"Alkoholproblemen är inte som en okontrollerad
tidvattenström. Med politisk vilja och tydliggjorda åtgärder
kan förbättringar skapas." Så summerar professor Griffith
Edward situationen i boken Alkoholpolitik för en bättre
folkhälsa (Alcohol Policy and the Public Good), där sjutton
av världens främsta alkoholforskare granskat relevanta
forskarrapporter från hela världen. De slår fast att den totala
alkoholkonsumtionen är avgörande för omfattningen av
skador relaterade till alkohol. Forskarna har även granskat
den kritik som riktats mot analysmetoden, men konstaterat
att totalkonsumtionsmodellen har vetenskaplig relevans.
De långsiktiga skadorna genom alkoholvanorna motverkas bäst genom
tidiga insatser mot missbruk och genom en kvalificerad och väl fungerande
vård och eftervård. Flertalet av de skador som följer med alkoholkonsumtion
är dock relaterade till såväl missbruk som till måttlig eller tillfällig
alkohol-
konsumtion, eftersom måttlighetskonsumenterna är så många, att de sam-
mantaget skapar samma skadebild. Det är den s.k. preventionsparadoxen. Det
gäller i hög grad vid olika typer av olyckor från enklare skador i hemmiljö
till att i vissa fall barn föds med men för hela livet till följd av kvinnans
alkoholkonsumtion, s.k. FAS-barn (Fetalt alkoholsyndrom).
Grunden för Sveriges alkoholpolitik är 1977 års riksdagsbeslut, där total-
konsumtionsmodellen är den centrala delen. Vidare antog riksdagen år1985
folkhälsomålet - att minska alkoholkonsumtionen med 25 % fram till år
2000. Målet bekräftades vid 1989/90 års riksdag (1989/90:SoU2).
Sverige deltog också i den konferens som antog den av WHO:s
Europaregion framtagna European Alcohol Action Plan och vid WHO:s
Pariskonferens 1995-12-15 där programmet "Less is better" antogs. I det
senare fallet skrev samtliga europeiska stater under ett dokument med 5 över-
gripande mål och 10 strategiska punkter. Vi ser dessa punkter som viktiga
inslag i det progressiva arbetet för de hälsopolitiska målen och anser att de
skall vara riktlinjer för riksdagens och regeringens alkoholpolitik.
De 5 delmålen och de 10 strategiska punkterna
1. Alla personer har rätt till ett liv inom familjen, samhället och arbetslivet,
som skyddar dem för skador i form av olyckor och andra negativa
konsekvenser av alkoholkonsumtionen.
2. Informera om alkoholens konsekvenser och folkhälsan, familjen och
samhället.
3. Det är viktigt att man ger information och utbildning till alla i samhället
och med en tidig start rörande alkoholens konsekvenser på hälsan,
familjen och samhället.
4. Främja allmänna och privata arbetsmiljöer som skydd mot olyckor och
våld.
5. Barn och tonåringar skall få rätt att växa upp i ett samhälle som skyddar
dem för skadeverkningar av alkoholen.
6. Motverka rattfylleriet.
7. De som är missbrukare eller problematiker skall ha rätt till god vård,
liksom deras familjer.
8. Värna hälsan, särskilt för unga personer och genom att påverka
alkoholpriset med skatter.
9. De som av olika skäl inte vill dricka alkohol skall få stöd för sin livsstil.
10. Stoppa all reklam för alkohol, särskilt den som riktar sig mot unga.
11. Vården skall ha god och hög kvalitet.
12. Bekämpa illegal tillverkning av alkohol.
13. Intensifiera utbildning och fortbildning av personal inom preventionen
och vården.
14. Stöd folkrörelsearbetet för folkhälsan.
15. Verka för att varje land främjar det nu beslutade alkoholpolitiska pro-
grammet.
Det är fundamentala beslut som syftar till att minska
alkoholkonsumtionen och de därtill relaterade skadorna och
olyckorna. Inom EU pågår nu ett intensivt arbete för att få
samtliga EU-länder att ha högst 0,5 promille som gemensam
straffgräns för rattfylleri. Det finns även länder som
diskuterar att ha lägre gränser för unga förare. Spanien
arbetar t.ex. med förslaget 0,5 promille för vuxna, 0,3
promille för unga förare och 0,0 promille för
yrkeschaufförer.
Eftersom de nu angivna besluten är av långsiktig karaktär krävs det också
insatser i nuläget. På så sätt stärks de krafter som vill motverka för tidig
konsumtionsdebut och på längre sikt allvarliga skador för samhällsekonomin.
I flera sammanhang talas också om punktnykterhet, där avsikten är att
undvika alkohol bland ungdomar, gravida kvinnor, under arbetstid samt i all
slags trafik. Metoderna för att nå dessa mål är flera, varav de viktigaste kan
sägas vara dessa: Insatser inom fem områden bör prioriteras, nämligen
En fortsatt hög prisnivå på alkoholdrycker med anpassning till den allmänna
prisnivån.
Fortsatta åtgärder mot hembränning, langning och smuggling. Förbudet mot
hembränning utgör grunden för upprätthållandet av monopolsystemet i
svensk alkoholpolitik.
Aktiva informationsinsatser bland de fyra prioriterade grupperna, barn och
ungdom, gravida kvinnor, arbetsplatserna och all slags trafik.
Sverige bör värna om fortsatt undantag för införsel av alkoholdrycker och
tobak.
Höjning av åldersgränsen för servering på restaurang till lägst 20 år.
För att budskapet skall få bredd och förankring bör en
väsentlig del av resurserna kanaliseras genom folkrörelserna.
Särskilt nykterhetsrörelsen besitter en väl dokumenterad
kompetens med erfarenheter av nya metoder och aktiviteter.
För detta krävs ett aktivt samhälleligt stöd för de insatser
som främjar medborgarnas hälsa och välfärd.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om angelägna åtgärder i svensk alkoholpolitik.