Till de flesta av dagens sjukdomar finns flera bidragande
orsaker. Vi vet t.ex. att både ärftliga faktorer, den miljö vi
lever i och vårt val av livsstil spelar roll. Våra matvanors och
vårt motionsmönsters betydelse för uppkomsten av hjärt-
kärlsjukdom och sockersjuka har blivit allt tydligare.
Bristande fysisk aktivitet är också en viktig orsak till fetma,
benskörhet och nack-ryggbesvär. Det är hälsoproblem som
ökar epidemiskt i vårt land.
Kosten
Folkhälsoinstitutet (FHI) har 1997 gjort en sammanställning
av tillgängliga uppgifter om kostvanorna (livsmedel,
näringsämnen, måltider), näringstillstånd och härtill
relaterade hälsofaktorer. Den slutsats man drar är att data om
hälsa, näringsstatus, näringsintag och livsmedelskonsumtion
finns hos en rad uppgiftslämnare men att det är svårt att
finna uppgifterna och att följa utvecklingen. Vi har således
kunskapsluckor när det gäller olika gruppers matvanor. Vi
kan ändå dra en del slutsatser av tillgängliga data.
Konsumtionen av fett har minskat något i Sverige under de senaste tio åren
medan t ex frukt och bär, pastaprodukter och matbröd ökat. Kvinnor har
sammantaget bättre matvanor än män. Utbildningsnivån är av betydelse,
speciellt bland män. Såväl högutbildade kvinnor som män äter mer frukt och
grönsaker än lågutbildade. Barn och ungdom har i vissa avseenden bättre
matvanor än vuxna. Barn från tjänstemannahushåll äter mer grönsaker,
rotfrukter och fisk än andra barn. Gymnasieelever som går teoretiska linjer
äter bättre frukost än elever på praktiska linjer. De som är 70 år och äldre
äter i dag mer färska grönsaker, fullkornsbröd, ris, pasta och magra
mjölkprodukter än tidigare.
Kunskapen om olika befolkningsgruppers matvanor skulle kunna vara
bättre om vi i Sverige genomförde återkommande nationella kostvaneunder-
sökningar med denna inriktning. Folkhälsoinstitutet (FHI) bör därför få ett
nationellt ansvar för att inhämta data som belyser olika gruppers matvanor.
Den kunskapen behövs för en effektiv hälsoupplysning på kostområdet.
Sverige behöver också utveckla en nationell hälsopolitik inom kost-
området. Den bör t.ex. inrymma åtgärder för ökad kunskap om kosten och
kostens betydelse för hälsan riktad till speciella riskgrupper men också till
barn och ungdom. Skolmåltiden kan här tjäna som ett pedagogiskt verktyg.
Jordbruks- och livsmedelspolitiken bör utformas så att den stöder utveck-
lingen av bra matvanor. Inte minst inom EU bör politiken leda till att
konsumtionen av frukt och grönsaker stimuleras snarare än konsumtionen av
feta mejeriprodukter.
Motion
Intresset för fysisk aktivitet, motion och idrott är stort i
Sverige. Undersökningar visar att en majoritet av
befolkningen anser att det är viktigt för hälsan att vara
fysiskt aktiv.
Men samtidigt som andelen utövare av motion bland vuxna ökat under de
senaste tio åren finns det studier som visar att det finns stora grupper i
Sverige som är fysiskt mycket inaktiva. Uppskattningsvis utövar en fjärde-
del av befolkningen i åldersgruppen 30 till 70 år ingen motion och inga
fysiskt aktiva hobbyaktiviteter. Man använder offentliga eller egna transport-
medel och förflyttar sig mycket litet till fots. Samtidigt rapporteras
medelkroppsvikten öka utan att detta kan förklaras av kostvanorna.
Barn rör sig nästan oavbrutet. De har ett stort spontant aktivitetsbehov och
behöver inte stimuleras till att röra på sig. Bland femtonåriga ungdomar
motionerar ca 70 procent av flickorna och nära 90 procent av pojkarna
regelbundet. Sedan sjunker siffrorna till knappt 30 respektive drygt 50
procent i tjugoårsåldern. I fyrtioårsåldern motionerar kvinnor och män
regelbundet ungefär lika mycket, 40 procent av de tillfrågade. Invandrare
ägnar sig mindre åt motion och friluftsliv än svenskfödda.
Den slutsats man kan dra av olika undersökningar är att vi rör på oss allt
mindre, att fördelningen är ojämn både mellan könen och i olika samhälls-
klasser samt att den minskade fysiska aktiviteten kan leda till en ökning av
sjukligheten och för tidig död.
För att motverka den negativa trenden behövs ett långsiktigt arbete med en
mångfald av insatser från olika sektorer i samhället. Här behövs också ett
nationellt handlingsprogram som bl.a. bör inrymma en förstärkning av ämnet
idrott och hälsa i skolan. Att anlägga säkra promenad- och cykelvägar i
lokalsamhället är en annan viktig insats. Mycket står att vinna med en ökad
satsning på ideella organisationer med inriktning på friluftsliv, motion och
idrott. I utbildningen av lärare, fritidsledare, läkare och annan hälso- och
sjukvårdspersonal bör utbildningen om fysisk aktivitet ges större utrymme.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om återkommande nationella kostundersökningar,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om nationell hälsopolitik på kostområdet,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en nationell handlingsplan för fysisk aktivitet.