En viktig fråga idag är om forskningen genererar kunskap som förbättrar
hälsan hos samtliga samhällsmedborgare. Under senare år har man
kommit till insikt om att nyttan, riskerna och kostnadseffektiviteten av
olika medicinska insatser kan skilja mellan könen.
Mycket av den medicinska forskningen har bedrivits på manliga yngre och
medelålders populationer. Även när kvinnor har inkluderats i studier, har
resultaten ofta redovisats gemensamt för både kvinnor och män, vilket gjort
att eventuella könsskillnader inte kunnat upptäckas.
En situation, där forskningens resultat ensidigt gagnar kunskapsframväxt
avseende vissa grupper i samhället på bekostnad av andra, är problematisk
både ur rättvise- och etiksynpunkt men också ur ett jämlikhets- och
jämställdhetsperspektiv.
Det betyder att kvinnor bör inkluderas i medicinska studier i större omfatt-
ning än tidigare. I USA tillskapade man år 1996 en specifik lagstiftning för
att stödja en sådan utveckling.
SOU 1996:133 - "Lagstiftningen innebar att National Institutes of Health
(NIH) skulle införa riktlinjer för inklusion av kvinnor och etniska minoriteter
i klinisk forskning.
I de nu gällande riktlinjerna krävs kontinuerlig inklusion av kvinnor och
etniska minoriteter i all NIH-finansierad forskning på människor avseende
såväl den rent biomedicinska som den mer beteendevetenskapligt inriktade
forskningen.
NIH ska även följa upp könssammansättningen i all forskning som
instituten finansierar och aktivt uppmuntra och stödja rekrytering av kvinnor
och etniska minoriteter till kliniska studier."
Forskningsrådsnämnden (FRN) anser i sitt remissvar att kvinnor självklart
bör inkluderas i medicinska studier i väsentligt större omfattning än tidigare
men att denna princip inte får användas för stelbent.
Socialvetenskapliga forskningsrådet (SFR) instämmer i att köns-
perspektivet saknas i många sammanställningar i forskning och vetenskapligt
underlag för olika behandlingsmetoder, strategier för prevention och
rehabilitering. Det kan till stor del förklaras med att kunskapsunderlaget
domineras av forskning på män. SFR fortsätter gärna att integrera köns-
perspektivet i forskningsstöd enligt NIH:s riktlinjer.
Sveriges läkarförbund anser i princip att det är riktigt att forskare som
ansöker om medel hos forskningsråden skall redovisa könsfördelningen i
studiepopulationen resp i befolkningen eller den aktuella patientgruppen men
ser också vissa praktiska svårigheter.
Svenska Läkaresällskapet (SLS) som också menar att den medicinska
forskningen av tradition har bedrivits på manliga yngre och medelålders
populationer säger:
"Trots dessa brister har forskningsresultaten som regel tillämpats på både
äldre och kvinnor i fertil ålder i praktisk sjukvård." SLS instämmer i
utredningens förslag men anser att forskaren skall, istället för bör, se till
att
forskningen bedrivs både på män och kvinnor. Enligt SLS skall såväl forsk-
ningsråd, etiska kommittéer som Läkemedelsverket i sina bedömningar
granska studiers population med avseende på könsfördelning, där studie-
populationens storlek så medger. Läkemedelsverket bör också i sin biverk-
ningsrapportering redovisa könsspecifika uppgifter om risker vid medicine-
ring men även hur läkemedelseffekterna skiljer sig eller är ofullständigt
dokumenterade för det enskilda könet.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av att utarbeta riktlinjer för inklusion av kvinnor i den
forskning som finansieras av forskningsråden efter NIH:s modell i USA.
Stockholm den 27 oktober 1998
Eva Arvidsson (s)
Inger Segelström (s)
Siw Wittgren-Ahl (s)
Berit Andnor (s)
Monica Green (s)
Elisebeht Markström (s)
Agneta Brendt (s)
Anne Ludvigsson (s)