Regeringen har i juni 1998 överlämnat propositionen
Strategi för att förverkliga FN:s konvention om barnets
rättigheter i Sverige (prop.1997/98:182) till riksdagen. Där
beskrivs en strategi för det fortsatta arbetet med att
förverkliga och genomföra barnkonventionen i Sverige.
I regeringsförklaringen skriver regeringen: "Barnkonventionen ska efter-
levas och alla politiska beslut ska analyseras utifrån hur de påverkar barnens
situation. Misshandel, sexuellt utnyttjande och andra övergrepp mot barn
måste med kraft motverkas".
Bakgrunden är FN:s granskning av hur Sverige följer barnkonventionen
samt ett flertal undersökningar som visat hur besparingar i samhället har
gjort barnens situation svårare. Fallskärmarna i barnens liv har blivit allt
bräckligare och därför faller barn ibland rätt igenom samhällets skyddsnät.
Detta är oacceptabelt och därför krävs nu kraftfulla insatser för att skydda
barnen och ge dem goda och trygga uppväxtförhållanden.
Förverkligandet av barnkonventionen är en ständigt pågående process som
måste hållas levande. Arbetet med att förankra det synsätt som genomsyrar
barnkonventionen är långsiktigt. Det handlar om att ändra attityder, förhåll-
ningssätt och arbetssätt i olika verksamheter och på olika nivåer i samhället.
Satsningar måste göras på att höja medvetenheten hos beslutsfattare och
vuxna som arbetar med barn samt hos barn och ungdomar själva. På så sätt
kan på lång sikt barnperspektivet utvecklas så att barnens bästa verkligen
sätts i centrum och barn respekteras.
Barn till missbrukare
Barn till missbrukare är en försummad och utsatt grupp. De
är försummade av både sina föräldrar och av samhället trots
att undersökningar pekar på att cirka 10-15 procent av alla
barn växer upp i familjer där en eller båda föräldrarna
missbrukar alkohol.
I Sverige finns cirka 100 000-150 000 barn i åldrarna 0-12 år som växer
upp i alkoholistfamiljer. Missbruk är det dominerande skälet till omhänder-
tagande av barn och dessa har ökat de sista åren.
Dessa barns uppväxtförhållanden är svåra och ofta inte kända av
omgivningen. Både barn som blir omhändertagna och placeras i familjehem
och de barn som lever tillsammans med sina missbrukande föräldrar behöver
stöd. Socialstyrelsens rapport som presenterades 1993 visade att det endast
fanns tio verksamheter som var direkt riktade till yngre barn i alkoholist-
familjer. En enkätundersökning gjordes angående alkoholmottagningarnas
och rådgivningsbyråernas insatser. Resultatet visade att endast 300 mot-
tagningar erbjöd barn särskilt stöd.
När det gäller samhällets möjligheter att förebygga utveckling av
alkoholism bland befolkningen måste särskild uppmärksamhet riktas mot
barn till alkoholmissbrukande föräldrar.
I besparingstider är det av största vikt att säkerställa att resurser friställs
för verksamhet som ser till barnets bästa och då även barn till alkohol-
missbrukande föräldrar. Det får aldrig bli godtagbart att svaga grupper som
inte själva kan föra sin talan eller som inte har någon egen förespråkare ska
drabbas mer av besparingar än de grupper som demonstrerar och kräver sin
rätt.
Kristdemokraterna har under många år förespråkat verksamhet riktad till
missbrukarbarn. Redan 1991 krävde vi en kartläggning av dessa barns
situation. Alkoholkommissionen tillsatte en utredning som senare presen-
terade en sammanställning av olika undersökningar genomförda av Social-
styrelsen. I debatten aktualiserades dessa barn och ett flertal kommuner
började att kartlägga och undersöka missbrukarbarnens situation. Verksam-
heter startades och projektmedel tillfördes från Rädda Barnen och Social-
styrelsen. Några av dessa verksamheter blev sedan införlivade i den ordinarie
verksamheten. Många fick dock läggas ner efter projekttidens slut.
I Gävle startades projektet Grinden som tog emot barn från miss-
brukarmiljöer. Ganska snart uppenbarades att det var många barn som for illa
i Gävle. Kön till Grindens verksamhet växte och är idag två år, och
verksamheten skulle behöva byggas ut. Svårigheten är att få beslutsfattare att
avsätta resurser till liknande verksamheter därför att det inte går att visa
snabba resultat, och det ger inte några kortsiktiga vinster. Konsekvensen av
detta kortsiktiga tänkande gör att dessa barn far illa och inte får det stöd
samhället är skyldigt att ge. Barn till missbrukare kan få psykiska och
känslomässiga störningar och inte sällan även fysiska skador vid misshandel
och övergrepp.
För att Sverige ska kunna leva upp till barnkonventionens intentioner
behöver extra resurser tillföras verksamhet som hjälper, rehabiliterar och
stödjer barn till alkoholmissbrukande föräldrar.
Behandlingsforskning måste prioriteras och missbruksvård, socialtjänst,
psykiatri, skola med flera i samverkan måste utveckla effektiva behand-
lingsprogram. Program som kan förhindra att dessa barn själva hamnar i en
missbrukarsituation. Detta måste vara ett tydligt mål i regeringens arbete för
att kunna genomföra det som står i regeringsförklaringen att relevanta beslut
ska analyseras utifrån hur de påverkar barnens situation.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om nödvändigheten av resurser i kommunerna för att rehabiliterande
verksamhet riktad till barn till alkoholmissbrukande föräldrar skall
genomföras.