Motion till riksdagen
1998/99:T219
av Karin Olsson m.fl. (s)

Kommunikationer med Öst- och Centraleuropa


De senaste årens snabba utveckling har radikalt ändrat
förutsättningarna för Blekinge och sydöstra Sverige. De
positiva förändringarna i Öst- och Centraleuropas länder ger
helt nya möjligheter för samarbete i olika frågor.
Den södra delen av Östersjön är den befolkningstätaste delen av hela
regionen.
Blekinge har ett strategiskt läge för att knyta samman dessa båda delar av
Europa, inte minst med stöd av samarbete inom olika EU-program.
Möjligheterna för länet att hävda sig i ett mer internationellt sammanhang är
starkt avhängiga av om det finns goda kommunikationer. Detta har inte bara
betydelse för Blekinge utan är i hög grad en viktig fråga för landets
transportsystem för att optimalt kunna utveckla nya marknader i Öst- och
Centraleuropa. Särskilt med Polen växer handeln kraftigt. Färjan mellan
Karlskrona och Gdynia har i stort sett dagliga turer och utgör en viktig länk i
handelsutbytet.
Trafiken på denna färjelinje och linjen Karlshamn-Liepaja har under de
senaste åren vuxit kraftigt och utgör idag viktiga länkar för den integration
som nu pågår i Östersjöområdet.
Förväntningarna på utvecklingen av Östersjöområdet är stora och många
bedömare tror att det kommer att bli en av Europas viktigaste tillväxtregio-
ner. Det arbete som startat med att upprätta ett Östersjöprogram kommer att
innehålla satsningar på miljö och transporter.
I regeringsdeklarationen sägs att Östersjösamarbetet skall intensifieras
ytterligare. Även budgetpropositionen tar upp vikten av att samarbetet mot
Östersjöländerna utvecklas.
För att detta skall vara möjligt måste den nuvarande, starka koncentra-
tionen av kommunikationer i Sydvästsverige, kompletteras med effektiva och
miljövänliga transportstråk över den övriga delen av Sydsverige,
innefattande bland annat Blekinge. Detta är nödvändigt om vi i Sverige fullt
ut ska kunna ta tillvara de nya möjligheter som bjuds. Satsningar i Sydöstra
Sverige medför samtidigt att den hårda belastningen på Skåne, Danmark och
Nordtyskland kan minska. Detta är särskilt betydelsefullt för att minska den
negativa belastningen på miljön inom dessa områden.
Kommunikationerna i öst-västlig riktning kommer också att spela en
viktig roll i utvecklingen av handel och turism mellan Baltikum och
Sverige/Danmark/Nordtyskland. Redan ser vi hur transporterna ökar i detta
transportstråk. Färjeförbindelsen mellan Karlshamn och Liepaja i Lettland
transporterar betydande godsmängder. Utvecklingen har med andra ord varit
mycket god.
Både Karlskrona och Karlshamn gör stora insatser för att bygga ut och
förbättra hamn- och färjeterminalerna. Även Sölvesborg kommer att göra
vissa insatser för att stärka hamnens konkurrenskraft.
Sveriges framträdande roll i det nya Östersjösamarbetet är glädjande och
måste utnyttjas på bästa sätt. För Blekinges del är detta mycket positivt. Det
är dessutom viktigt att vi är med och skapar välstånd i de nya demokratierna.
Ett välstånd som på sikt skapar en närmarknad för våra egna produkter.
Om vi inte gör något nu skapas handelsförbindelser för lång tid framöver
med övriga länder i Västeuropa. Detta kan bli en ödesfråga för hela vårt land
och för vår framtida välfärd.
Infrastrukturinvesteringarna i sydöstra Sverige är och har varit mycket
återhållsamma jämfört med Sverige i övrigt. Utöver detta kan nämnas att
Blekinge är det län i Sverige som statistiskt sett har sämst trafiksäkerhet.
Av flera skäl är det angeläget att förbättra sydöstra Sveriges infrastruktur
och då särskilt i Blekinge. Skälen till detta är många:
Sverige behöver nya alternativa miljövänliga transportkorridorer för trafik
riktad söderut!
Om all trafik ska ledas över Skåne bidrar detta till kapacitets- och
miljöproblem både i Danmark, Tyskland och Skåne vilket kommer att utgöra
ett hinder för Sveriges handelsutbyte med Europa. Det är därför väsentligt att
i ett tidigt skede stimulera utvecklingen av alternativa transportkorridorer
över Blekinge, vars hamnar har de bästa förutsättningar för att vidare-
utvecklas.
Även om sträckningen Göteborg-Karlskrona ännu inte blivit en stamväg
föreslås att trafiken från Karlskrona leds via riksväg 40/27/30/E 22 och så
snart det är möjligt bör dessa vägar få en enhetlig numrering. Detta kan ske
genom att riksväg 27 från Växjö förlängs till Karlskrona. Som ett andra steg
bör vägen ingå i det nationella stamvägnätet och det internationella TEN-
systemet, och då som en förlängning på TEM (E 77). Även vägens
numrering i Sverige bör då bli E 77.
Trafikutvecklingen mellan Karlskrona och Gdynia har överträffat
förväntningarna.
Blekinges infrastruktur och då särskilt dess järnvägar och större vägar har i
många avseenden en undermålig standard. Bland annat till följd av detta är
Blekinge fortfarande det län som har stora problem med trafiksäkerheten
statistiskt sett. Några av de mest uppenbara bristerna är följande:
Väg E 22: Många avsnitt av väg E 22 har undermålig standard (vissa
avsnitt endast ca 7 meter med trafikmängder på ca 10 000 fordon/dygn). Det
är glädjande att den nya investeringsplanen innehåller väsentliga ombygg-
nadsinsatser till en standard med fyra körfält.Tyvärr ligger huvuddelen av de
planerade insatserna sent. Med hänsyn tagen till trafikintensiteten och de
svåra olyckor som som skett på E 22:an bör en utbyggnad till fyra körfält ske
med det snaraste.
Riksväg 29, en strategiskt mycket viktig väg för Karlshamns infrastruktur,
är på ett vägavsnitt en uppenbar risk för Karlshamns vattentäkt. En allvarlig
olycka har redan inträffat. Arbetet med att förbättra den vägen måste snarast
komma igång.
Riksväg 30 som ingår i det så kallade TEM-projektet har stora fram-
komlighets- och trafiksäkerhetsrisker på vissa vägavsnitt, så även här är
behoven stora.
Tvärleden väg 121, som förbinder E 22 via nordvästra Blekinge med E 4
och E 6 på Västkusten bör omgående ges riksvägsstatus. Om inte en
sammanhängande förbindelse mellen Olofström och Halmstad kommer till
stånd kan det äventyra Volvos produktion i Olofström. En satsning på
Tvärleden är samhällsekonomiskt lönsam. Det är i första hand delsträckan
Osby-Markaryd som behöver byggas. Så snart nu pågående projektering är
färdig bör denna del byggas ut, vilket kan ske genom lånefinansiering.
Det är av största vikt att kraftfulla satsningar görs för att förbättra
Blekinges dåliga trafiksäkerhetssituation. I Blekinge pågår för närvarande ett
trafiksäkerhetsprojekt som kallas Säkereken.
Satsningen på Blekinge kustbana har blivit en förebild för hela landet.
Både elektrifiering och kurvrätning av banan är motiverade med hänsyn
tagen till den stora trafikeringspotential som banan har. Målet bör vara att
uppnå två timmars restid mellan Karlskrona och Köpenhamn. Därför måste
Kustbanan kunna gå över Öresundsbron och detta kräver i sin tur
elektrifiering.
En elektrifierad kustbana ger stora vinster både miljömässigt och tids-
mässigt.
Kust-till-kustbanan kräver också stora investeringar i Blekinge. Denna
järnväg utgör en del i ett planerat internationellt järnvägsstråk, TER.
Eftersom TER-korridorerna slutar i Gdynia/Gdansk är en förlängning med
kust-till-kustbanan naturlig. Med kust-till- kustbanan som en del av TER
skulle inte bara svenskt näringsliv utan även norskt få snabba och
miljövänliga godstransporter till Centraleuropa. Bandelen mellan Karlskrona
och Emmaboda är i akut behov av upprustning, bland annat spårbyte och
elkontaktledningsbyte. Med en medelhastighet på cirka 75km/tim och
bärighetsproblem är det omöjligt att upprätthålla/utveckla en modern
tågtrafik på bandelen.
Förbättringen av internationella flygförbindelser, där Ronneby flygplats
klassas som internationell flygplats, klass A, är en annan regionalpolitisk
satsning. Ronneby flygplats bör också utrustas med en taxibana.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av goda kommunikationer med Öst- och Centraleuropa.

Stockholm den 21 oktober 1998
Karin Olsson (s)
Christer Skoog (s)

Jan Björkman (s)