Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) och
förtroendenämnderna, som sedan år l980 finns inom
landstingen, är de instanser som patienter och anhöriga kan
vända sig till när en felbehandling gjorts eller när samarbetet
mellan patient och vårdgivare brister. Om det är aktuellt med
skadeersättning till patienten så finns Patient- och
läkemedelsförsäkringen. Därutöver finns
Patientskadenämnden som prövar ärenden om det uppstår
tvist om ett ärende i patientförsäkringen. Det finns också
möjlighet till skiljemannaavgörande enligt paragraf 13 i
villkoren för patientförsäkring.
Det framstår som om patienterna är väl tillgodosedda när det gäller
möjligheter att få sina ärenden prövade. Trots detta finns det behov av
ytterligare hjälp och möjlighet att få sin sak prövad. Det handlar bl.a. om
patienter som nekats vård eller behandling. Dessa har idag ingen möjlighet
att få sin sak prövad. HSAN kan bara behandla ärenden efter anmälan, dvs.
när en försummelse eller felbehandling inträffat i vården. Inte heller
förtroendenämnderna eller patientskadeförsäkringen är rätt instans för dem
som ställts utanför vården.
Det handlar också om patienter som får avslag på anmälan om behand-
lingsskada med motiveringen att deras skada bedöms som en komplikation
som inte kunnat undvikas eftersom behandlingen i sig var medicinskt
motiverad. Dessa patienter känner sig ofta rättslösa. Med en sådan
avslagsmotivering är det inte lönt att gå vidare till Patientskadenämnden och
det är ytterst få patienter som då orkar driva en civil process. Förtroende-
nämndernas uppgift är att hjälpa till att främja kontakterna mellan sjukvården
och patienten och att hjälpa dem till rätt instans. Men problemet för vissa
patienter som erhållit behandlingsskador är att när de fått avslag från
patientförsäkringen så finns det ingen instans att gå vidare till. Det som
återstår är bara en civilrättslig process som de varken har råd till eller orkar
med.
Det behövs därför ytterligare initiativ för att stärka patienternas rätts-
säkerhet. Vi har tidigare vid ett flertal tillfällen påtalat behovet av en
patientombudsman. Med en patientombudsman skulle patienterna t.ex.
snabbt och enkelt kunna få veta om det exempelvis är befogat att driva ett
avslagsärende från patientförsäkringen vidare som civilt mål. Andra arbets-
uppgifter för Patientombudsmannen kan vara att initiera utredningar, t.ex. då
det finns misstanke om att man från sjukvårdens sida underlåtit att anmäla
felbehandlingar eller allvarliga incidenter. Patientombudsmannen bör också i
övrigt ha befogenheter att på bästa sätt tillvarata patienternas intressen. Om
det finns vägande skäl mot att inrätta en särskild ombudsman för att stärka
patienternas skydd bör möjligheterna undersökas att i förslagsvis varje region
tillföra en förtroendenämnd de extra resurser som behövs för att nämnden
skall kunna hjälpa patienterna på motsvarande sätt som en patientom-
budsman.
Patientinformation
Många patienter upplever idag att de måste vara utbildade
läkare för att klara kontakten med sjukvården. Man känner
sig osäker på vilka rättigheter man har som patient och vem
det är som bestämmer över kroppen. Det går inte att undvika
att en patient befinner sig i underläge gentemot t.ex. den
behandlande läkaren. Systemet med HSAN och
förtroendenämnderna bygger på att patienten har kunskap
om deras existens och uppgift, en kunskap som inte alla
patienter har. Det är viktigt att varje patient vet sina
rättigheter och skyldigheter när hon eller han kommer till
sjukhus
I New York, som förvisso har ett helt annat sjukvårdssystem än Sverige,
får varje patient som kommer till ett sjukhus en informationsbroschyr i
handen. Där är patientens rättigheter listade och information ges om vart
man vänder sig om man t.ex. inte talar engelska eller hör dåligt. Miss-
handlade kvinnor får information om vart de kan vända sig efter den
sjukvårdande behandlingen. Informationen utgår från att varje människa är
unik och har olika behov, och att sjukhuset ska kunna ge varje människa
adekvat vård och hjälp utifrån dessa behov. På sjukhus i Sverige finns ett
A4-ark med information uppsatt på en anslagstavla.
Vänsterpartiet anser att patienter i Sverige har rätt att få veta sina
rättigheter som patienter när de kommer till ett sjukhus, vad de kan säga nej
till och vem de kan vända sig till. Regeringen bör därför ge landstingen i
uppdrag att utforma sådan information i broschyrform som ges till varje
patient. Vi anser att en sådan broschyr ryms inom varje landstings budget för
patientinformation. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till införandet av en
patientombudsman enligt vad i motionen anförts,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att kostnaden för en patientombudsman får prövas inför den
ekonomiska vårpropositionen 1999,
3. att riksdagen hos regeringen i samband med den årliga Dagmar-
överenskommelsen ger landstingen i uppdrag att utforma en
informationsbroschyr inom ramen för sina informationsinsatser.
Stockholm den 25 oktober 1998
Ingrid Burman (v)
Ulla Hoffmann (v)
Kalle Larsson (v)
Lena Olsson (v)
Rolf Olsson (v)
Claes Stockhaus (v)
Carlinge Wisberg (v)