Sambandet mellan åldrande och hälsa har inte varit ett
prioriterat forskningsområde. Folkhälsoinstitutet konstaterar
dock att det går att förebygga och påverka äldres hälsa i stor
utsträckning genom hälsofrämjande och
sjukdomsförebyggande insatser. Det grundläggande för detta
arbete är att äldre behåller en hög grad av psykisk, fysisk och
social aktivitetsnivå. I en rapport från Folkhälsoinstitutet av
Anna Thille och Bengt Wramner, Liv till åren
Regeringsuppdrag angående hälsofrämjande och
sjukdomsförebyggande insatser för äldre, påvisas tre
huvudslutsatser:
- Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser bör, baserade på de
kunskaper och erfarenheter som bland annat redovisas i denna rapport, mer
påtagligt och systematiskt integreras i äldrepolitiken och dess praktiska
tillämpning nationellt, lokalt och hos de frivilliga organisationerna.
- Det finns ett stort behov av ökad kunskap om vilka åtgärder som kan
bidra till bättre hälsa och livskvalitet för äldre och därför är det angeläget
att
detta kan tillgodoses genom forskning.
- Genom ett samlat arbete är det möjligt att utveckla och utvärdera skilda
metoder för att genomföra olika hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande
insatser som ger äldre förutsättningar att vidmakthålla en självständig tillvaro
så länge som möjligt.
Påverkbara faktorer för
äldres hälsa
Rekreation, socialt stöd och boendemiljö är grundläggande
för äldres hälsa. Det har kunnat påvisas att rekreation och
socialt stöd efter de äldres önskemål minskar
symptomupplevelsen vid kronisk och degenerativ sjukdom.
Den ökade tvärvetenskapliga forskningen under 90-talet har
bidragit till att effekter kan beskrivas i termer som fysiska,
psykiska, fysiologiska osv. Vid rekreation och socialt stöd
har man kunnat påvisa signifikant förbättrad hjärt-
kärlfunktion, minskning av kroppsfett och sänkt blodtryck
som några exempel. Funktionsnedsättande
åldersförändringar kan enligt olika studier bero på
påverkbara förändringar som understimulering, sänkt
motivation osv. Insatser för att motverka ensamhet är av
största betydelse för en förbättrad hälsa. Det är i detta
sammanhang viktigt att ta till vara frivilligorganisationernas
engagemang som ett komplement till offentliga insatser.
Uppsökande hembesök hos äldre betraktas också som
förebyggande verksamhet. I Danmark har kommunerna
sedan den 1 juli 1996 skyldighet att erbjuda äldre personer
hälso- och sjukdomsförebyggande hembesök. Erfarenheter
från Sverige pekar på att återkommande hembesök och
hälsokontroller i Sverige riktas till framför allt personer över
80 år som inte har kontakt med hälso- och sjukvården.
Stimulans av aktivitet för
äldre
Resultat av forskning om äldres boende visar att det finns
samband mellan äldres förmåga att utföra vardagliga
aktiviteter och fysiska miljöfaktorer. Äldre personer uppvisar
förbättrad minnesförmåga efter träning. Rapporten Liv till
åren påvisar att social och fysisk aktivitet hos äldre kan ha en
uppbromsande effekt på den naturliga försämringen av det
episodiska minnet. "Ett intressant resultat när det gäller
fysiska aktiviteter är att interventionsstudier där tidigare
fysiskt inaktiva äldre har deltagit i regelbundna promenader
inte enbart visat sig förbättra den fysiska förmågan, t ex
lägre puls och blodtryck, utan också prestationen i
minnesuppgifter. En tänkbar förklaring till detta resultat är
att den förbättrade fysiska konditionen leder till en ökad
blodgenomströmning genom hjärnan." Forskningen har visat
att försök att förbättra aktivitetsförmågan förhindrar att man
förlorar ytterligare en ADL-förmåga. Varje sådan minskad
förlust leder till lägre risk för sjukdom och dödlighet. Fysisk
aktivitet minskar också risken för depression och ångest.
Skador och olycksfall
Större delen av skadefallen i dödsorsaks- och
slutenvårdsstatistiken är relaterade till äldre personer. Mer än
hälften av dessa drabbar personer över 65 år. Faktorer i
miljön som bidrar till fallskador har främst med bostaden att
göra. Faktorerna som bidrar till fallskador är i första hand
bostadsutformningen, utrustningen och inredningen,
belysningsförhållanden samt bristande handikappanpassning.
Trappmiljöer är särskilt känsliga. Genom ett svenskt initiativ
lanserades år 1989 "En säker och trygg kommun", som har
blivit en viktig strategi för Folkhälsoinstitutets nationella och
WHO:s globala skadeförebyggande program. Modeller för s
k Säker och trygg kommun har visat sig vara mycket
effektiva för att minska olycksfallsskador.
Låg benmassa och frakturer drabbar särskilt personer med ätstörningar,
fysiskt inaktiva och äldre med dåliga matvanor. Osteoporos karakteriseras av
låg benmassa och förändrad mikroarkitektur i skelettet och ger ökad risk för
benbrott. Osteoporosrelaterade frakturer drabbar särskilt kvinnor i högre
åldrar.
Rökning bidrar direkt till flera negativa effekter liksom alkohol och
beroendeskapande medel.
Kosthåll och tandhälsa
Kosthållet spelar stor roll för äldre. I WHO:s Regional
Office for Europe Hälsa för alla år 2000 är bra kostvanor ett
av de mål som skall nås före år 2000. Matens innehåll av
vitamin D, kalcium och kostfibrer är inte minst viktigt för
äldre. Många äldre får också i sig för lite vätska. Studier
visar att det finns starka belägg för att mat som innehåller
mycket grönsaker, frukt och bär minskar risken för vanliga
cancerformer. Studier har också visat att minskad aptit är
vanligare hos äldre som lider av ensamhet.
Ett område där äldre fått stå tillbaka efter Ädelreformen är tandvården. Det
är viktigt att de äldre kan fortsätta med den regelbundna tandvård de varit
vana vid som yngre. Det finns ingen gräns där tandvården och den goda
tandhälsan inte längre är lika viktig för välbefinnandet. Med stigande ålder
sker en försämring i tandstatusen genom minskad salivsekretion. Denna kan
vara orsakad av läkemedel, minskad förmåga att eliminera maten ur mun-
hålan osv. Flera landsting har återupptagit den uppsökande verksamheten,
bl a hos äldre i särskilda boendeformer. Det krävs dock mera forskning för
att en effektiv strategi med förebyggande insatser skall kunna få större
genomslag.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att folkhälsoinsatser för äldre ges högre prioritet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om insatser för att motverka ensamhet,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skadefallen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om tandvården för äldre.