Goda kommunikationer och en utvecklad infrastruktur är en förutsättning
för regional utveckling. Kalmar län får 680 miljoner kr till vägar och
järnvägar under nästa tioåriga planeringsperiod. Det är en tiondel av vad
som satsas i Stockholms kommunikationssystem under ett år. Det är en
orimlig fördelning av tillgängliga investeringsmedel för
kommunikationssatsningar i landet. Väganslagen måste omfördelas till
Kalmar läns fördel. Länet bör tilldelas 3 miljarder för väg- och
järnvägsupprustningar för nästkommande tioåriga planeringsperiod.
Upprustning och utbyggnad av den hårt trafikerade E 22 måste
tidigareläggas, Dackeleden fullföljas med Dackestopp och en ny
Europaväg etableras London-Göteborg-Jönköping-Västervik-Moskva.
Post- och tele/datakommunikationer, databredband m.m. skall finnas
tillgängliga för alla, till samma kostnad i hela Kalmar län. Banan
Kalmar-Linköping måste upprustas. Den felande länken - järnvägen
Kalmar till Karlskrona - ska byggas.
1 Järnvägsförbindelsernas fortsatta utveckling i
sydöstra Sverige
2
Stångådalsbanans tillblivelse, upprustning och utbyggnad innebär ett
viktigt lyft för utvecklingen i sydöstra Sverige.
En fortsatt satsning på den spårbundna trafiken i sydöstra Sverige är ange-
lägen för att fullfölja arbetet med ett sammanhängande och effektivt trafik-
system för sydöstra Sverige som på godstrafikområdet offensivt kan möta
den framtida utvecklingen i Östersjöområdet. Det finns därför anledning att
planera med utgångspunkt från en snabb utveckling av handel, resande och
trafikmönster mellan Norge-Sverige och bl a de baltiska staterna, Polen samt
övriga Central- och Östeuropa. Behovet är stort av ett sammanhängande
järnvägsbaserat trafiksystem Linköping-(Oskarshamn, Nässjö, Västervik)-
Kalmar-Karlskrona-Kristianstad-Hässleholm för att möta den kommande
utvecklingen i Östersjöområdet. Den möjligheten bör nu tas. Detta bör ges
regeringen till känna.
3 Fortsatta investeringar - Stångådalsbanan
4
Satsningen på järnvägarna i sydöstra Sverige får inte avstanna i och med
invigningen av persontrafiken Linköping-Kalmar. Den måste tvärtom
fortsätta och speciell vikt fästas vid den kommande utvecklingen av
godstrafiken. Ytterligare investeringar behövs i detta syfte för att
förstärka bärigheten, öka hastigheten, genom radioblocksutbyggnad
förbättra ekonomi och förstärka säkerhet samt att öka trafikkapaciteten
genom ytterligare mötesspår,
bl a i Gullringen. Investeringsmedel motsvarande 400 miljoner bör i ett
första steg avsättas. Detta bör ges regeringen till känna.
5 Elektrifiering
6
Trafiken på Blekinge kustbana har nu utvecklats så långt att det finns
anledning att värdera möjligheterna till en elektrifiering av banan för att
tillgodose trafikbehovet för såväl person- som godstrafik. Samma sak, på
något längre sikt, bör gälla för järnvägen Linköping-Kalmar. Detta bör
ges regeringen till känna.
7 Stambanenätet
8
Frågan om ett inordnande av järnvägarna Hässleholm-Karlskrona-
Kalmar-Linköping i stambanenätet bör värderas.
Kommunikationssystemet i sydöstra Sverige har ett nationellt intresse,
inte minst mot bakgrund av den utveckling som kommer att ske i
Östersjöområdet. Med den trafikökning som kan förväntas, bl a på
godssidan, är det angeläget att redan nu värdera det framtida
investeringsbehovet och genomföra en trafikplanering på 10-15 års sikt,
vad gäller gods- och persontrafikens framtida utveckling. Det bör ges
regeringen till känna.
9 Bygg den "felande länken" - Kalmar till
Karlskrona
10
Kustpilen som trafikerar sträckan Karlskrona-Malmö, har på några år
flerdubblat resandeantalet och blivit en resandesuccé. Nästa del i den
ostkustbana, som Centerpartiet sedan länge förordat, bör bli en
järnvägsförbindelse mellan Kalmar och Karlskrona, en förbindelse som
var en realitet fram till 1960-talet. En sådan linje knyter samman
Kustpilen från Malmö och Helsingborg med linjen Kalmar-Linköping-
Stockholm. Delarna bildar en helhet. En sådan linje, den nu "felande
länken", skulle ur såväl miljösynpunkt som kommunikationssynpunkt på
ett påtagligt sätt medverka till utvecklingen av sydöstra Sverige.
Idag är tillgång till snabba, säkra och moderna kommunikationer mycket
ofta en förutsättning vid lokalisering av företag. En järnvägsförbindelse
Kalmar-Karlskrona blir en direkt länk mellan kommande färjeförbindelser
från Blekinge och Kalmar län till våra grannländer i Östersjöregionen.
Affärs-, gods- och turisttrafiken med Östersjöländerna kommer att öka.
Sydöstra Sverige, som del av den expansiva Östersjöregionen, blir ett
alternativ till den tunga och befolkningstäta Öresundsregionen. Kontinenten
nås snabbare via järnvägs- och färjeförbindelser från Blekinge och Kalmar
län. De hårt trafikerade områdena kring Öresund och i norra Tyskland
avlastas. Färdvägen till kontinenten förkortas.
Järnvägslinjen Kalmar-Karlskrona kommer att medföra ökade möjligheter
till direktförbindelse, såväl inom länet som till storstadsområdena Stockholm
och Malmö. Sydostregionen blir betydligt mera tillgänglig. Dessutom får
Torsås kommun, den enda fastlandskommun i Kalmar län som idag saknar
järnvägsförbindelse, tillgång till en sådan. Många som idag arbetspendlar
med bil får ett nytt miljövänligt alternativ. Möjligheter till nya pendeltåg
inom regionen skapas.
Järnvägslinjen Kalmar-Karlskrona kommer att bidra till att högskolorna i
Kalmar, Karlskrona/Ronneby och Växjö bättre knyts samman, vilket är
betydelsefullt med tanke på regionens utveckling. Samarbetet mellan
högskolorna och näringslivet underlättas och restiden mellan Kalmar och
Karlskrona förkortas avsevärt.
En ny järnväg mellan Kalmar och Karlskrona skulle på ett naturligt och
enkelt sätt också kunna anknyta till Kalmar flygplats. Fördelarna med att
koppla ihop järnväg och flyg i Kalmar är många. Flygplatsen skulle kunna
bli nådd snabbare och bekvämare från hemorten. På ett enkelt sätt skulle man
kunna checka in i Högsby på stationen, och sedan åka bekvämt till
flygplatsen med Kustpilen, stiga av i terminalen och på planet till
Köpenhamn. De krav på god miljö, snabba och säkra transporter,
tillgänglighet och kompletta kommunikationssystem som morgondagen
ställer, inte minst i sydöstra Sverige som en del i Östersjöregionen, är starka
skäl för att utreda, föreslå och bygga en ny järnvägsförbindelse mellan
Kalmar och Karlskrona. Då blir Kustpilen komplett och regionen stärks.
Detta bör ges regeringen till känna.
11 Regionalt godstrafikbolag
12
För att påskynda utvecklingen på godstrafikområdet bör frågan om
bildande av ett eller flera regionala järnvägsbaserade godstrafikbolag
aktualiseras i samverkan mellan centrala och regionala myndigheter och
berörda kommuner samt näringslivet i regionen. Detta bör ges regeringen
till känna.
13 En Kustpil med miljövänligt bränsle
14
Ett kretsloppsanpassat samhälle förutsätter ett transportsystem där de
miljöfarliga ämnena har eliminerats och nya helt miljövänliga
introducerats. På samma sätt som det nu talas om en nollvision i
trafiksäkerhetsarbetet bör en nollvision vara målet när det gäller
användning av fossila miljöskadliga bränslen. En plan bör läggas fast för
hur fossila bränslen successivt skall fasas ut och ersättas med förnybara
bränslen. Detta bör ges regeringen till känna.
15 Miljö, transport och regionalpolitik - hand i
hand
16
En successiv utfasning av de fossila bränslena kan ske genom att
minskad bränsleförbrukning stimuleras. Dessutom måste mer av
miljövänliga bränslen stimuleras fram för användning. Den
skattebefrielse för rapsmetylestrar (RME) och skattebefrielsen på etanol
som nu gäller är en åtgärd som medverkar till en kraftig infasning av
biobränsle. Det bör utnyttjas fullt ut.
Framställning av rapsmetylester (RME) finns nu i fabriksmässig skala i
Edsbruk i Västerviks kommun. En liknande anläggning finns i Kristianstad.
RME-framställningen i Edsbruk är en viktig industri och skapar arbets-
tillfällen i en hårt drabbad regionalpolitisk del av landet. Produktionen ligger
helt i linje med övergången till ett mer kretsloppsanpassat samhälle.
Kustpilen som är de mest utvecklade trafiksätten på järnväg i sydöstra
Sverige i dag går med dieseldrivna lok. Om målet om ett hållbart samhälle
skall nås är det viktigt att samtliga myndigheter och aktörer prioriterar detta.
Av den anledningen bör Banverket initiera projekt som eliminerar miljö-
skadlig diesel i tågtrafiken. Ett viktigt steg i den riktningen kunde tas genom
att Kustpilen som ett steg mot övergång till elektrifiering kunde drivas med
RME.
Förutsättningarna för detta är synnerligen goda genom att RME-fram-
ställning finns i omedelbar närhet av Kustpilen i Västervik och Kristianstad.
Ett mycket bra tillfälle finns här som kan visa på hur miljövänlig bränsle-
framställning och ett miljövänligare transportsystem kan gå hand i hand
också med en regionalpolitiskt riktig och viktig satsning. De samhälls-
ekonomiska effekterna kan bli optimala. Banverket bör initiera en sådan
åtgärd. Detta bör ges regeringen till känna.
17 Vägupprustningar
18
Det finns en rad läns- och riksvägsprojekt som är angelägna att
genomföra i Kalmar län. Samtliga vägar och broar i Kalmar län måste
rustas till att klara EU-kraven för bärighet så att inga vägar behöver
stängas av under tjällossningsperioden. Riksvägar och länsvägar med
mer än 1 500 fordon per dygn skall hålla en standard av minst 7,0 m
bredd. Detta bör ges regeringen till känna.
För den kommande tioåriga planeringsperioden tilldelas länet 680 miljoner
kr. Det är en tiondel av vad som investeras i Stockholms trafiksystem under
ett år. Det är en orimlig fördelningsnyckel. Kalmar län bör tillföras
3 miljarder till samlade väg- och järnvägsinvesteringar för den kommande
tioårsperioden. Detta bör ges regeringen tillkänna.
19 Utbyggnad av E 22
20
Utbyggnaden av E 22 söder om Kalmar pågår. E 22 passerar och knyter
samman viktiga orter och områden längs bl.a. Kalmar läns och Blekinge
läns kuster. En förutsättning för att näringslivet i kustregionen mellan
Malmö och Norrköping, med ca en miljon invånare, skall expandera och
utvecklas är, att E 22 - Kustvägen, upprustad och utbyggd, integreras i
ett framtida nationellt och internationellt transportsystem.
Trycket på E 22 ökar. Kalmar län är idag ett av landets mest turisttäta län.
Mellan två och tre miljoner turister besöker varje år länet inklusive Öland.
Vissa sträckor har på grund av det ökande trafikarbetet under senare tid blivit
påtagligt mer olycksdrabbade. Utlandsturismen ökar och kommer så att göra
i takt med bl.a. Central- och Östeuropas ekonomiska och demokratiska
utveckling. Vid utbyggnaden av färjetrafiken och övrig sjöfart till östra
Europa och Baltikum kommer bilturismen att öka avsevärt, vilket ökar
behovet och betydelsen av ett vägnät med hög standard längs ostkusten.
Även av detta skäl är det mycket viktigt att den planerade utbyggnaden av
E 22 söder om Kalmar snarast verkställs.
De beslutade anslagen för upprustning av tre delsträckor av E 22 söder om
Kalmar bör snarast följas upp med fortsatt anslagsgivning för upprustning av
återstående delar av E 22. Investeringarna bör på grund av den ökande
olycksrisken dessutom tidigareläggas. Detta bör ges regeringen tillkänna.
21 En Europaväg London-Göteborg-Jönköping-
Västervik-Moskva
22
I dag finns en utmärkt stamväg med förhållandevis god kvalitet, väg
31/33 mellan Jönköping och Västervik. Detsamma gäller mellan
Göteborg och Jönköping. Vägsträckningen mellan Göteborg och
Västervik via Jönköping är ett centralt trafikstråk i öst-västlig riktning
som har mycket stor betydelse för transporter i tvärgående riktning över
landet. Järnvägsförbindelse saknas. För kommunerna på småländska
höglandet och i nordöstra Småland har förbindelsen en utomordentlig
betydelse för den regionala utvecklingen och för näringslivet.
Endast i Västerviks och Vimmerby kommuner finns, för att nämna några
exempel, en rad företag med internationell marknad och stora transport-
behov, Electrolux, FHP Elmotor, Storebro AB, Gunnebo AB, Slip Naxos,
Överums bruk och Barracuda Technologies och Axo Nobel i Västerviks
kommun, Åbro Bryggeri AB, Storebro Royal Crusier, Ljunghäll AB, Svensk
tryckgjutning AB, VTT Grafiska, Totebo Vimmerbyfabriken AB och
Frödinge Mejeri AB i Vimmerby kommun. I Eksjö finns exempel som
Windab, Idab-Wamac, AK Eriksson, Becker-Acroma, Leiab, EksjöhusAB
m.fl. Dessutom finns 15 större sågverk med åretruntdrift i regionen och stora
transportbehov.
Turismen längs vägen är en stor och viktig näring. Västervik och
Vimmerby har årligen mellan 400 000 och 500 000 besökare. De genererar
ett omfattande resande mellan kommunerna längs riksväg 31/33. Det
internationella turistutbudet ökar både i västlig och östlig riktning.
Öst-västliga transporter genom Sverige längs vägen Göteborg-Västervik
ökar när öst utvecklas. En genomgående transportled från Storbritannien via
stamvägarna Göteborg-Jönköping-Västervik och österut mot Moskva skulle
ha stor betydelse för ett begynnande pågående framtida handelsutbyte mellan
öst och väst och resten av Europa.
Avståndet mellan Västervik och Baltikum är sådant att en färja klarar att
gå fram och tillbaka under ett dygn. Det är oftast en förutsättning för att få
lönsamhet i en färjelinje. I Västervik finns en modern och väl utvecklad
hamn för färjeförbindelsen. Även Gotland och Visby kan kopplas in under de
förutsättningarna med ytterligare transportfördelar för den lokala regionen.
Vägarna mellan Ventspils, Riga och Moskva är väletablerade och av ganska
bra kvalitet. På västkusten finns färjeförbindelse mellan Göteborg och
Harwich och mellan Harwich och London finns motorväg. Vad som krävs
ytterligare och som inte finns för närvarande är färjeförbindelse Västervik-
Visby-Ventspils.
Det som nu anförts talar för att en Europavägsförbindelse upprättas
London-Göteborg-Jönköping-Västervik-Visby-Moskva. En sådan numre-
ring bör göras. Det bör ges regeringen tillkänna.
23 Dackeleden och Dackestopp
24
Förbifarten vid Virserum får inte bli en flaskhals i den genomfartsled
som riksvägarna 23, 138 och 34 kan bli. Dackeleden måste fullföljas.
Den bör räknas in som en matarled till Öresundsbron och göras färdig
omgående.
Utbyggnaden och upprustningen av Dackeleden har nu kommit en bit på
väg. Den gemensamma numreringen som Europaväg och genomfartsled och
förbifart Virserum återstår. Den nu påbörjade etappen beräknas kosta
30 miljoner och den återstående etappen ungefär lika mycket. Fullföljandet
av den slutliga etappen av förbifarten bör få en direkt fortsättning efter den
etapp som nu påbörjats. Projekteringen bör starta omgående.
Samtidigt bör en gemensam numrering införas för Dackeleden från
Linköping via Vimmerby, Hultsfred, Målilla, Virserum, Växjö och Hässle-
holm, Malmö. Det bör ges regeringen tillkänna.
Förbifart Virserum måste integreras med det intressanta nya Dackestopps-
området. Genom att göra en trivsam rastmöjlighet på en bra genomfartsled
kan trafik och kultur kopplas samman på ett mycket intressant sätt och bli ett
bidrag till bygdens fortsatta utveckling.
Det statliga Boverket har gett bidrag till det konstmuseum som nu färdig-
ställs vid Dackestopp. De statliga myndigheterna bör nu samordna sina
insatser för att få snabb effekt och större slagkraft i satsningen. Vägverket
bör nu planera förbifarten så att de statliga kultursatsningarna som Boverket
gör ger en mereffekt. Det bör ges regeringen tillkänna.
25 Andra angelägna vägprojekt
26
Andra angelägna vägprojekt är upprustning och utbyggnad av väg 35
från Gamleby mot E-länsgränsen förbi Överum, riksväg 25 från Kalmar
mot Halmstad och riksväg 34 delen Ålem-Mörlunda.
På riksväg 33, den numera särskilt under turistsäsongen hårt trafikerade
nuvarande stamvägen och den ovan föreslagna nya Europavägen mellan
Västervik och Göteborg, bör korsningen i Pelarne med avfart till Bullerbyn
byggas om med en avfartsfil och en stigningsfil byggas i Perlarnebacken.
Vad som här anförts om angelägna vägprojekt i Kalmar län bör ges
regeringen tillkänna.
27 Permanentning av det enskilda vägnätet
28
Anslaget till enskilda vägar är mycket viktigt för Kalmar läns
glesbygdsboende befolkning och för länet som helhet. I Kalmar län finns
totalt 3 986 km enskilda vägar. Det är jämförelsevis bland det mesta i
landet. Det är därför viktigt att hänsyn tas till detta faktum vid
fördelningen av anslagen. En betydande del bör följaktligen utnyttjas för
Kalmar län. En sådan fördelning blir då dessutom ett rättvist beslut mot
ett sådant län som Kalmar då alternativa trafikmöjligheter saknas för dem
som är beroende av det enskilda vägnätet. Målsättningen bör vara att
samtliga grusvägar i Kalmar län bör vara belagda till år 2000. Det bör
ges regeringen tillkänna.
29 Informationtekniksatsningar
30
Informationstekniken spelar en allt viktigare roll för möjligheterna att
etablera sysselsättning i olika delar av landet, inte minst på landsbygden.
Den nya tekniken är därför till fördel för ett glesbygdslän som Kalmar.
Det är därför viktigt att en utbyggnad av telenätet sker på ett sådant sätt
att en framsynt satsning på den nya tekniken kan ske utan hinder. Kalmar
län bör då kunna bli ett föregångslän för en decentraliserad
tjänsteproduktion. Skäl för lokalisering till orter i länet skall då kunna
vara en god livsmiljö kombinerat med kommunikationsmöjligheter via t
ex fiberoptikkabel.
Post- och telekommunikationstjänster måste tillhandahållas i alla delar av
länet till likvärdiga kostnader. Det ska vara möjligt att utföra dagsverken i
Stockholm, Köpenhamn etc och samtidigt vara fastboende i Kalmar län. Ett
gott exempel på ett företag som valt att etablera sig i Kalmar län och som är
beroende av såväl goda telekommunikationer som goda person- och
varutransporter är företaget Capitex på Svensknabben i Kalmar.
Fiberoptiknätet bör därför byggas ut snabbt i länet. Detta bör ges regeringen
tillkänna.
31 Hemställan
31 Hemställan
32
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar att godkänna att åtgärder skall inrymmas i
planeringsramen för investeringar i nationella stomjärnvägar för att inom
planperioden ge ett sammanhängande jänrnvägsbaserat trafiksystem
Linköping (Oskarshamn)-Kalmar-Karlskrona-Kristianstad-Hässleholm och
för att möta den kommande utvecklingen i Östersjöområdet,
2. att riksdagen beslutar i enlighet med vad i motionen anförts om
möjlighet till fortsatta investeringar i järnvägen Linköping-Kalmar,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att genomföra elektrifiering av järnvägen Hässleholm-Karlskrona
respektive Linköping-Kalmar,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att inordna järnvägen Hässleholm-Karlskrona-Kalmar-
Linköping i stambanenätet,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av en utredning, inkluderande linjesträckning, kostnader
m.m. som syftar till byggande av en ny järnvägsförbindelse mellan Kalmar
och Karlskrona,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av regionala järnvägsbaserade godstrafikbolag,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om nollvision för fossila bränslen,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Banverket bör initiera projektet Kustpilen med det
miljövänliga bränslet rapsmetylester i tågtrafik,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att riksvägar och länsvägar i Kalmar län skall hålla en standard av
minst 7,0 meters bredd,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Kalmar län, genom omfördelning av infrastrukturmedel, bör
tillföras 3 miljarder kronor till samlade väg- och järnvägsupprustningar för
den kommande tioårsperioden,
11. att riksdagen beslutar i enlighet med vad i motionen anförts om att ge
förutsättningar för upprustning av E 22,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en Europavägsnumrering London-Göteborg-Västervik-Moskva,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om gemensam numrering på Dackeleden Linköping-Vimmerby-
Hultsfred-Målilla-Virserum-Växjö-Hässleholm-Malmö,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en samordning av Vägverkets och Boverkets insatser för ett
Dackestopp i Virserum.
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om upprustning av angelägna riks- och länsvägsprojekt i Kalmar län,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om prioritering av resurser för det enskilda vägnätet i Kalmar län,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en förutsättning för utveckling av informationstekniken i Kalmar
län.