Motion till riksdagen
1998/99:So445
av Mikael Oscarsson (kd)

Assistansersättning


Assistansreformen är en viktig reform. Människor som
tidigare varit helt beroende av stöd och praktisk hjälp från
sina nära och kära har genom reformen getts möjlighet att
utvecklas till självständiga individer. Idag kan en familj där
en av medlemmarna har ett omfattande funktionshinder
umgås som man gör i andra familjer. Man kan mötas på
samma villkor eftersom stöd och praktisk hjälp ges av
personliga assistenter.
Under det senaste året har dock denna möjlighet naggats i kanten. Denna
förändring av lagens intentioner som skett gäller främst barn och äkta makar.
Den har skett utan att riksdagen har fattat något sådant beslut. Istället är det
olika tolkningar av riksdagens beslut som lett fram till denna utveckling.
Barns behov av personlig
assistans
När det gäller barn har det reglerats i RFV:s allmänna råd
gällande statlig assistansersättning att barnets
omvårdnadsbehov ska vara mer än 12 timmar per dygn för
att assistansersättning ska kunna utgå. Dessa 12 timmar ska
dessutom ligga utöver de ca 8 timmar per dag som barnet går
i skola eller daglig verksamhet. Tänkvärt är att man i detta
hänseende räknas som barn tills man är 16 år. Samtidigt
säger man i de allmänna råden att det inte ska ställas större
krav på föräldrar med funktionshindrade barn än på andra
föräldrar. Detta är en orimlig ekvation.
Äkta makar
I tolkningen av lagen har även en annan grupp drabbats. Det
gäller äkta makar där den ena parten har rätt till personlig
assistans. Lagens intention är att en persons hela behov av
personlig assistans ska tillgodoses av statlig
assistansersättning om personen uppfyller de kriterier som
uppges och om behovet inte tillgodoses på annat sätt. I
RFV:s allmänna råd står det idag att den funktionshindrade
äkta makens behov av assistans under natten i form av jour i
allt väsentligt ska anses tillgodosett genom hemmavarande
make. Man ställer alltså krav på den icke funktionshindrade
maken att finnas till hands varje natt för att bistå sin partner
med praktisk hjälp.
Schablonersättningen
En av rättigheterna i LSS/LASS är att den enskilde
assistansberättigade kan välja vem som ska vara arbetsgivare
för de egna personliga assistenterna. Denna valmöjlighet har
skapat en mångfald av brukarkooperativ och assistansföretag
runtom i Sverige. Förutom att lagen uppfyller intentionerna
om valfrihet och självbestämmande, ger nya arbetstillfällen
för personliga assistenter så har den alltså även skapat
administrativa arbetstillfällen inom de alternativa
assistansverksamheterna.
Idag märker man dock inom flera av dessa verksamheter att man har
hamnat på efterkälken i konkurrensen med kommunen om personliga
assistenter. Att arbeta som personlig assistent är ett svårt och kvalificerat
arbete. Inom kommunerna pågår en kompetensutveckling och låglönesats-
ning som gör att lönenivån för personliga assistenter ökar. Schablonersätt-
ningen är idag inte tillräckligt stor för att brukarkooperativ och assistans-
företag ska kunna erbjuda samma löner till personliga assistenter som
kommunerna erbjuder. De funktionshindrades valfrihet som var en av
grundtankarna med assistansreformen hotas därmed och även ett stort antal
arbetstillfällen för administratörer.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om  att förtydliga lagen vad gäller barns rätt till personlig assistans,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att förtydliga lagen vad gäller äkta makars rätt till personlig
assistans,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att se över schablonersättningen.

Stockholm den 28 oktober 1998
Mikael Oscarsson (kd)