En "projektgrupp" bestående av representanter för
Kommunförbundet i Stockholms län, Stockholms läns
landsting, Socialhögskolan i Stockholm, Karolinska
institutet, Ersta Sköndal högskolan och Stiftelsen
Äldrecentrum har beskrivit hur en samlad utbildning,
forskning och kompetensutveckling för äldrevården och
äldreomsorgen kan tillskapas.Vi vänsterpartister i riksdagen
från Stockholmsområdet tycker att deras förslag är av
intresse och värda att pröva. Vi vill därför att riksdagen ger
regeringen i uppdrag att Socialstyrelsen, i samarbete med
berörda myndigheter och institutioner, kommer med förslag
till en samlad satsning på äldrevården och äldreomsorgen i
Stockholmsregionen.
Bakgrund och beskrivning
Äldreomsorgen och äldrevården i riket är idag föremål för
stort intresse. HSU 2000 visar hur antalet äldre över 80 år
stadigt ökar fram till år 2010 och antalet dementa - som idag
är ca 100 000 - väntas fördubblas till år 2025. År 1994
uppgick kommunernas samlade kostnad för äldre- och
handikappomsorg till ca 53 miljarder kr. Samma år var
landstingens kostnad för sjukvård av äldre ca 50 miljarder.
Enbart demensvården kostar landet ca 30 miljarder kr
årligen. Gapet mellan samhällets resurser och de faktiska
behoven inom äldrevård och äldreomsorg kommer - enligt
HSU 2000 - fortsatt att öka samtidigt som ett ökande antal
mycket gamla invånare ska mötas av en vård och omsorg
som ska svara upp emot höga krav på kvalitet och säkerhet.
Den kommunala äldreomsorgen är idag utsatt för påfrestningar, vilket i
Stockholms län visar sig bl a i form av en hög andel anställda som saknar
tillräcklig grundutbildning för vård- och omsorgsarbete, risk för ökande
personalomsättning bland grupper med god utbildning, få sökande till
utbildningar med vakanser till följd av konkurrens från andra grupper av
utbildningar och yrken. En sådan kompetensuttunning leder snarare förr än
senare till kvalitetsbrister. Att investera i utbildning, forskning och
kompetensutveckling inom dessa områden torde mot bakgrund av ovan-
stående - även ur ett strikt nationalekonomiskt perspektiv - vara väl använda
skattemedel.
Projektgruppen anser att Stockholms län har unika möjlighet att utgöra en
bas för en samlad forskning inom äldreområdet. Stockholms län är stort med
en befolkning på drygt 1 700 000 invånare, varav 260 000 över 65 år och
nära 32 000 över 85 år. Nära var femte ålderspensionär, varav många är
ensamboende, bor i länet. Länet omfattar allt från storstad med olika etniska
kulturer till skärgårdens glesbygd.
I Stockholms län finns också en unik kompetens samlad inom Karolinska
institutet, Socialhögskolan vid Stockholms universitet, Ersta Sköndal hög-
skola, de enskilda sjuksköterskeskolorna och Stiftelsen Äldrecentrum.
Utbildningarna täcker in såväl medicinska som sociala kunskapsområden
samt den ideella sektorn. Intresset och viljan till samarbete mellan utbild-
ningarna och landstinget och kommunerna har aldrig varit större än nu.
I dag finns en tendens att betrakta arbete inom t ex hemtjänsten som ett
genomgångsyrke utan särskilda krav på utbildning eller kunskaper. Utbild-
ningsinsatser är nödvändiga för att på såväl kort som lång sikt upprätthålla
och stärka kompetensen inom äldreomsorgen. Att kunna erbjuda karriärvägar
är också ett sätt att bibehålla personalen och minska behovet av nyrekry-
teringar.
Projektgruppens tankar om
utbildningen
Från årsskiftet övertog Karolinska institutet (KI) och
Socialhögskolan vid Stockholms universitet (SU) de
utbildningar som tidigare anordnades av Hälsohögskolan i
Stockholm. KI utbildar därför numera också t ex
sjuksköterskor och arbetsterapeuter för kommuner och
landsting.
Socialhögskolan vid SU bedriver - i överenskommelse med KI - från
hösten 1998 de båda sociala omsorgsutbildningarna. De samordnas med
socionomutbildningen och leder fram till socionomexamen med inriktning
mot dels socialpedagogik och dels äldre- och handikappomsorg. KI svarar
för det medicinska innehållet i sistnämnda utbildning. Detta har planerats i
samråd med Kommunförbundet Stockholms län (KSL) för att höja och
bredda kunskapsnivån inom såväl det medicinska som det samhälls- och
beteendevetenskapliga området för arbetsledarna inom äldreomsorgen. Ersta
Sköndal högskola ger både samhälls- och beteendevetenskaplig utbildning
(socionomutbildning) och vårdutbildning (sjuksköterskeutbildning) och är
beredd att bredda dessa utbildningar med grenar med inriktning mot äldre-
och handikappomsorg i nära samordning med varandra.
Forskningsinriktningen
Projektgruppen beskriver denna på följande sätt: Forskning
behövs för att kunna ta hand om det ökande antalet äldre i
samhället på rätt sätt. Exempelvis konstaterades nyligen i en
rapport från Socialstyrelsen att tre av fyra boende på
sjukhem var undernärda. Helt olika åtgärder är lämpliga att
vidta om denna undernäring beror på en nutritionsstörning
(bristande förmåga att tillgodogöra sig maten), dålig
tandstatus eller på att personalen inte hinner mata
patienterna. Att hitta enkla bedömningsinstrument att
använda ute i verksamheten för att avgöra vilka åtgärder som
ska vidtas i det enskilda fallet är därför exempel på ett av
flera angelägna forskningsområden. Utan ökade
djupkunskaper genom forskning blir det svårt att via
grundutbildningar nå tillräckligt hög kompetens för
äldreomsorgens breda bas.
Forskning och utvecklingsarbete behövs också inom vitt skilda områden
inom medicinsk omvårdnad och social och personlig omsorg. Här kan
nämnas forskning om vårdens och omsorgens organisering, t.ex. alternativa
vårdmodeller, boendeformer, vårdkedjor liksom utveckling av metoder för
arbetsledning, praktiskt vård- och omsorgsarbete samt modeller för sam-
verkan mellan anställda, anhöriga och frivilliga. Andra angelägna områden är
exempelvis demensvård, sårvård, nutritionsbehandling, tandvård och
rehabilitering liksom vårdens förutsättningar för att understödja de boendes
autonomi och integritet samt etiskt värdiga behandling vid livets slut.
Forskningen förutsätts bedrivas i nära samverkan med äldreomsorg och
äldrevård för att snabbt komma patienter och pensionärer samt personal till
nytta. De kommunala verksamheternas behov av högkvalitativa grund-
utbildningar, fortbildning, forskning och stöd för utvecklingsarbete kräver
ökad kunskap och förstärkt status via en förstärkt forskningsanknytning. Att
etablera ett "akademiskt sjukhem - ett centrum för forskning och utveckling
av äldreomsorg och äldrevård" - där personalen vid sidan av sitt yrkes-
utövande även är verksamma som lärare och forskare vid KI eller vid
Socialhögskolan i Stockholm eller Ersta Sköndal högskola, är en möjlig och
attraktiv lösning. En satsning på forskning ska vara modellskapande, och en
resurs för kommunernas områdesbaserade och hela äldreomsorgsverksamhet,
och utveckla "god praktik" inte minst inom omsorg om personer med
demenshandikapp i olika öppna och halvöppna former. Sedan år 1994
bedriver Stockholms läns landsting ett forskningsprojekt, Kultur i vården
visavi vården som kultur, som bland annat berör vården av äldre. Resultaten
av den forskningen är till nytta för undervisningen såväl som för verk-
samheterna i landstinget och kommunerna.
Äldreforskning bedrivs idag vid Stiftelsen Äldrecentrum - som till lika
delar finansieras av Stockholms stad och Stockholms läns landsting - men
som långsiktigt saknar tillräckliga forskningsresurser. Denna verksamhet kan
i längden inte konkurrera med andra mer statusfyllda och resursstarka
områden som t ex cancerforskning och miljöforskning enbart med hjälp av
olika temporära projektanslag från forskningsråden (ca 2 milj kr årligen) som
är fallet i dag.
Enligt vad vi erfarit är Stockholmsregionen villig att åta sig att vara säte
för en samlad satsning för äldreforskning med nationell räckvidd - ett riks-
kompetenscentrum för forskning och kompetensutveckling inom äldre-
omsorg och äldrevård. Detta bör - för att få största möjliga effekt - i
förlängningen kopplas till ett "akademiskt sjukhem" - enligt ovan. Till ett
sådant rikskompetenscentrum kan man även länka olika liknande nationella
landstingskommunala verksamheter och kommunala FoU-enheter runt om i
landet för att åstadkomma ett nationellt kunskapslyft och en nationell
kompetenshöjning inom ett angeläget - men ur forskningssynpunkt - efter-
satt område.
Utformning av en
verksamheten
Vi tycker att den beskrivning av en framtida verksamhet som
projektgruppen för fram är intressant. Den vill utveckla ett
forskarcentrum med arbetsnamnet "akademiskt sjukhem".
Arbetsnamnet tjänar till att illustrera dels en tydlig
anknytning till kommunernas äldreomsorg och landstingets
äldrevård, dels funktionen av ett kompetenscentrum som nav
för utveckling av ny kunskap, nya arbetsmetoder,
organisationsformer och ökad professionalitet i
verksamheterna. Verksamheten kan förläggas till ett (av flera
lämpliga) någorlunda centralt beläget sjukhem i
Stockholmsområdet. Avsikten är inte att avgränsa sig mot
yttervärlden utan verksamheten ska betraktas som "utan
väggar" för att kunna vara tillgänglig/öppen för forskning
och utvecklingsarbete i andra delar av länet.
Verksamheten "akademiskt sjukhem" ska bedrivas i den miljö som präglar
äldreomsorg och äldrevård idag och ska innefatta sjukhem och andra
boendeformer för äldre som ålderdomshem, gruppboende för åldersdementa,
dagverksamhet, hemtjänst, rehabilitering, hemsjukvård och samverkan med
frivilligverksamheter inom den ideella sektorn. Det är därför bra om verk-
samheten har sin lokala bas i ett område med hög andel äldre. Fortbildning,
utvecklingsarbete och forskning är de delar som ska karaktärisera "akade-
miskt sjukhem"-centrumets samlade verksamhet.
Man har tänkt att centrumet, genom sin breda uppläggning, kan bedriva
verksamheten inom ett stort antal högt prioriterade forskningsområden och
för flera målgrupper. Tonvikt kan läggas både på områden inom medicinsk
omvårdnad och social och personlig omsorg. Man nämner forskning om
vårdens och omsorgens organisering, t.ex. alternativa vårdmodeller, boende-
former, vårdkedjor liksom utveckling av metoder för arbetsledning, praktiskt
vård- och omsorgsarbete samt modeller för att på bästa sätt möta och till-
godose pensionärers behov med hjälp av anställdas, anhörigas och frivilligas
insatser i vården. Andra angelägna områden är exempelvis bemötande och
förhållningssätt i vård och omsorgsarbete, demensvård, sårvård, nutritions-
behandling, tandvård och rehabilitering liksom vårdens förutsättningar för att
understödja pensionärers autonomi och integritet. Särskild uppmärksamhet
bör ägnas åt att utveckla etiskt värdig behandling vid livets slut.
En annan viktig uppgift som man vill ska vara en del av verksamheten är
att verka för spridning av resultat och nya rön samt erbjuda länkar och stöd
till andra landstings- och/eller kommunala FoU-enheter eller liknande för att
åstadkomma ett nationellt kunskapslyft och en nationell kompetenshöjning
inom ett angeläget - men ur forskningssynpunkt - eftersatt område.
Forskningsverksamheten ersätter idag inte till någon del redan existerande
grundutbildningar inom gymnasium eller universitet/högskola eller etablera-
de vidareutbildningar. Däremot kommer verksamheten vid centrumet att
kunna bidra till en fortlöpande uppdatering av innehåll och inriktning vid
grundutbildningarna och fortbildningsverksamhet inom äldrevård och äldre-
omsorg. Hela satsningen på forskning och utbildning som skisserats skall ses
med utgångspunkt i enskilda pensionärers behov och perspektiv.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär att Socialstyrelsen, i samarbete med
de i motionen angivna instanserna, utarbetar ett förslag till en samlad
satsning för utbildning, forskning och kompetensutveckling inom
äldrevården och äldreomsorgen i Stockholmsregionen.
Stockholm den 27 oktober 1998
Ulla Hoffmann (v)
Mats Einarsson (v)
Kenneth Kvist (v)
Kalle Larsson (v)
Lars Ohly (v)
Gudrun Schyman (v)
Eva Zetterberg (v)