Folkhälsan i Sverige är överlag god, men det finns både i Sverige, som i
andra industriländer, stora skillnader i hälsa mellan olika
socioekonomiska grupper. Flera studier har under senare år visat på
växande skillnader. Det har lett till att en nationell kommitté nu utreder
frågan om nationella folkhälsomål. Det finns dock redan idag tillräcklig
kunskap för att vi inte ska behöva vänta in kommitténs arbete för att
vidta kraftfulla åtgärder här och nu.
Vid bl a den samhällsmedicinska enheten vid Örebro läns landsting
genomförs fortlöpande studier av folkhälsans utveckling i olika delar av
länet. Studierna visar på skillnader i hälsoprofil hos befolkningen i olika
kommuner, men framförallt stora skillnader mellan boende i väletablerade
villaområden och större hyresområden.
Strukturella förhållanden som arbetslöshet, hushållsekonomi, utbildning
och etnicitet spelar en stor roll för skillnaderna i hälsa. Därför blir alla
åtgärder som bidrar till minskade klyftor och utanförskap i samhället de
viktigaste åtgärderna för att motverka hälsoproblem hos stora grupper av
befolkningen.
Det omvända gäller också; att åtgärder inom det, som i mer snäv mening
räknas till folkhälsofrågor spelar en viktig roll för människors möjlighet att
bryta arbetslösheten, ge barnen möjlighet till en god skolgång eller som
individer få ett rikt liv. Det är därför angeläget att det förebyggande arbetet
för en god folkhälsa i högre utsträckning riktas till de s k miljonprogram-
områdena och särskilt kommer grupper som invandrare, arbetslösa och
ensamföräldrar och deras barn till del.
Många studier pekar på allt större skillnader i fysisk aktivitet mellan olika
grupper i samhället. Mönstringar för någon generation sedan visade på
relativt små skillnader mellan pojkar i olika grupper. Idag är skillnaderna
större. Några ungdomar deltar regelbundet i olika idrottsaktiviteter, medan
andra nästan helt slutat när de börjar komma upp en bit i tonåren. Skillna-
derna blir alltmer klassbundna och knutna till både utrustning och mer
avancerad träning.
Det är angeläget att vårdcentraler, fritidsanläggningar, skolor och andra
samhällsverksamheter i de s k miljonprogramsområdena ges utrymme och
inspiration att bedriva ett målmedvetet folkhälsoarbete. De enskilda land-
stingen och kommunerna har prioriteringsansvaret i de enskilda fallen, men
det är angeläget att staten genom bidrag till utvecklingsarbete, policyut-
talanden och forskning och utveckling inom ramen för statliga myndigheter
medverkar till att de mest utsatta områdena och deras befolkning prioriteras i
folkhälsoarbetet.
Arbetet för att främja hälsa måste ske på flera nivåer, och det är av vikt att
den kunskap, som utvecklas och förvaltas av bland andra Folkhälsoinstitutet
vidmakthålls och ges lokal relevans genom lokala utvecklingscentra. Dessa
fungerar som ett viktigt stöd till de nivåer som har att utföra det konkreta
arbetet för att minska skillnaderna i hälsa. Det är också genom diskussioner
och metod- och policyutveckling på denna nivå som folkhälsoarbetet kan få
den utformning som krävs för en genuin förankring i de förhållanden och de
befolkningsgrupper som finns i de utsatta bostadsområdena.
Åtgärder som kan bidra till en ökad folkhälsa:
? Prioritering av fritidsliv och föreningsliv i miljonprogramsområdena.
?
? Insatser för att motverka ungdomars rökning och användning av olika
droger.
?
? Ökat utrymme för föräldrautbildning och gruppaktiviteter för föräldrar i
syfte att stärka deras föräldraroll och möjlighet att fungera som goda
förebilder för sina barn.
?
? Insatser i skolor, barnomsorg och annan verksamhet riktad till barn och
unga för att förbättra barnens kostvanor. Det gäller såväl morgonmål som
skolluncher.
?
? Bredare utbud av olika former av idrottsaktiviteter i miljonprograms-
områdena såväl med inriktning på pappa-son-aktiviteter som mamma-
dotter-aktiviter, något som torde vara av speciellt värde när det gäller att
mobilisera familjer med invandrarbakgrund.
?
? Generationsövergripande aktiviteter, som ger pojkar utan nära faders-
gestalt möjlighet att knyta an till män i sin närhet. Ökad uppmärksamhet
på behovet av män i verksamhet, som riktar sig till barn i bostads-
områden, där andelen ensamföräldrar är högt.
?
? Gruppaktiviteter, som bidrar till bättre fysisk hälsa. Det gäller både ut-
budet av fysiska aktiviteter i bostadsområdena som möjligheterna att an-
vända de ofta nära och prisbilliga möjligheterna till ett rikt rörligt frilufts-
liv, som spelat och fortfarande spelar så stor roll för folkhälsan i vårt
land. ?
? 10F?
? P
?
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att de s.k. miljonprogramsområdena skall prioriteras i samhällets
förebyggande folkhälsoarbete.
Stockholm den 22 oktober 1998
Inger Lundberg (s)
Nils-Göran Holmqvist (s)
Maud Björnemalm (s)
Helena Frisk (s)