Sörmland är det län som haft den sämsta sysselsättningsutvecklingen i
Sverige sedan 1970 trots en geografisk belägenhet mellan ett antal starka
tillväxtcentra såsom Storstockholm, Uppsala och Norrköping-Linköping.
Länet har en av landets absolut lägsta bruttoregionalprodukter. Siffrorna
för länet påminner därmed mer om motsvarande siffror för Sydeuropa än
det svenska rikssnittet.
Regionen är av tradition konjunkturkänslig med ett starkt beroende av
framför allt basindustrier inom järn-, stål- och skogsindustri. Därutöver
kännetecknas regionen av tillverkningsindustri - med huvudkontor på annan
ort - och en lägre andel små företag än rikssnittet. Antalet offentliganställda
i
länet är likaså relativt lågt.
Infrastrukturen
De senaste årens investeringar i infrastrukturen har lett till väsentliga
förbättringar. Den under borgerlig regering beslutade Svealandsbanan
har radikalt breddat arbetsmarknaden i den norra länsdelen liksom
pågående och just avslutade investeringar i europavägarna.
Trots det finns några av landets mest lönsamma infrastrukturinvesteringar
att göra i Sörmland, allt enligt regeringens egna utredningar och beräkningar.
Den största av dem är utbyggnaden av den s k Nyköpingslänken av järn-
vägen mellan Östergötland och Stockholm. Trots att det är Sveriges mest
lönsamma järnvägsinvestering har den av regering och riksdagsmajoritet
prioriterats bort. Det är helt oacceptabelt, i synnerhet som den väsentligt
skulle stärka en ytterst utsatt region med svag ekonomi och sysselsättning.
Riksdagen bör därför i ett särskilt uttalande ställa sig bakom utbyggnaden
med start inom denna planperiod.
Även de "felande länkarna" på europavägarna genom länet bör omfattas
av ett sådant uttalande från riksdagen. Att som regeringen gjort prioritera
bort delar av dessa till förmån för andra trafiksäkerhetshöjande åtgärder ger
varken högre trafiksäkerhet eller bättre kommunikationer. Detta är bl a
motiverat med ett "stråktänkande" i investeringarna, som främst tillgodoser
sysselsättningen och därmed näringslivets behov.
Förutsättningarna för ökad regional tågtrafik på banan från Vingåker över
Katrineholm, Flen, Gnesta mot Stockholm bör prövas i samband med att delar av
tågtrafiken mot Göteborg avses ledas över Enköping-Västerås-Örebro-Hallsberg
och därmed frigör spårkapacitet.
Basindustrierna
Det innebär att sysselsättningsläget är starkt förknippat med de stora
konjunktursvängningarna i främst basindustrierna. Vidare har dessa
näringsgrenars relativa tillbakagång i löneläge, arbetskraftsintensitet
m.m. starkt påverkat länet.
Det är centralt att de högskolesatsningar som görs kan stärka industri-
strukturen och tjänstenäringarna i länet. Ett utpräglat industrilän måste ges
ökade möjligheter att stegvis gradera upp produkter, tekniker, kunskaper och
metoder i ett samarbete med högskolan. Detta ger också möjligheter till
profilering av högskolan.
Vidare bör länets förutsättningar till att bli ett starkt trafiknav för närings-
livet kunna utnyttjas bättre. Den planerade upprustningen av TGOJ-banan
från Bergslagen ner till Oxelösund kan väsentligen stärka både hamnens
utveckling och industristrukturen. Men det förutsätter ett starkt samarbete
mellan tänkta kunder, transportföretagen och myndigheter över läns-
gränserna.
Den nu helt privatägda Stockholm-Skavsta flygplats kommer - med
nuvarande utveckling - att bli Sveriges näst största fraktflygplats komplette-
rad med charter och lågprisflyg. Dess utveckling tillsammans med övrig
infrastruktur kan ge betydande sysselsättningseffekter i regionen. Nära
kundkontakter är centrala. Ett nära samarbete myndigheter-flygplats-företag
över länsgränserna bör komma tillstånd för att backa upp utvecklingen och
framför allt undanröja hinder för densamma. En järnvägsanslutning bör
planeras.
Länsindelningen
Regionens länsindelning är inte alldeles adekvat med tanke på
möjligheterna till en tillväxtregion runt Mälaren liksom förutsättningarna
att utnyttja högskola och infrastruktur för en nödvändig
sysselsättningsökning inom näringslivet med ett stigande teknik- och
kunskapsinnehåll.
Dett finns starka skäl, att i avvaktan på vidare utveckling i regionfrågan,
skapa starka länsöverkskridande samarbeten i naturliga näringsregioner.
Mälardalen är en naturlig enhet med tanke på de nya snabbtågen och
utbyggda europavägarna. Det gäller att utnyttja det kraftcentrum som
triangeln Eskilstuna-Västerås-Örebro kan bli, såväl näringslivsmässigt som
högskolemässigt. Men även även de mycket naturliga samarbetena mellan de
södra länsdelarna och Norrköping-Linköping liksom regionen upp mot
Södertälje-Stockholm finns ytterst starka skäl att systematiskt utveckla.
Om nuvarande länsindelning hjälpligt skall fungera krävs dessa nära
samarbeten för länets sysselsättning och företag.
Nyföretagarunderskottets Sörmland
Nyföretagandet sviktar i länet. Under senare år har det startats i
genomsnitt 2,9 företag/1000 invånare i länet jämfört med rikssnittet på
3,5 % d v s rikssnittet ligger hela 20 % högre enligt siffror från
Statistiska centralbyrån. I detta sammanhang skall märkas att rikssnittet i
sig är påtagligt lågt.
Starka skäl finns för att stötta och uppmuntra "Nyföretagarcentra" i länets
kommuner. I de län där nyföretagandet trendmässigt ökat fungerar sam-
arbetet mellan länsstyrelse/länsarbetsnämnd-nyföretagarcentra-Almiföre-
tagen-handelskamrarna/företagarna väl. Det måste ankomma på länsstyrel-
sen - som statligt övergripande organ - att upparbeta ett starkare samarbete
mellan parterna i syfte att öka nyföretagandet i länet.
Utbildningsunderskottet
Återkommande siffror visar att utbildningsnivån i Sörmland i allmänhet
är lägre än rikssnittet. Detsamma visar även övergångarna från gymnasiet
till högre utbildning (5-10 % lägre än riket). Variationerna i länet är
mycket stora. Även fortbildningen av företagare är en bristvara.
I länet hade 1994 endast 8 % högskoleutbildning (12 % i riket), 11 %
kortare högskoleutbildning (13 % i riket), 47 % gymnasial utbildning (44 % i
riket) och 34 % folk- och grundskola (riket 31 %).
Högskolesatsningarna runt Mälaren respektive bättre pendlingsmöjligheter
kommer sannolikt att förbättra siffrorna något - på naturlig väg. Jag hoppas
att forskningens och utbildningens kvalité stegvis skall nå upp till den nivå
om Högskoleverket ställer för erhållande av universitets status. Ett tungt
ansvar faller även på länsarbetsnämnden.
Forskningen vid Studsvik och Askölaboratoriet är av en sådan kvalité och
omfattning att den liksom forskningen kring rymden i Kiruna bör
kompletteras med högskoleutbildning. Det är unikt att så kvalificerad
forskning inte utnyttjas för kompletterande utbildning. En filial av Tekniska
Högskolan bör därför skapas vid Studsvik/Askölaboratoriet med en tänkt
inriktning på energi, miljö och naturvetenskapliga ämnesområden kopplad
till befintlig forskning.
Det finns dock skäl för att överväga ytterligare satsningar på distans-
undervisning med hjälp av IT-teknologi och s k interaktiva skärmar. Det ger
möjligheter att delta i undervisningen och diskussionerna på föreläs-
ningar/seminarier på distans. Det har visat sig ge betydande utbildnings-
effekter för småbarnsföräldrar och småföretagare med små möjligheter att
vistas på universitet någon längre tid då det ger möjligheter att delta i ett
brett utbildningsutbud. Hudiksvall kan i många avseenden tjäna som en
förebild för detta.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om Sveriges mest lönsamma investeringar i vägar och järnvägar,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om länsindelningen och länsövergripande samarbete,1
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om framgångsrikt nyföretagande och näringslivsutveckling,1
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ökade möjligheter till effektiv distansundervisning,2
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om filial av Tekniska högskolan kopplad till forskning vid Studsvik
och Askölaboratoriet,2