med anledning av prop. 1998/99:92 Ändringar i telelagen m.m.
Behandling av
personuppgifter inom
telekommunika-
tionsområdet
Undantag från skyldigheten att
utplåna uppgifter i polisens brotts-
bekämpningsarbete
Som ett led i Sveriges införlivande av
teledataskyddsdirektivet föreslås bl.a. att det i telelagen
införs en bestämmelse (49 §) om att uppgifter som angår
särskilda telemeddelanden, t.ex. uppgifter om mellan vilka
telefonnummer ett samtal har ägt rum, skall utplånas eller
avidentifieras vid samtalets slut eller när meddelandet nått
mottagaren. I direktivet görs emellertid inget undantag från
skyldigheten att utplåna eller avidentifiera uppgifterna för de
brottsbekämpande myndigheterna, vilket föranlett
Rikspolisstyrelsen att påpeka att genomförandet av direktivet
kan leda till att polisens möjligheter att utreda brott
försämras.
Det ligger naturligtvis både i medborgarnas och statsmaktens intresse att
polisen även framdeles kan möta den alltmer komplicerade och svårutredda
brottsligheten på ett effektivt sätt och med fortsatt utnyttjande av tekniska
landvinningar. Vi vill därför understryka vikten av att regeringen inom
ramen för EU-samarbetet med kraft verkar för ett vidare undantag som
medger användning av teledatauppgifter i polisiärt brottsbekämpningsarbete.
Redan befintlig nationell lagstiftning, liksom direktivets nuvarande undantag
avseende hemlig teleavlyssning eller hemlig teleövervakning, bör här kunna
utgöra god vägledning.
Lagreglering av integritetsskyddet
Som framgått ovan innehåller teledataskyddsdirektivet
bestämmelser om behandling av personuppgifter och skydd
för privatlivet inom telekommunikationsområdet.
Bestämmelserna, som bl.a. rör presentation och skydd vid
identifiering av det anropande och uppkopplande numret,
automatisk omstyrning, kataloger etc., avser att precisera och
komplettera EG:s dataskyddsdirektiv, som numera är
genomfört i svensk lagstiftning genom personuppgiftslagen
(PuL). Men i stället för att föreslå en lagreglering av
integritetsskyddet föreslår regeringen att regeringen, eller
efter regeringens bemyndigande, tillsynsmyndigheten (dvs.
Post- och telestyrelsen) skall få meddela närmare föreskrifter
om bl.a. nummerpresentation, vidarekoppling och
kataloguppgifter. Enligt regeringens uppfattning skall
således myndighetsföreskrifter komplettera och precisera
personuppgiftslagen vid behandlingen av personuppgifter på
telekommunikationsområdet.
Bestämmelser som rör väsentliga medborgarintressen, som t.ex.
integritetsskyddet vid behandlingen av personuppgifter på telekommunika-
tionsområdet, bör enligt vår uppfattning i stället regleras av riksdagen genom
lagstiftning. Även Datainspektionen har riktat hård kritik mot förlaget och
bl.a. rekommenderat förnyade överväganden vad gäller frågan om vilken
valör integritetsskyddsbestämmelser på detta område bör ha. Datainspek-
tionen ifrågasätter om inte sådana bestämmelser måste tas in i lag i stället för
myndighetsföreskrifter. Datainspektionen pekar också på en rad andra
oklarheter som reser frågor om vilket integritetsskydd de registrerade
egentligen skall ha vid personuppgiftsbehandling i televerksamhet. Mot
bakgrund av vad som anförts ovan anser vi att regeringen snarast bör
återkomma med förslag till lagstiftning som undanröjer påtalade brister i det
nu framlagda förslaget.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av att regeringen inom ramen för EU-samarbetet verkar för
ett undantag som medger användning av teledatauppgifter i
brottsbekämpningsarbete,
2. att riksdagen beslutar uppdra åt regeringen att återkomma med
lagförslag om skydd för den personliga integriteten vid behandlingen av
personuppgifter på telekommunikationsområdet i enlighet med vad som
anförts i motionen.
Stockholm den 25 mars 1999
Gun Hellsvik (m)
Anders G Högmark (m)
Maud Ekendahl (m)
Jeppe Johnsson (m)
Per Unckel (m)
Jerry Martinger (m)
Inger René (m)
Nils Fredrik Aurelius (m)