För varje region som vill hävda sig inför framtiden är
kommunikationerna - alltifrån vägar för bilar till vägar för
avancerad dataöverföring - av avgörande betydelse.
Investeringarna i Mälar- och Svealandsbanorna hälsas därför
med tillfredsställelse liksom det pågående motorvägsbygget
mellan Arboga och Örebro. Trafiktrycket på E 18 genom
Västmanland är stort, därför bör fortsatta investeringar ske,
framförallt mellan U-länsgräns och Enköping. Likaså bör E
20 byggas samman med den nya motorvägen Arboga -
Örebro genom utbyggnad av E 20 Gräsnäs-Reutersberg.
Järnvägen mellan Västerås och Eskilstuna bör moderniseras,
vilket berörs i en annan motion.
Räta linjen mellan Gävle, Heby, Sala, Västerås, Eskilstuna till Norrköping
ingår i det nationella stamvägnätet. I Räta Linjen ingår flera vägdelar med
olika numrering. Detta är olämpligt för en nationell led och förvirrar
trafikanterna. Räta Linjen bör få den enhetliga numreringen E 22. Räta
Linjen tillgodoser flera olika transportrelationer, ger en gen och snabb
förbindelse genom en folkrik, högt industrialiserad och expansiv del av
Mellansverige. Den svarar för trafikavlastning av Stockholmsregionen. Det
finns alltså goda skäl för en snabbare utbyggnadstakt av leden än vad som nu
planeras. I den av regeringen nyligen fastställda Nationella väghållnings-
planen 1998-2007 ingår endast ett objekt "Förbifart Sala" med planerad
byggstart 2002-2004. Detta objekt tillsammans med förbifart Katrineholm,
avsnittet Stingtorpet-Tärnsjö och delen Hedesunda-Valbo bör skyndsamt
erhålla fastställda arbetsplaner.
Västerås flygplats har under senare år kunnat notera en ökande trafikvolym
och investeringar görs nu för att klara framtida behov. Flygplatsen berörs
också av Luftfartverkets pågående utredning av Storstockholms flygkapaci-
tet. Staten äger flygplatsens bana, men försvarets krav på kostnadsminsk-
ningar gör att den frågan måste lösas. En lösning kunde vara att Luftfarts-
verket övertar banan och med den och annan mark som tillgång engagerar
sig i det driftsbolag som nu ägs av Västerås kommun.
Länstransportanslaget
För Västmanlands län fastställdes i mars 1998
Länstransportplan 1998-2007. Genom detta beslut har länet
gett uttryck för vilka infrastrukturåtgärder som bör
genomföras inom den medelsram på 810 miljoner kronor
som har tilldelats länet. För åtgärder i Länstransportplanen
finns skilda anslag hos banverk och vägverk. I årets
budgetproposition föreslås att 85 % av vägåtgärderna
genomförs och 80 % av insatserna på länsjärnvägarna.
Genom detta förfarande sker en förskjutning av den
prioritering som länet har gett uttryck för. Anslaget för
Länstransportplanerna bör vara ett sammanhållet anslag.
Denna situation förstärks av att anslagna/föreslagna medel för 1998/1999
medför att länet endast får 83 % av de medel som behövs för åtgärder via
vägverkets anslag i Länstransportplanen. Föreslagna åtgärder för 26,1
miljoner kronor kan därmed inte genomföras under 1998 och 1999. Även om
medelstilldelningen kan variera något mellan enskilda år är det för
trovärdigheten i planeringssystemet angeläget att medelstilldelningen når upp
till den nivå som angivits i planen. En hög nivå på länstransportanslaget är
också nödvändigt för att kunna nå måluppfyllelse för bl.a. bärighetsåtgärder,
åtgärder mot buller samt rekonstruktion- och tjälsäkring av ett omfattande
länsvägnät.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om länsanslaget för länstransportplanerna och
kommunikationsinvesteringarna i Västmanland och det nationella
vägnätet utanför länet.