Motion till riksdagen
1998/99:So6
av Monica Green (s)

med anledning av prop. 1997/98:182 Strategi för att förverkliga FN:s barnkonvention om barnets rättigheter i Sverige


De allra flesta barn i Sverige i dag har det bra, men det finns
tyvärr också barn som far illa, barn som har det svårt på
olika sätt. Vi måste hitta verktyg för att se dessa barn och på
ett tidigt stadium analysera det som är källan till hur barnet
mår. Det kan gälla skolan, hemmet, föreningslivet och
fritiden. Men det kan också gälla våldet som riktas mot barn,
omhändertagande, social service, handikappades situation,
flyktingbarn i Sverige. Och det kan gälla Sveriges
förhållande till barn internationellt.
Om alla beslut får en konsekvensanalys om hur barnen påverkas, om alla
som arbetar med barn och ungdomar utbildas i intentionerna med FN:s
barnkonvention om hur barn ska respekteras har vi kommit långt. För
barnens skull bör detta sättas in i en tidsplan.
I  Unga Örnars rapport "Dela lika? Barn tänker och tycker om rättvisa"
redovisas en enkätundersökning där barn i årskurs 4-6 har fått möjlighet att
ge sina synpunkter på bland annat skolan. I undersökningen framkommer det
att endast 47 procent av eleverna kan prata med sina lärare om sina problem
eller om något som bekymrar dem. Vidare uppger 78 procent av eleverna att
det finns lärare som bryr sig om vad de säger eller tycker. En klar majoritet,
men det finns också barn som inte känner sig hörda.
Det allvarligaste är kanske ändå att det är vissa grupper av barn som
känner sig mindre hörda i skolan och i samhället som helhet. Det gäller i
högre utsträckning för barn som bor i lägenhet än för dem som bor i villa
eller radhus. Och även barn med minst en förälder född utomlands känner sig
mindre hörda. Det betyder att skolan och samhället inte kan uppfylla
behoven för grupper av barn som även i andra situationer kan vara mer
utsatta.
För barn är svårigheten att påverka sin vardag och avsaknaden av
barnperspektiv i många kommuner ett stort problem. Ett större inflytande för
barn skulle innebära att vi skulle få mer harmoniska barn. Om barnen känner
sig behövda och lever i ett samhälle som tar hänsyn till barnens behov
kommer det också att innebära att skolan blir mer framgångsrik. Det är
viktigt att betona att vi ska  ta vara på barnens engagemang.
Ge Barnombudsmannen, Ungdomsstyrelsen och Kommunförbundet i
uppdrag att utveckla metoder för hur barns delaktighet och inflytande kan
konkretiseras i de kommunala handlingsplanerna. Barn och ungdomar ska
också få möjlighet att få inflytande över samhälls- och trafikplanering.
Det finns goda exempel på hur långt en del kommuner har kommit med att
införliva FN:s barnkonvention. Men det finns också dess motsats dvs. att
flera kommuner ännu inte tagit sig tid till att behandla dessa frågor.
Enligt Barnombudsmannen är det bara 25 procent av kommunerna som har
behandlat FN:s barnkonvention i kommunfullmäktige. Av dessa kommuner
är det bara fyra som har som ambition att barnkonventionen ska genomsyra
all verksamhet i kommunen.
Eftersom Sverige har skrivit under barnkonventionen är det en skyldighet
att efterleva den. Varje kommun borde göra ett barnbokslut som visar hur
barnen har påverkats av beslut som har tagits i kommunen. Barnkonse-
kvensanalyser bör göras som visar hur barn kommer att påverkas av olika
beslut. Utbildningar för politiker och tjänstemän om hur FN:s barn-
konvention ska införlivas i beslutsprocessen och att barn är med i
beslustprocesser är också viktigt. Kreativiteten i skolan och samhället ska
släppas fram.
Detta  borde inte vara någon omöjlighet att uppfylla. I Norge är varje
kommun skyldig att ta fram barnplaner. Det betyder att man i alla
kommunala beslut måste ta hänsyn till barnen, men det betyder också att
barnen måste vara med i beslutsprocessen. Barnplanerna har inte uppfattats
som ett hinder i Norge. I stället har barnplanerna berikat och förbättrat
kommunernas arbete. I förlängningen har barnplanerna gjort att det finns ett
större engagemang hos de unga för att delta i föreningsliv och i politiken.
Om vi ger barnen mer inflytande nu kommer det att innebära större
möjligheter att utveckla och klara  vår framtida demokrati.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om FN:s barnkonvention.

Stockholm den 12 oktober 1998
Monica Green (s)