Miljöpartiet de gröna vill i denna övergripande motion ge
vår syn på hur vården och omsorgen bör utformas för att
inför nästa sekel kunna möta medborgarnas behov.
Medborgare vilka faktiskt prioriterar vård och omsorg högst
av all offentlig service. Trots detta har hälso- och sjukvården
under det senaste decenniet stått inför stora
strukturförändringar och alltför stora besparingar. Dessa
besparingar har på skilda håll i vårt land inneburit att kvalitet
och omvårdnad försämrats. Även inför nästa decennium och
sekel står Sverige inför stora utmaningar: Allt färre skall
försörja allt fler. Andelen äldre ökar kraftigt, samtidigt som
andelen "äldre-äldre", dvs medborgare över 80 år, på längre
sikt faktiskt minskar. Samtidigt som andelen äldre av
befolkningen ökar förbättras folkhälsan stadigt i denna
grupp. Äldre medborgare har ofta ett livligt engagemang i
vård- och omsorgsfrågor, vilket innebär att en större del av
befolkningen framöver kommer att engagera sig i vårdens
och omsorgens innehåll samt i hur resurserna i vårt samhälle
fördelas. Det tycker vi är mycket positivt.
Motionen ger sig inte ut för att vara heltäckande, men vi tar upp ett stort
antal aktuella områden. Vår förhoppning är, att vi genom de frågor vi höjer i
motionen tydliggör och exemplifierar hur vår helhetssyn på vård- och
omsorgsfrågor kan utveckla den framtida vårdpolitiken.
Livskvalitet
Ett samhälle som inte utnyttjar sina mänskliga resurser
skapar frustration och besvikelse. Ett samhälle med alltför
många människor missnöjda, med små möjligheter att
förändra sin situation, får svårt att möta framtida
förändringar. Livskvalitet kan i mycket betraktas som ett
mått på hur väl samspelet mellan individen och den
omgivande miljön fungerar. Beslut skall därför fattas så nära
de människor som besluten berör som möjligt. Ett stärkt
medborgarinflytande och en kontinuerlig dialog med
inblandade brukarorganisationer är en förutsättning för att
vården och omsorgen skall fortsätta att ha medborgarnas
förtroende.
Ett enkelt sätt att höja människors uppfattning om sin livskvalitet är att låta
alla som önskar förkorta sin arbetstid. Det ger piggare arbetstagare, när-
varande föräldrar/anhöriga, engagerade medborgare och fler arbetstillfällen.
Det är inte konstruktivt att en del av oss arbetar mer än vad vi orkar,
samtidigt som andra av oss inte får hjälpa till. Det är ju inte så att deras
arbetsinsats inte behövs. Över hundratusen arbetstillfällen har försvunnit
inom vård och omsorg under den senaste tioårsperioden. Det har bl. a.
inneburit att omvårdnaden inte längre kan säkras. Därför är en generell
arbetstidsförkortning i högsta grad en folkhälsofråga.
Hälsokonsekvensanalyser
Vi vill att hälsokonsekvensanalyser skall följa alla
ekonomiska beslut som rör medborgarnas vardag, eller som
berör utformningen av vård och omsorg. Det skulle, på
övergripande nivå, kunna fungera som en slags
"hälsofostran" av politiska församlingar på skilda nivåer! På
samma sätt som vi idag talar om för individen vad rökning
under graviditet innebär för fostret, bör staten tydligt tala om
och kunna stå för vad t.ex. en neddragning av lönebidragen
kostar individer i ökad psykisk ohälsa.
Ökad tillgång till och forskning runt
alternativ/komplementärmedicinsk
behandling
Att ge fler medborgare ekonomisk möjlighet att välja
alternativa/komplementära behandlingsformer är ett av
Miljöpartiets mål inför nästa sekel. En pilotundersökning
från Samhällsmedicin Syd, Stockholms läns landsting visar
att 75 % av primärvårdens patienter är positiva till
alternativ/komplementärmedicin. 60 % anser att alternativ/
komplementärmedicinsk behandling ska finnas att tillgå i
primärvårdens regi. Även primärvårdens personal är positiv
till att använda sig av nyare behandlingsmetoder: 72 % av de
anställda ansåg att den bästa vården kan fås som en
kombination av skolmedicinsk och
alternativ/komplementärmedicinsk vård. I vår motion
utvecklar vi ett antal tillvägagångssätt som kan ge tillgång
till alternativ/komplementärmedicinsk behandling till fler än
de som har det gott ställt. Tillgång till den bästa och den rätta
vården skall inte vara en plånboksfråga!
Ett nytt synsätt
Etablerad forskning hyser, trots att det ska vara en forskares
uppgift att söka nya samband, misstro till våra "nya"
sjukdomar, eller miljösjukdomar. Många är de människor
som blivit betraktade som psykiskt sjuka när de talat om att
de blivit sjuka av amalgam, eller att de är överkänsliga mot
elektricitet. Andra samlade symtombilder, som t ex
MBD/Damp och andra neuropsykiatriska störningar, får nya
förklaringsmodeller nästan varje år. Att forska på dessa
okända områden är idag oprioriterat. Det vill vi ändra på.
Hälso- och sjukvårdens
finansiering och
organisation
Hälso- och sjukvården skall även fortsättningsvis i huvudsak
vara offentligt finansierad. För att trygga den långsiktighet
och den hållbarhet som krävs för att vi invånare ska kunna
känna oss säkra på att vården bistår oss när vi behöver den är
sunda finanser i balans en absolut förutsättning. Kommuner
och landsting har under de senaste åren tappat stora
inkomster genom minskat skatteunderlag och minskade
statsbidrag. Det har bl a inneburit att välutbildad personal
"betalas" med A-kassa av staten och går sysslolösa i stället
för att få sin lön av landstinget och kunna vara med och
säkra hälso- och sjukvårdens omvårdnadskvalitet. En AMS-
rapport har visat på de ekonomiska effekterna vid
friställande av personal. Rapporten har begränsat sig till rent
budget-mässiga effekter:
Resultatet av beräkningarna visar att besparingen när man säger upp en
ersättningsberättigad person uppgår till, i runda tal, mellan 11 800 och
18 000 kronor per år. Är den arbetssökande berättigad till KAS innebär det
en besparing med mellan 14 100 och 44 800 årligen. Om alternativet inte
vore arbetslöshet, utan arbetsmarknadsutbildning, blir resultatet ett annat. I
detta fall innebär arbetslösheten en merkostnad pga att utbildningskostnaden
tillkommer. Per månad är alternativet mellan 2 600 och 9 500 kronor dyrare
än en anställning i kommun eller landsting.
Miljöpartiet de gröna anser, att en samordning av statsbidrag
till landsting och kommuner med statsbidrag till
arbetslöshetsersättning och arbetsmarknadsåtgärder borde
prövas.
Det som orsakar ska vara med och
finansiera
Kostnaderna inom hälso- och sjukvården uppkommer till
betydande del av trafikolyckor, miljöstörningar samt
missbruk av alkohol och tobaksanvändning. Vi anser att
skatter och avgifter på dessa verksamheter och varor
åtminstone skall bekosta de samhällsekonomiska kostnader
som de direkt eller indirekt orsakar. Så är inte fallet idag. I
vårt förslag till förändrade skatter föreslår vi höjda skatter på
bl a dessa områden inom ramen för en skatteväxling där i
stället skatt på främst arbete sänks. Därigenom tryggas delvis
den framtida finansieringen av hälso- och sjukvården. Det
innebär också att hälso- och miljöfarliga verksamheter och
varor blir dyrare och därmed sannolikt mindre vanliga. Detta
medför på sikt lägre vårdkostnader för samhället och en
betydande folkhälsovinst för medborgarna.
Primärvård
Betydelsen av en väl organiserad primärvård har under de
senaste åren blivit allt viktigare bl a eftersom
akutsjukvårdens teknikutveckling och de allt kortare
vårdtiderna på sjukhusen innebär att delar av vård- och
rehabiliteringsinsatser utförs i hemmen.
En gemensam trend för hela landet är att primärvård och hemsjukvård ges
större uppgifter och att sjukhusvårdens andel av den totala hälso- och
sjukvården minskar. Flera vårdreformer såsom ädelreformen, psykiatrire-
formen samt handikappreformen har inneburit en utveckling mot öppnare
vårdformer. Genom dagens decentraliserade primärvård, dagens teknikut-
veckling och förbättrade bostadsstandard är det möjligt att ge en såväl god
som säker vård i hemmet. Vi vill i sammanhanget poängtera, att i de fall det
är fråga om avancerad sjukvård i hemmet skall den vara sjukhusanknuten.
Vi anser att det finns goda skäl till att kommuner eller kommundelar som
är motiverade att ta ett utökat ansvar för primärvården redan idag skall
tillåtas göra så.
Samhällets insatser för barn och ungdom bör dessutom kunna samordnas
på ett bättre sätt än idag. Primärvårdens samarbete med skola, psykiatri och
socialtjänst måste utvecklas. Goda exempel bör "Kvalitetmärkas" och få
hjälp med att sprida sin kunskap ut i landet.
Insatser riktade mot barn med neuropsykiatriska
störningar
Barn med neuropsykiatriska störningar får idag i bästa fall en
diagnos när de börjar skolan. Därefter är resurser för stöd till
deras familjer, dem själva, deras skola och fritidsliv mycket
ojämnt fördelade och prioriterade över landet. Det kan
handla om diagnoser som MBD/Damp, ADHD och
autismliknande syndrom typ Aspberger. I samtliga fall
handlar det om barn, ungdomar och därefter vuxna med en
mångfacetterad symtombild följd av ett stort antal
förklaringsmodeller och behandlingsformer.
Vi vill att riksdagen ger regeringen i uppgift att tillsätta en utredning för
att
se över hur barn med neuropsykiatriska störningar skall kunna tillförsäkras
vård och behandling i fungerande vårdkedjor över hela landet. I en sådan
utredning bör även möjliga alternativ/komplementärmedicinska insatser
utredas.
Hela vårdkedjor!
Väl organiserad och samutnyttjad vård leder till ett effektivt
resursutnyttjande. Utifrån närhetsprincipen bör den primära
och närliggande vården och omsorgen på sikt ledas och
organiseras av primärkommunerna. Socialtjänst, primärvård,
försäkringskassa och även arbetsförmedling kan i samverkan
arbeta effektivare med såväl förebyggande som behandlande
insatser.
För att uppnå en god och effektiv vård av hög kvalitet måste hela
vårdkedjor upprättas. Ekonomiska incitament till bevarande av befintliga
vårdkedjor måste dessutom skapas. Tyvärr har de "köp-och-sälj"-system som
stora delar av landet använder sig av lett till uppstyckande av välfungerande
och sammanhängande vård på skilda nivåer. Miljöpartiet anser att en
utredning bör tillsättas för att se över hur hela vårdkedjor skall kunna fungera
och utvecklas.
De små sjukhusen
De kraftiga besparingarna inom vårdsektorn under 90-talet
har lett till att många små sjukhus har fått en förändrad
verksamhet. Många orter har förlorat sina akutsjukhus och
samverkan mellan sjukhus har lett till långa tröttsamma
sjukresor. Svenska folket har vid upprepade tillfällen i ord
och skrift samt vid stora demonstrationer talat om för landets
politiker att de först av allt prioriterar vården och att det är
viktigt att den finns nära. För Miljöpartiet är det viktigt att
vara lyhörda för den folkvilja som vi skall representera och
att värna om de små sjukhusen för den närhet och trygghet
de ger patienterna. Meningen om små sjukhus går starkt isär.
Det finns de som hävdar att små sjukhus kan vara farliga.
Andra anser att det lilla välskötta akutsjukhuset står sig väl i
jämförelse med det större. Men det går inte att generellt säga
att en viss storlek på sjukhus är bäst. Det viktiga i
bedömandet av ett sjukhus är att det bedrivs ett bra arbete av
kunnig och omvårdnadsinriktad personal och att den
personalen remitterar komplicerade fall till rätt vårdnivå. Det
är bedömningar och ett ansvar som vilar på varje enskilt
landsting. Vi anser att små väl fungerande sjukhus ska ha en
möjlighet att överleva åtstramningstider. Trots extra pengar
till landstingen finns hotbilden mot de små sjukhusen kvar.
Idag är det svårt att få en helhetsbild över vad de senaste
årens besparingar fått för konsekvenser för de här sjukhusen.
Det är också svårt att få en bild över i vilken mån som de
extra pengar som tillförts gett en sådan effekt att vi får fler
händer i vården. Regeringen bör därför utreda och redovisa
effekterna av de tidigare besparingarna och de senaste
tillskotten.
Personalsituationen
Samtidigt som det gjorts personalbesparingar inom vården
har det varit ett känt faktum att vi mycket snart står inför en
situation med personalbrist. Redan idag finns det en brist på
specialkompetens och attraktiva specialister har blivit en
handelsvara.
De stora neddragningarna inom vårdsektorn, som gjort arbetet tyngre och
ensammare än tidigare, och allt tal om utbrändhet har förmodligen bidragit
till att intresset för vårdlinjen minskat märkbart. Regeringen bör därför
snarast komma med förslag till ett åtgärdsprogram som säkrar personal-
försörjningen inom vårdsektorn.
Schemalägg läkarnas arbete!
Miljöpartiet har sedan länge drivit frågan om
schemaläggning av läkarnas arbete. Frågan har stött på hårt
motstånd främst bland den äldre delen av läkarkåren.
Motiveringen har bl. a. varit att en schemaläggning medför
fara för patienternas säkerhet. Vi tror å andra sidan att läkare
som tillåts arbeta närmare 36 timmar i sträck verkligen kan
vara en fara för patienternas säkerhet. Därför vill vi ge
regeringen i uppdrag att se över vad en schemaläggning av
läkarna skulle få för konsekvenser för vad gäller såväl
patienternas säkerhet som kvaliteten i den vård som utförs.
Högkostnadsskydd/tandvård
Av solidaritet med de som har stora behov av sjukvård,
tandvård, läkemedel och hjälpmedel anser vi att vi på sikt
skall ha ett system där dessa avgifter ingå i ett gemensamt
högkostnadsskydd. Några steg har redan tagits på den vägen
genom att vissa grupper i den nya tandvårdsreformen skall
betala samma avgift som gäller inom hälso- och sjukvården
för sin tandvårdsbehandling. I Miljöpartiets förslag till
budget för år 2000 och för år 2001 har vi avsatt 250 miljoner
extra till tandvård för att kunna ta ytterligare steg mot ett
gemensamt högkostnadsskydd.
I socialtjänstlagen gäller rätten för bistånd för tandvård endast akut
tandvård. Miljöpartiet kan inte acceptera att socialbidragstagare skall tvingas
välja den billigaste behandlingen, vilket innebär att dra ut tänder som går att
laga.
För att det skall vara möjligt att göra tandvården tillgänglig även för
ekonomiskt svaga grupper och i avvaktan på att samma högkostnadsskydd
ska gälla för tandvård som för den öppna hälso- och sjukvården anser vi att
socialtjänstlagen måste ändras så att även annan tandvård än akuttandvård
ingår i det sociala biståndet. Oavsett ekonomi måste alla ha rätt till värdig
tandvård.
Amalgam
Även om amalgamanvändningen nu äntligen håller på att
fasas ut som tandfyllnings-material så kommer människor
inom överskådlig tid att vara amalgambärare. Det är därför
viktigt att kunskaperna om diagnos- och behandlingsmetoder
vidareutvecklas så att dessa människor får ett gott
omhändertagande.
Kompetenscentrum
Miljöpartiet anser att det bör inrättas ett nationellt
kompetenscentrum med inriktning på biverkningar av
amalgam och andra dentala material. Ett sådant centrum
skall enligt Miljöpartiet ha en tvärvetenskaplig kompetens
och även bedriva kliniskt patientarbete, dvs. utredning och
behandling av tandvårdskadade patienter. Miljöpartiet anser
att ett kompetenscentrum för biverkningar av dentala
material bör utvecklas i anslutning till Metallbiologiskt
centrum i Uppsala, där amalgamenheten ingår.
Nya
sjukdomar/miljösjukdomar
Vår vision
I Miljöpartiets vision har människan lärt av historien. Man
vet att nya sjukdomar kan vara varningssignaler på att något
är fel i den yttre och inre miljön och använder dessa
kunskaper för att främja en frisk livsmiljö.
Miljö och hälsa
Vi lever idag i ett kemikaliesamhälle som utgör ett uppenbart
hot mot miljö och hälsa. Miljöpartiet har länge påtalat vikten
av att förbjuda och välja bort skadliga produkter. Vi hävdar
också försiktighetsprincipen som innebär att produkter som
misstänks vara farliga för miljö och hälsa stoppas i väntan på
att motsatsen bevisas. Vi vill i det här sammanhanget också
lyfta fram vikten av att utbytesprincipen används, att de
minst skadliga produkterna väljs.
Idag finns det kunskap om kopplingen mellan miljöföroreningar och
ohälsa, men det är kortsiktig ekonomi och marknaden som i alldeles för stor
omfattning får styra och tillåta användningen av hälsoskadliga produkter.
När beslut fattats om att en produkt skall förbjudas tar det alldeles för lång
tid mellan beslut och förbudets genomförande. Det finns därför ett stort
behov av en nationell handlingsplan på det här området. Hälsan måste väga
tyngre än den kortsiktiga ekonomin.
Betänkandet SOU 1996:124 "Miljö för en hållbar hälsoutveckling"
avlämnades i oktober 1996. Direktiven inför utredningen var att utarbeta ett
handlingsprogram för att minska miljörelaterade hälsorisker i Sverige.
Handlingsprogrammets övergripande syfte är att identifiera de miljöproblem
som är en risk för hälsan och att lämna förslag till åtgärder för att minska
dessa risker. I Miljöpartiet ser vi det här som ett mycket viktigt dokument
och uppmanar regeringen att snarast komma med ett förslag till ett nationellt
handlingsprogram.
Nya sjukdomsbegrepp
Idag finns en rad nya sjukdomsbegrepp som ännu inte
fått/tillåtits få tillräcklig förankring i expertsammanhang med
påföljd att patienterna inte får ett bra omhändertagande. På
många håll i landet står dessa patientgrupper utan adekvat
vård. De kan ofta heller inte få del av sjukförsäkringen då de
inte fått någon erkänd diagnos. Till denna grupp av nya
sjukdomar hör s k kroniskt trötthetssyndrom, fibromyalgi,
särskild kemisk känslighet, elöverkänslighet, sjukdomar
relaterade till tandvårdsmaterial, andra tungmetallrelaterade
sjukdomar och störningar på grund av upplagring i kroppen
av svårnedbrytbara ämnen. Gemensamt för denna grupp är
att miljöfaktorer spelar en stor roll som utlösande faktor.
Gemensamt är också att störningar på immunförsvaret ingår i
bilden.
I begreppet livsmiljö innefattas hela omgivningen, den fysiska, psykiska,
sociala och kulturella. Frånvaro av sjukdom innebär inte i sig en upplevelse
av hälsa och tvärtom, både sjukdom och handikapp kan förenas med både
god livskvalitet och upplevelse av hälsa. Varför är det så trögt att få fram
forskning och ett bra omhändertagande av patienter med oklara diagnoser?
Dessa patienter möts ofta med irritation och avståndstagande av traditionella
utövare inom skolmedicinen. Det finns ett antal troliga förklaringar till detta,
både i stor och liten skala. De viktigaste är kopplade till ekonomiska
intressen.
Erfarenheten visar att blotta misstanken om koppling mellan sjukdoms-
symptom och en kommersiell produkt gör att det uppstår oöverstigliga hinder
på vägen mot ny kunskap. Hormoslyr, asbest, enterovioform, neurosedyn,
flytspackel, lösningsmedel i målarfärg och flygbränsle liksom BT-Kemi
affären - om forskare hade fått agera fritt och oberoende så skulle sanningen
inte ha dröjt så som nu blev fallet. Ett annat tydligt exempel är hur tobakens
skadeverkningar länge ifrågasattes och stämplades som vetenskapligt
obevisade. Strålningsdata från mobiltelefoner betraktas idag som företags-
hemligheter. Störningar på immunsystemet p.g.a. långlivade kemiska
produkter eller upplagring av tungmetaller - är ett problem som nu börjar att
uppmärksammas i större skala.
När de ekologiska systemen störs, störs även
människan
Människans möjlighet att stå emot yttre påfrestningar beror
av både ärftliga faktorer och på i vilken social och fysisk
miljö hon befinner sig, dvs livsstilsfaktorer i vid bemärkelse.
Sedan länge är vi vana att mäta det vi utsätts för, en faktor i
taget, vare sig det handlar om olika giftiga substanser eller
om psykisk stress. De vetenskapliga metoderna är
uppbyggda kring kraftigt förenklade modeller där man syftar
till att fastställa ett normalområde med ofarliga halter för
denna enda faktor. Det är egentligen självklart att denna
förenklade modell inte passar i verkligheten där många
faktorer samverkar och där individerna har olika känslighet.
Detta är nog i hög grad sant när det gäller de nya
sjukdomsgrupperna.
Det behövs nya attityder till oklara diagnoser
Att patienter med oklara diagnoser och s k diffusa besvär
behandlas kränkande finns det otaliga exempel på. Detta
speglar en attityd och en människosyn som inte hör hemma i
ett civiliserat samhälle. Diffusa besvär är tecken på påverkan
på alla kroppens system och inte i sig något skäl att inte ta
patienten på allvar. Tvärtom kan sådana symptom vara
uttryck för en genomgripande påverkan på flera organ, till
exempel en allmän förgiftning eller annan störning av
kroppens funktioner på den molekylära nivån. Tyvärr tas
ofta många symptom från olika delar av kroppen till intäkt
för att man inbillar sig det hela. Detta är egentligen en för
sunt tänkande helt obegriplig mytbildning. Miljöpartiet vill
att patientombudsmän skall finnas tillgängliga i samtliga
landsting. Till dessa ska de patienter kunna vända sig som
anser att de blivit ovärdigt bemötta. För oss är det en
självklarhet, att det är patientens upplevelse av sin hälsa som
är det väsentliga. Dessutom vill vi att alla patienter som så
önskar ska ha rätt till ett annat utlåtande, och även rätt att
byta behandlande läkare i de fall kommunikationen mellan
läkare och patient inte fungerar som patienten önskar. Den
forskning som saknas för att "diffusa symtom" skall kunna
förklaras även för försäkringskassan bör prioriteras. Det kan
handla om forskning som rör sig runt samband miljö-
kemikalier-hälsa .
Allergiökningen - en väckarklocka
Allergier är ett växande folkhälsoproblem i hela den
industrialiserade delen av världen. De senaste decenniernas
ökningstakt är oroväckande. Framför allt är det våra barn
som drabbas. Vi vet att det är faktorer i vår omgivande miljö
som orsakar ökningen. Förändringar i livsmiljön har skett i
rasande takt. Man brukar med rätta tala om att samhället
kemikaliserats. I mötet med alltfler allergiframkallande
ämnen (allergen) eller ämnen som förstärker allergenets
effekt (s k adjuvans) är det människor med ärftlig
benägenhet för allergi som drabbas först. En del i den
allmänna kemikaliseringen är luftföroreningar, både inomhus
och utomhus, observera även tobaksrök som är en stor bov i
sammanhanget. Våra vanligaste allergiframkallare, pollen
och pälsdjursepitel, har blivit farligare genom att de försetts
med stridsspetsar i form av luftföroreningar. Flera
vetenskapliga undersökningar visar att det är fler med
allergier i stadsmiljöer jämfört med på landet, trots att pollen
och djurallergen är vanligare på landsbygden. Allergi-
sjukdomarna innebär stora lidanden och sänkt livskvalitet.
De samhällsekonomiska kostnaderna är därtill cirka 6
miljarder inklusive sjukvård och läkemedel på cirka 2
miljarder. Det riktigt allvarliga med allergierna är
ökningstakten. Om den fortsätter som hittills kommer snart
vartannat barn som börjar skolan att ha någon form av
allergi. Allergi är politik, för det går inte att komma ifrån det
faktum att en befolkning med behov av mycket mediciner
för diverse symptom är mycket lönsam för industrin -
däremot inte för samhället. Miljöpartiet har vid ett flertal
tillfällen motionerat i allergifrågor. Vi hänvisar vidare till
dessa motioner.
Försiktighetsprincipen
Vi måste lära oss att generellt pröva detta begrepp även inom
hälso- och sjukvården. Om något på goda grunder bedöms
eller misstänks vara hälsostörande skall detta undvikas även
om vi inte lyckas prestera fullständig vetenskaplig bevisning.
Alternativ/komplementärme
dicin
Alternativ/komplementärmedicinen står för ett synsätt som
främjar helhetstänkande. Det är ett synsätt som också
tillämpades av läkarkonstens fader, Hippokrates. Han
menade att hela kroppen skulle behandlas, inte bara
symptomen.
Skolmedicinen ser i dag oftast på sjukdomar definierade som organsjuk-
domar, som bekräftas genom laboratorietester eller andra undersökningar.
Många människor känner sig sjuka utan att objektiva fynd kan mätas, något
som kan bero på att skolmedicinska mätningar ger utslag endast vid långt
gångna förändringar eller att rätt slags mätmetoder saknas. Yttre påfrest-
ningar i form av bl a luftföroreningar, kemikalier, strålning, tobaksrök, tung-
metaller och stress ökar t ex sannolikt behovet av mat som är rik på
vitaminer och mineraler.
Vi vill att tyngdpunkten bör förskjutas från dagens traditionella skol-
medicinska behandling av människor som redan hunnit bli sjuka till en
medveten förändring av livsstil och miljö. Alternativmedicin och eventuell
forskning runt denna bör i detta sammanhang kunna bli en sammanbindande
länk. Alternativ/komplementärmedicinska behandlingsformer som vi anser
angelägna att i första hand närmare knyta till traditionell vård, är den vård
och behandling som exempelvis kiropraktorer, naprapater och akupunktörer
använder sig av.
Alternativmedicin och skolmedicin
med gemensam målsättning
Önskvärdheten av en humanekologiskt orienterad hälsovård
blir särskilt tydlig när man konfronteras med läkarkårens
konkreta arbetssituation. För att adekvat kunna bedöma sina
patienters besvär krävs ibland att en allmänläkare skall
kunna väga in de mest skilda miljörelationer. Samtidigt ska
patienterna stimuleras till att utnyttja alla sina egna och sin
fysiska och sociala miljös möjligheter. Ur ett
folkhälsoperspektiv är detta vad den ekologiska medicinens
och humanekologins strävan mot sjukdom och för den friska
människan konkret innebär.
Synen på samspelet mellan å ena sidan ekologisk medicin och alternativa
behandlingsformer och å andra sidan traditionell skolmedicin varierar
kraftigt beroende på var man befinner sig i världen. Inom Europa finns det
gott om alternativ till traditionell sjukvård. Tyskland är t ex ett
föregångsland
vad gäller alternativmedicinens position. Där är samarbetet mellan
traditionell sjukvård och alternativmedicinska behandlingsmetoder mycket
god. T ex har man samma ersättningssystem mellan traditionell och
alternativ sjukvård. Även i Danmark har man en liberal syn på alternativa
behandlingsmetoder. I Sverige har vi i stället en lång tradition av mer
styvmoderlig inställning till alternativa behandlingsformer, något som håller
på att luckras upp bland till exempel primärvårdsanställda (se rubrik 1.3
"Ökad tillgång och forskning runt alternativ/komplementärmedicin").
Utbildning av nyckelpersoner
Distriktsköterskor och läkare tillhör några av de grupper av
sjukvårdspersonal som i sin dagliga verksamhet är
nyckelpersoner vad gäller information till patienter. Enligt
hälso- och sjukvårdslagen, 2 a §, skall patienten ges
upplysning om de olika behandlings-metoder som står till
buds. I dagsläget är det inte självklart att dessa informatörer
har god kunskap om de möjligheter som alternativ-
medicinens företrädare kan erbjuda. Det är naturligtvis ur
patienternas synvinkel otillfredsställande. Miljöpartiet anser
därför att all utbildning av sjukvårdspersonal bör innehålla
adekvat information om och beskrivning av
alternativ/komplementärmedicinska behandlingsmetoder.
I de fall anställda inom offentlig sjukvård använder sig av alternativ-
medicinska behandlingsmetoder bör Socialstyrelsen kunna bistå med ett
regelsystem som redovisar de minimikrav på kompetens och kunskap som
Socialstyrelsen anser lämpliga.
Registrering - auktorisation - legitimation?
Dagens regler innebär att en alternativmedicinsk utövare kan
behandla och diagnostisera alla typer av sjukdomar och
tillstånd. Detta gäller såväl fysiologiska som psykologiska
tillstånd, undantaget är endast ärenden som faller under
kvacksalverilagen. Samtidigt har ingen statlig instans någon
som helst kontroll över och insyn i de alternativmedicinska
utövarnas verksamheter. Detta är en oacceptabel situation
med tanke på patienternas säkerhet och integritet. En
registrering och uppföljande tillsyn av samtliga
alternativmedicinska utövare skulle till stor del kunna lösa
dessa problem.
Miljöpartiet föreslår att krav på registrering införs för samtliga personer
eller företag som i någon form använder alternativmedicinska behandlings-
och diagnosmetoder.
Registreringen skall skötas av Socialstyrelsen som även skall ha hand om
det färdiga registret och informera om detta. I sammanhanget är det viktigt
att en registrering inte uppfattas som någon form av auktorisation eller
legitimering. Registreringen hos Socialstyrelsen skulle vara självfinansieran-
de, och Socialstyrelsen skulle även kunna ges vissa sanktionsmöjligheter mot
de alternativmedicinska utövare som ej uppfyller registreringskraven.
En registrering skulle innebära att den som blir registrerad förbinder sig att
hålla en kundförteckning, att föra journalanteckningar, att inneha ett fullgott
försäkringsskydd samt att rapportera skador eller biverkningar till Social-
styrelsen. Utövarna skulle även förbinda sig att följa såväl sekretesslagen
som kvacksalverilagen.
Miljöpartiet anser även att Socialstyrelsen bör ges i uppdrag att skapa ett
samordningsorgan för alternativmedicinska frågor. Detta organ skulle i första
hand stå för information till allmänhet, myndigheter och sjukvårdspersonal.
Idag råder ett informations- och kunskapsunderskott vad gäller utvecklingen
inom alternativmedicinen. Ett sådant forum skulle effektivt kunna förändra
informationsbilden genom sin lätttillgänglighet och genom att på sikt
utvecklas till en nationell "kunskapsbank" inom området.
Forskningsinsatser
Miljöpartiet anser att Forskningsrådsnämnden bör ges i
uppdrag att initiera vederhäftig forskning rörande
alternativmedicinska behandlingsåtgärder. Ny forskning,
speciellt med inriktning på hur skolmedicinska
undersöknings- och behandlingsmetoder kan förbättras
genom aktiv samverkan med alternativmedicinska
behandlingsmetoder, är i dagsläget den länk som saknas för
att de medicinska disciplinernas strävan efter en helhetssyn
skall kunna bli verklighet.
Vård och omsorg om äldre
och funktionshindrade
Vår vision
Miljöpartiets vision av hur vård och omsorg om äldre och
funktionshindrade skall vara utformad bygger på insikten om
att ett gott samhälle måste ta hänsyn till människors skilda
behov, önskemål och resurser i samtliga av livets faser. Det
innebär att samhället skall sträva efter mångfald i vård
och/eller omsorg. Vården skall vara anpassad efter
förutsättningarna hos de enskilda individerna för att kunna
klara sin hälsa och sitt dagliga liv. En helhetssyn på
individen, dennes nätverk och boende underlättar
rehabilitering och/eller anpassning. Individens egna resurser,
integritet, utveckling och livskvalitet utgör grunden för
arbetet. Efter alla effektiviseringar inom kommun och
landsting inom såväl vård som omsorg finns anledning att
särskilt uppmärksamma icke lagreglerad verksamhet där
olika huvudmän tidigare i viss mån tagit på sig ett ansvar.
Vår vision är att samhället har ett ansvar även i det sociala
nätverksbyggandet vad gäller äldre och handikappade.
Samarbetet mellan olika huvudmän måste fungera smidigt.
Detta gäller också vårdkedjor, vilka måste bli tydligare i de
fall det finns skilda huvudmän.
Kontinuitet vad det gäller såväl boende som personal skall eftersträvas.
Det skall vara möjligt för individen att välja ett boende i vilken kommun som
helst. Tillgång till service och hjälp skall finnas i närområdet. De
anhöriga/närstående som önskar delta i vården skall ges såväl stöd som
avlastning och vettig ekonomisk ersättning för sitt arbete. Målet för vården
och omsorgen är en strävan efter största möjliga självständighet för den
enskilda individen även i de fall vård- eller omsorgsbehovet är mycket stort.
Vård och omsorg om äldre
Äldreomsorgen har under det sista decenniet genomgått stora
förändringar. Ädelreformen har haft en avgörande betydelse
i de förändringar som skett. Det finns flera positiva effekter,
men även negativa. Vi menar att det är viktigt att
kompletteringar och utveckling av äldreomsorgen måste
genomföras inom de närmaste åren för att råda bot på de
problem som ädelreformen i sig själv skapat. För trots
ädelreformen finns fortfarande gränsdragningsproblem
mellan kommun och landsting. En viktig uppgift är framöver
att skapa hela vårdkedjor och samverkan runt
hälsoaspekterna för äldre. För att åstadkomma detta är det
viktigt att staten initierar skilda försök runt delat/förändrat
huvudmannaskap. Idag pågår exempelvis försök med
primärvård i kommunal regi. Effektivisering, besparingar
och brist på vårdplatser har inom vården lett till kortare
vårdtider. Samtidigt har besparingar på den kommunala
sidan gjort att kommunerna letar efter nya former av
gruppboende, kvarboende m.m. Möjligheten att omge sig
med sin invanda miljö påverkar individens hälsostatus i
positiv riktning. Det gör även dagvård, vilken gör
demenssjuka tryggare och lugnare. Det är oroande att alltfler
som önskar äldreomsorg i särskilt boende får avslag. Därför
måste vi framöver noggrant följa upp hur den enskildes
sociala nätverk påverkas när människor med allt sämre
hälsostatus vårdas i hemmet. Insatser för att bryta ensamhet
och isolering bör på sikt inkluderas i kommunernas
uppgifter.
Miljöpartiet har lokalt uppmärksammat att insatserna för att handikapp-
anpassa äldres boende noggrant måste planeras och inventeras för att kunna
ligga i linje med en ev. acceleration av sjukdomsförloppet hos den enskilde.
Att redan på ett tidigt stadium inventera de äldres bostäder och var beredda
med snabba insatser i form av handikappanpassning är samhällsekonomiskt
lönsamt för inblandade huvudmän, men även i högsta grad humant för
individen.
Anhöriga och vänner måste ges goda förutsättningar för att kunna vårda
sina närstående. Vi menar att anhörigstödet måste omfatta såväl handledning
som en god ersättning. Dessa människors insatser minskar behovet av andra
samhällsinsatser.
Rehabilitering
Landstingen har i uppdrag att ställa rehabiliteringsinsatser
till förfogande för äldre i hemmen. Att så sker är av största
vikt ur samhällsekonomisk synpunkt eftersom en god
rehabilitering kan ge alla människor ett friskare liv och inte
minst ett liv med bättre livskvalitet. Efter ädelreformen och
psykiatrireformen har landstingen enligt vår uppfattning inte
tagit ett helhjärtat ansvar för detta. En översyn av
landstingens insatser på detta område vore ur
kvalitetssynpunkt värdefull.
Mångfald och valmöjligheter för de äldre är viktiga honnörsord. På senare
år har komplementära/alternativa vård- och behandlingsformer vunnit ökad
acceptans hos anställda inom primärvården. Inom såväl geriatrik som
äldreomsorg bör även sådan kunskap kunna utnyttjas för att komma de äldre
till godo.
Vård och omsorg om
funktionshindrade
Det är för Miljöpartiet en gåta, att det inte var i
handikappfrågor som ett gränsöverskridande tänkande först
vann genomslag. Kanske är en av anledningarna till detta att
människor med funktionshinder sinsemellan är väldigt olika.
De har inte alla samma behov, men de har alla behov av att
kunna tillgodogöra sig samhällets service på skilda områden.
Kollektivtrafik är ett sådant mycket angeläget område.
Kultur är ett annat. Miljöpartiet skulle därför vilja att en
framtida statsbudget vore utformad så, att det i samtliga
skilda utgiftsområden framgick vad regeringen vill göra för
att stärka funktionshindrades möjligheter till ett aktivt
deltagande i samhällslivet. Dessutom vill vi att all
byggnation skall handikappanpassas. Det bör skrivas i plan-
och bygglag-stiftning. Vi anser att handikappanpassning ska
vara norm.
Psykofarmaka
En stor läkemedelsgrupp är psykofarmaka. I de
strukturbeslut som tas inom landstingen kan vi se att en ökad
användning av läkemedel inom psykiatrin är på gång. Detta
dels som ett motiv för att minska organisationen och säga
upp personal. Dels också på grund av att forskningen
kommit så långt att utbudet av läkemedel är mycket stort och
att därmed marknadsföring och modenycker spelar en stor
roll. Denna läkemedels-användning är naturligtvis både på
gott och på ont. I Miljöpartiets handlingsprogram står det
klart och tydligt att vi förordar en mänsklig vård med
betydande kontakt-möjligheter i stället för eller som
komplement till psykofarmaka. Vi förordar dessutom
alternativmedicin, homeopatiska preparat och psykoterapi
som behandlingsmetoder. En mängd andra terapeutiska
metoder står också till buds exempelvis vid lättare
depressioner och livskriser.
Vi menar att det inte finns något självändamål med en mycket stor tillgång
till psykofarmaka. Med tanke på den stora risken för läkemedelsberoende
finns också risk för att staten drabbas av framtida ökande kostnader för
subventionerna till läkemedel. Dessutom vill vi att all sjukvård och all
läkemedelsanvändning skall vara kostnadsfri för människor som
tvångsvårdas och tvångsmedicineras.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att generell arbetstidsförkortning är en folkhälsofråga,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av hälsokonsekvensanalyser,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om samordning av statsbidrag till arbetslöshetsersättning och
arbetsmarknadsåtgärder,1
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om principen "förorenaren betalar",
5. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om hur barn och
ungdomar över hela landet med neuropsykiatriska störningar skall kunna
tillförsäkras vård och behandling i fungerande vårdkedjor,
6. att riksdagen hos regeringen begär en utredning för att se över hur hela
vårdkedjor skall kunna fungera och utvecklas,
7. att riksdagen hos regeringen begär en utredning av vad en
schemaläggning av läkarnas arbetstider skulle kunna få för konsekvenser för
patienters säkerhet och vårdens kvalitet,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att alla avgifter för läkemedel, läkarvård, tandvård och
handikapphjälpmedel på sikt bör samordnas i ett högkostnadsskydd,
9. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om vad de samhälls-
ekonomiska kostnaderna för att samordna alla avgifter för läkemedel,
läkarvård, tandvård och handikapphjälpmedel kan beräknas till,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av att det i alla landsting skall finnas tillgång till
kvalificerad utredning och behandling av patienter med diffusa besvär från
t.ex. amalgam,
11. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om hur en
försöksverksamhet med att samordna det lokala folkhälsoarbetet skall kunna
delfinansieras med statliga projektmedel,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av ny forskning runt sambanden kemikalier-miljö-hälsa,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om försiktighetsprincipen,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utbildning av vårdpersonal i frågor rörande
alternativ/komplementärmedicin,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om registrering av alternativmedicinska utövare,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om Socialstyrelsens möjligheter att skapa ett samordningsorgan i
alternativ/komplementärmedicinska frågor,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Forskningsrådsnämnden bör initiera forskning rörande
komplementära behandlingsmetoder,
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om dagboende för demenssjuka,
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om anhörigstöd,
20. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av landstingens insatser
vad gäller rehabilitering av kvarboende äldre,
21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av att handikappanpassning skall var norm i samtliga delar
av statsbudgeten,
22. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av hur en finansiell
samordning av huvudmän rörande insatser för funktionshindrade skall kunna
genomföras,
23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att personer som tvångsvårdas skall ha fri vård och fria
läkemedel.
Stockholm den 27 oktober 1998
Thomas Julin (mp)
Marianne Samuelsson (mp)
Kerstin-Maria Stalín (mp)
Helena Hillar Rosenqvist (mp)
Gunnar Goude (mp)