Inledning
Sambandet mellan åldrande och hälsa har inte varit ett prioriterat forskningsområde. Folkhälsoinstitutet konstaterar dock att det går att förebygga och påverka äldres hälsa i stor utsträckning genom hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser. Det grundläggande för detta arbete är att äldre behåller en hög grad av psykisk, fysisk och social aktivitetsnivå. I en rapport från Folkhälsoinstitutet av Anna Thille och Bengt Wramner, Liv till åren Regeringsuppdrag angående hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser för äldre, påvisas tre huvudslutsatser:
- Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser bör, baserade på de kunskaper och erfarenheter som bland annat redovisas i denna rapport, mer påtagligt och systematiskt integreras i äldrepolitiken och dess praktiska tillämpning nationellt, lokalt och hos de frivilliga organisationerna.
- Det finns ett stort behov av ökad kunskap om vilka åtgärder som kan bidra till bättre hälsa och livskvalitet för äldre och därför är det angeläget att detta kan tillgodoses genom forskning.
- Genom ett samlat arbete är det möjligt att utveckla och utvärdera skilda metoder för att genomföra olika hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser som ger äldre förutsättningar att vidmakthålla en självständig tillvaro så länge som möjligt.
Påverkbara faktorer för äldres hälsa
Rekreation, socialt stöd och boendemiljö är grundläggande för äldres hälsa. Det har kunnat påvisas att rekreation och socialt stöd efter de äldres önskemål minskar symptomupplevelsen vid kronisk och degenerativ sjukdom. Den ökade tvärvetenskapliga forskningen under 90-talet har bidragit till att effekter kan beskrivas i termer som fysiska, psykiska, fysiologiska osv. Vid rekreation och socialt stöd har man kunnat påvisa signifikant förbättrad hjärt- kärlfunktion, minskning av kroppsfett och sänkt blodtryck som några exempel. Funktionsnedsättande åldersförändringar kan enligt olika studier bero på påverkbara förändringar som understimulering, sänkt motivation osv. Insatser för att motverka ensamhet är av största betydelse för en förbättrad hälsa. Det är i detta sammanhang viktigt att ta till vara frivilligorganisationernas engagemang som ett komplement till offentliga insatser. Uppsökande hembesök hos äldre betraktas också som förebyggande verksamhet. I Danmark har kommunerna sedan den 1 juli 1996 skyldighet att erbjuda äldre personer hälso- och sjukdomsförebyggande hembesök. Erfarenheter från Sverige pekar på att återkommande hembesök och hälsokontroller i Sverige riktas till framför allt personer över 80 år som inte har kontakt med hälso- och sjukvården.
Stimulans av aktivitet för äldre
Resultat av forskning om äldres boende visar att det finns samband mellan äldres förmåga att utföra vardagliga aktiviteter och fysiska miljöfaktorer. Äldre personer uppvisar förbättrad minnesförmåga efter träning. Rapporten Liv till åren påvisar att social och fysisk aktivitet hos äldre kan ha en uppbromsande effekt på den naturliga försämringen av det episodiska minnet. "Ett intressant resultat när det gäller fysiska aktiviteter är att interventionsstudier där tidigare fysiskt inaktiva äldre har deltagit i regelbundna promenader inte enbart visat sig förbättra den fysiska förmågan, t ex lägre puls och blodtryck, utan också prestationen i minnesuppgifter. En tänkbar förklaring till detta resultat är att den förbättrade fysiska konditionen leder till en ökad blodgenomströmning genom hjärnan." Forskningen har visat att försök att förbättra aktivitetsförmågan förhindrar att man förlorar ytterligare en ADL-förmåga. Varje sådan minskad förlust leder till lägre risk för sjukdom och dödlighet. Fysisk aktivitet minskar också risken för depression och ångest.
Skador och olycksfall
Större delen av skadefallen i dödsorsaks- och slutenvårdsstatistiken är relaterade till äldre personer. Mer än hälften av dessa drabbar personer över 65 år. Faktorer i miljön som bidrar till fallskador har främst med bostaden att göra. Faktorerna som bidrar till fallskador är i första hand bostadsutformningen, utrustningen och inredningen, belysningsförhållanden samt bristande handikappanpassning. Trappmiljöer är särskilt känsliga. Genom ett svenskt initiativ lanserades år 1989 "En säker och trygg kommun", som har blivit en viktig strategi för Folkhälsoinstitutets nationella och WHO:s globala skadeförebyggande program. Modeller för s k Säker och trygg kommun har visat sig vara mycket effektiva för att minska olycksfallsskador.
Låg benmassa och frakturer drabbar särskilt personer med ätstörningar, fysiskt inaktiva och äldre med dåliga matvanor. Osteoporos karakteriseras av låg benmassa och förändrad mikroarkitektur i skelettet och ger ökad risk för benbrott. Osteoporosrelaterade frakturer drabbar särskilt kvinnor i högre åldrar.
Rökning bidrar direkt till flera negativa effekter liksom alkohol och beroendeskapande medel.
Kosthåll och tandhälsa
Kosthållet spelar stor roll för äldre. I WHO:s Regional Office for Europe Hälsa för alla år 2000 är bra kostvanor ett av de mål som skall nås före år 2000. Matens innehåll av vitamin D, kalcium och kostfibrer är inte minst viktigt för äldre. Många äldre får också i sig för lite vätska. Studier visar att det finns starka belägg för att mat som innehåller mycket grönsaker, frukt och bär minskar risken för vanliga cancerformer. Studier har också visat att minskad aptit är vanligare hos äldre som lider av ensamhet.
Ett område där äldre fått stå tillbaka efter Ädelreformen är tandvården. Det är viktigt att de äldre kan fortsätta med den regelbundna tandvård de varit vana vid som yngre. Det finns ingen gräns där tandvården och den goda tandhälsan inte längre är lika viktig för välbefinnandet. Med stigande ålder sker en försämring i tandstatusen genom minskad salivsekretion. Denna kan vara orsakad av läkemedel, minskad förmåga att eliminera maten ur mun- hålan osv. Flera landsting har återupptagit den uppsökande verksamheten, bl a hos äldre i särskilda boendeformer. Det krävs dock mera forskning för att en effektiv strategi med förebyggande insatser skall kunna få större genomslag.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att folkhälsoinsatser för äldre ges högre prioritet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om insatser för att motverka ensamhet,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skadefallen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tandvården för äldre.
Stockholm den 28 oktober 1998
Ulla-Britt Hagström (kd)
Rosita Runegrund (kd) Maj-Britt Wallhorn (kd) Margareta Viklund (kd)