med anledning av skr. 1998/99:40 Lägesrapport om IT-omställningen i samhället inför år 2000
Miljöpartiet de gröna har tidigare av krävt en samlad
redogörelse till riksdagen för hur 2000-problemet hanteras
(mot. 1997/98:Fö402). Vi hälsar nu med tillfredsställelse att
riksdagen fått en sådan redogörelse.
Regeringen lämnar i skrivelsen en bild av det aktuella läget beträffande
arbetet med IT-omställningen inför år 2000 i regeringen och de statliga
myndigheterna. När det gäller de statliga sektorsansvaret och kommunernas
omställningsarbete reser skrivelsen tyvärr fler frågor än ger nöjaktiga svar.
Kostnader för IT-
omställningen inför år 2000
Ett krav från Miljöpartiet på den redovisning som nu givits
var att den skulle innehålla vilka kostnader för IT-
omställningen som kan beräknas samt hur dessa skall
budgeteras. Det finns mycket knapphändiga
kostnadsberäkningar i regeringens skrivelse. De totala
kostnaderna för omställningsarbetet uppskattas till 1,1
miljarder kronor, men då har nästan hälften av de 180
myndigheterna inte gjort några kostnadsuppskattningar. En
lång rad brister och osäkerheter i lägesbedömningen räknas
upp i skrivelsen. Man konstaterar att det fortfarande finns
"en betydande osäkerhet om vilka kostnader som
omställningen kommer att innebära för de statliga
myndigheterna". Regeringen förutsätter att myndigheternas
omställningsarbete skall klaras inom befintliga ramar. Detta
skrivs i slutet av år 1998, då ca ett år kvarstår och
statsbudgeten för 1999 är lagd.
Man kan alltså konstatera att regeringen famlar i blindo beträffande
kostnaderna för IT-omställningen. Man har fromma förhoppningar om att det
klarar ut sig. Det är ingen vild gissning att påstå att det sannolikt inte
räcker
med 1,1 miljard kronor för att klara IT-omställningen. Det mycket osäkra
läget beträffande kostnaderna för IT-omställningen är uppenbart oacceptabelt
i en fråga som handlar om miljardbelopp.
Miljöpartiet kräver att regeringen snarast återkommer till riksdagen med en
redovisning av IT-omställningens beräknade kostnader inom det statliga
området och av vilka konsekvenser detta har för statsbudgeten.
Beredskap om IT-
omställningen går snett
Regeringen redovisar uppenbara problem med styrningen av
IT-omställningen inför år 2000. Man har upprepade gånger
uppmärksammat och ställt krav på sina underlydande
myndigheter att ta tag i problemen och redovisa analyser och
resultat. Gensvaret från de statliga myndigheterna har varit
anmärkningsvärt svagt. Det finns ingen analys i skrivelsen
av varför regeringen inte förmår styra sina egna myndigheter
i denna fråga. Regeringen meddelar att man under 1999 skall
ställa krav på myndigheterna att alla verksamhetsinriktade
system skall vara åtgärdade, testade och vara klara att tas i
drift senast den 1 juni 1999.
Med hänsyn dels till den uppenbart svaga ledningsförmåga regeringen haft
hittills, dels till den stora eftersläpning som finns i omställningsarbetet i de
statliga myndigheterna, ställer Miljöpartiet frågan om regeringen verkligen
lyckas uppnå driftklara, 2000-säkrade system inom drygt ett halvår som man
föresatt sig? Följdfrågan blir då vad regeringen har för beredskap om man
skulle stöta på ytterligare bakslag i arbetet? Vilka kraftåtgärder finns
förberedda om det vid halvårsskiftet fortfarande finns samhällsfarliga IT-
system i det statliga myndigheterna. Därom finns inget att läsa i regeringens
redovisning.
När man sedan vidgar frågeställningen till att inte bara gälla de statliga
myndigheternas egna system, utan också tar in kommunernas IT-omställ-
ningsarbete samt myndigheternas sektorsansvar för fungerande samhälls-
viktiga funktioner såsom hälso- och sjukvård, energi- och vattenförsörjning,
transporter osv., så blir det redovisade läget ännu mer oroande. Regeringen
konstaterar att med det underlag som finns i dag kan regeringen inte med
säkerhet uttala sig om risken för störningar i de för samhället viktigaste
sektorerna. Vidare bedömer regeringen att det är oroväckande att vissa
kommuner inte kommit tillräckligt långt i arbetet. Kommunerna står ju för
mycket viktiga funktioner som distributörer av el, värme och vatten, m.m.
Miljöpartiet instämmer i bedömningen att utvecklingen är oroväckande, inte
bara vad gäller kommunerna, utan också vad gäller myndigheternas
sektorsansvar för samhällsviktiga funktioner.
Än mer oroväckande är enligt Miljöpartiets mening regeringens planerade
åtgärder. Regeringen planerar åtgärder i form av informationsinsatser,
uppföljningar och analyser för att åtgärda problemen under första halvåret
1999. Dessutom har regeringen uppenbarligen stor tilltro till att anpassningen
skall främjas genom en lokal debatt som ger ett tryck från energiföretagens
kunder. Även här måste vi ställa frågan: Vad har regeringen för beredskap
om man skulle stöta på ytterligare bakslag i arbetet med att med information,
uppmaningar och kundtrycksskapande debatt påverka kommuner och
sektorsmyndigheter att ta sitt ansvar? Vilka kraftåtgärder finns förberedda
om det under andra halvåret 1999 visar sig att omställningsarbetet för
samhällsviktiga funktioner inte nått tillräckligt resultat?
Miljöpartiet menar att en situation där otillräckliga omställningsåtgärder
för samhällsviktiga funktioner identifierats men där staten förhåller sig
passiv inte kan accepteras. Vi antar att regeringen delar denna uppfattning.
Vi vill därför under våren 1999 ta del av en redovisning av hur regeringen
avser att agera om IT-omställningen inför år 2000 under andra halvåret 1999
fortfarande uppvisar brister som gör att samhällsviktiga funktioner inte kan
garanteras och därmed hotas vid årsskiftet till år 2000.
Kärnkraftsreaktorerna och
årsskiftet 1999/2000
Kärnkraftsreaktorer bör vara stoppade under timmarna kring
årsskiftet 1999/2000 om inte alla delsystem i ett
kärnkraftverks hela drift- och säkerhetssystem har
funktionstestats fullt ut av en oberoende part, så att absolut
säkerhet råder om att de inte reagerar "fel" för årtalet 2000,
och om inte absolut säkerhet råder om att kärnkraftverket
klarar andra störningar på elnät och andra försörjningssystem
som kan befaras inträffa vid detta årsskifte.
Detta gäller givetvis alla kärnkraftsreaktorer i hela världen, men riksdagen
kan bara ta ansvar för de svenska reaktorerna.
Effekterna av en allvarlig incident eller ett reaktorhaveri på grund av
funktionsfel i något datorpåverkat system som beror på omställningen till
årtalet 2000 måste vägas mot kostnaderna för att kärnkraftverken stoppas
under timmarna kring årsskiftet 1999/2000. Effektbehovet under ca 36
timmar från nyårsafton 12.00 till nyårsdagen 24.00 torde vara lägre än under
normala vinterdygn. Många kraftkrävande industrier bör kunna stoppas för
planerat underhåll under den aktuella tiden. Detta förefaller rimligt, eftersom
planerat underhåll normalt kräver längre stopptider än de 36 timmar det här
är fråga om. Vattenkraft kompletterad med normal krafttillförsel från
kraftvärmeverk bör därför räcka till för att klara den nödvändiga
energitillförseln under de aktuella 36 timmarna. Några kondenskraftverk och
gasturbiner kan hållas driftklara i beredskap.
Ett stort antal tänkbara incidenter både inom kärnkraftsindustrin och andra
verksamheter har sin grund i mänsklig oförmåga att förutse vad en olycklig
kombination av händelser kan få för effekter. Ytterligare ett antal tänkbara
incidenter har sin grund i en oförmåga att reagera tillräckligt snabbt för att
avbryta olycksbringande händelsekedjor som utlöses av oväntade händelser,
respektive att i tid spåra felkällan och stoppa händelseutvecklingen eller
länka den in i mindre olycksbringande banor. Vår bedömning är att riskerna
för felfunktion i något drift- eller säkerhetspåverkande datasystem är
väsentligt större vid omslaget till årtalet 2000 än de är normalt. Därför bör de
svenska kärnkraftsreaktorerna vara stoppade under timmarna kring årsskiftet
1999/2000.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kostnader för IT-omställningen inför år 2000,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om beredskap om IT-omställningen går snett,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att nödvändiga åtgärder vidtas för att de svenska
kärnkraftsreaktorerna skall vara stoppade under timmarna kring årsskiftet
1999/2000.
Stockholm den 17 december 1998
Mikael Johansson (mp)
Gudrun Lindvall (mp)
Helena Hillar Rosenqvist (mp)
Matz Hammarström (mp)