 oktober 1998
Eskil Erlandsson (c)