"Alkoholproblemen är inte som en okontrollerad tidvattenström. Med politisk vilja och tydliggjorda åtgärder kan förbättringar skapas." Så summerar professor Griffith Edward situationen i boken Alkoholpolitik för en bättre folkhälsa (Alcohol Policy and the Public Good), där sjutton av världens främsta alkoholforskare granskat relevanta forskarrapporter från hela världen. De slår fast att den totala alkoholkonsumtionen är avgörande för omfattningen av skador relaterade till alkohol. Forskarna har även granskat den kritik som riktats mot analysmetoden, men konstaterat att totalkonsumtionsmodellen har vetenskaplig relevans.
De långsiktiga skadorna genom alkoholvanorna motverkas bäst genom tidiga insatser mot missbruk och genom en kvalificerad och väl fungerande vård och eftervård. Flertalet av de skador som följer med alkoholkonsumtion är dock relaterade till såväl missbruk som till måttlig eller tillfällig alkohol- konsumtion, eftersom måttlighetskonsumenterna är så många, att de sam- mantaget skapar samma skadebild. Det är den s.k. preventionsparadoxen. Det gäller i hög grad vid olika typer av olyckor från enklare skador i hemmiljö till att i vissa fall barn föds med men för hela livet till följd av kvinnans alkoholkonsumtion, s.k. FAS-barn (Fetalt alkoholsyndrom).
Grunden för Sveriges alkoholpolitik är 1977 års riksdagsbeslut, där total- konsumtionsmodellen är den centrala delen. Vidare antog riksdagen år1985 folkhälsomålet - att minska alkoholkonsumtionen med 25 % fram till år 2000. Målet bekräftades vid 1989/90 års riksdag (1989/90:SoU2).
Sverige deltog också i den konferens som antog den av WHO:s Europaregion framtagna European Alcohol Action Plan och vid WHO:s Pariskonferens 1995-12-15 där programmet "Less is better" antogs. I det senare fallet skrev samtliga europeiska stater under ett dokument med 5 över- gripande mål och 10 strategiska punkter. Vi ser dessa punkter som viktiga inslag i det progressiva arbetet för de hälsopolitiska målen och anser att de skall vara riktlinjer för riksdagens och regeringens alkoholpolitik.
De 5 delmålen och de 10 strategiska punkterna
1. Alla personer har rätt till ett liv inom familjen, samhället och arbetslivet, som skyddar dem för skador i form av olyckor och andra negativa konsekvenser av alkoholkonsumtionen.
2. Informera om alkoholens konsekvenser och folkhälsan, familjen och samhället.
3. Det är viktigt att man ger information och utbildning till alla i samhället och med en tidig start rörande alkoholens konsekvenser på hälsan, familjen och samhället.
4. Främja allmänna och privata arbetsmiljöer som skydd mot olyckor och våld.
5. Barn och tonåringar skall få rätt att växa upp i ett samhälle som skyddar dem för skadeverkningar av alkoholen.
6. Motverka rattfylleriet.
7. De som är missbrukare eller problematiker skall ha rätt till god vård, liksom deras familjer.
8. Värna hälsan, särskilt för unga personer och genom att påverka alkoholpriset med skatter.
9. De som av olika skäl inte vill dricka alkohol skall få stöd för sin livsstil.
10. Stoppa all reklam för alkohol, särskilt den som riktar sig mot unga.
11. Vården skall ha god och hög kvalitet.
12. Bekämpa illegal tillverkning av alkohol.
13. Intensifiera utbildning och fortbildning av personal inom preventionen och vården.
14. Stöd folkrörelsearbetet för folkhälsan.
15. Verka för att varje land främjar det nu beslutade alkoholpolitiska pro- grammet.
Det är fundamentala beslut som syftar till att minska alkoholkonsumtionen och de därtill relaterade skadorna och olyckorna. Inom EU pågår nu ett intensivt arbete för att få samtliga EU-länder att ha högst 0,5 promille som gemensam straffgräns för rattfylleri. Det finns även länder som diskuterar att ha lägre gränser för unga förare. Spanien arbetar t.ex. med förslaget 0,5 promille för vuxna, 0,3 promille för unga förare och 0,0 promille för yrkeschaufförer.
Eftersom de nu angivna besluten är av långsiktig karaktär krävs det också insatser i nuläget. På så sätt stärks de krafter som vill motverka för tidig konsumtionsdebut och på längre sikt allvarliga skador för samhällsekonomin. I flera sammanhang talas också om punktnykterhet, där avsikten är att undvika alkohol bland ungdomar, gravida kvinnor, under arbetstid samt i all slags trafik. Metoderna för att nå dessa mål är flera, varav de viktigaste kan sägas vara dessa: Insatser inom fem områden bör prioriteras, nämligen
En fortsatt hög prisnivå på alkoholdrycker med anpassning till den allmänna prisnivån.
Fortsatta åtgärder mot hembränning, langning och smuggling. Förbudet mot hembränning utgör grunden för upprätthållandet av monopolsystemet i svensk alkoholpolitik.
Aktiva informationsinsatser bland de fyra prioriterade grupperna, barn och ungdom, gravida kvinnor, arbetsplatserna och all slags trafik.
Sverige bör värna om fortsatt undantag för införsel av alkoholdrycker och tobak.
Höjning av åldersgränsen för servering på restaurang till lägst 20 år.
För att budskapet skall få bredd och förankring bör en väsentlig del av resurserna kanaliseras genom folkrörelserna. Särskilt nykterhetsrörelsen besitter en väl dokumenterad kompetens med erfarenheter av nya metoder och aktiviteter. För detta krävs ett aktivt samhälleligt stöd för de insatser som främjar medborgarnas hälsa och välfärd.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om angelägna åtgärder i svensk alkoholpolitik.
Stockholm den 27 oktober 1998
Göran Magnusson (s)
Kenneth Johansson (c)
Elver Jonsson (fp)
Marianne Samuelsson (mp)
Eva Zetterberg (v)
Fanny Rizell (kd)
Harald Bergström (kd)