Insikten om vikten och vinsterna av ett förebyggande
folkhälsoarbete har allt mer vuxit till. I hälso- och
sjukvårdslagen finns ett övergripande mål; hela befolkningen
ska ha en god hälsa. Folkhälsoarbetet måste ha en långsiktig
och uthållig inriktning för att kunna uppnå utsatta mål. Alla
nivåer inom hälso- och sjukvården ska delta i det
förebyggande folkhälsoarbetet. Arbetet med ett förbättrat
hälsotillstånd i Sverige ska i huvudsak utgöras av
förebyggande insatser. Definition av mål och återkommande
uppföljningar av insatser är nödvändiga. Kunskap om
uppkomsten av sjukdomar och ohälsa växer hela tiden. Alla
sjukdomar går inte med nuvarande kunskap att förebygga,
flera dock bättre än vad som för närvarande är fallet.
Studier på området uppvisar klara samband mellan livsföring, miljö,
sociala problem och ohälsa. Vikten av en sund livsföring måste framhållas i
allt folkhälsoarbete. Metoder och kunskap ska föras ut så att nödvändiga
åtgärder kan vidtas till nytta för medborgarna. Intentionerna i hälso- och
sjukvårdslagen om en god hälsa åt alla och helhetssyn i vården fordrar att
sjukvården utvecklar ett arbetssätt där inte enbart den medicinskt biologiska
kompetensen tas tillvara. I en helhetssyn måste även den psykologiska
kompetensen väga tungt. Personer med god psykisk hälsa har bättre
motståndskraft mot sjukdomar och bättre prognos vid svåra sjukdoms-
tillstånd.
Beslutade åtgärder når inte alltid medborgarna på det sätt som avses
eftersom det brister i samverkan till exempel mellan landsting och
kommuner. Samverkan mellan offentliga instanser är avgörande för utfallet
även inom folkhälsoarbetet. Goda exempel på väl fungerande lokala hälsoråd
som etablerat kontakter med företag, skolor och lokala nätverk finns.
Länsövergripande folkhälsosamråd med bred sammansättning av olika
kompetenser från landsting, kommuner och statliga myndigheter är ett annat
beprövat exempel med god utdelning. Ideella och frivilliga organisationer
ska ses som en tillgång i arbetet för en bättre folkhälsa.
Motionen är inte heltäckande när det gäller angelägna områden i det
förebyggande arbetet, men vi vill lyfta fram några grupper som ofta glöms
bort i debatten och i de politiska prioriteringarna.
Utsatta grupper
För flertalet svenskar har hälsan förbättrats. Enligt gjorda
undersökningar har medellivslängden ökat och levnadsvanor
förbättrats. Detta gäller dock inte alla grupper. För barn och
ungdomar är trenden den motsatta. Ojämlikhet i
hälsotillstånd förekommer också mellan män och kvinnor,
olika sociala grupper och regioner. Redan från födseln kan
skillnader konstateras i form av ökad andel
spädbarnsdödlighet, barn med tillväxthämning eller låg
födelsevikt. Skillnad i dödsrisk mellan yrkesgrupper och i
alkoholrelaterad dödlighet är väl belagd. Till och med
skillnader mellan olika bostadsområden i större tätorter har
kunnat noteras. Kristdemokraterna anser att hälsopolitiska
hänsyn ska vara en naturlig del i samhällsplaneringen.
Uthållighet i
folkhälsoarbetet avgörande
Arbetet med folkhälsan kräver långsiktighet. I kärva
ekonomiska tider föreligger risk för nedprioritering av
framåtsyftande insatser till gagn för andra behov som för
tillfället bedöms som mer angelägna. Detta gynnar varken
folkhälsan eller samhällsekonomin på längre sikt. Akuta
insatser ersätter inte behovet av långsiktiga. Sociala och
ekonomiska villkor, arbetsmiljö och levnadsvanor har
betydelse för hälsoutvecklingen. I folkhälsoarbetet måste
hänsyn tas även till dessa förhållanden för att främja mindre
gynnade gruppers hälsa. Den höga arbetslösheten drabbar
svaga grupper hårdast, vilket innebär ökad risk för
självmord, psykiska problem, högre vårdkonsumtion och
förtidspensionering. Arbetslöshet tenderar också att öka
alkohol- och drogkonsumtionen hos de drabbade med
åtföljande risk för utslagning. Det tar ofta lång tid innan
detta kan utläsas i statistik över folkhälsan. Ett långsiktigt,
målmedvetet arbete med återkommande kontroller är viktiga
för kvalitén.
Förebyggande av suicidium
Självmord är den vanligaste dödsorsaken i åldersgruppen
15-44 år. Personer som gjort ett första självmordsförsök
löper en mångfaldigt högre risk än andra att senare avlida på
grund av självmord.
Det faller sig helt naturligt att problemet särskilt uppmärksammas inom
folkhälsoarbetet. Resurser till att följa upp patienter, som nyligen gjort ett
självmordsförsök och dem som går med självmordstankar eller av andra skäl
bedöms vara i riskzonen, är mycket angelägna. Orsaker till självmords-
handlingar är flera, ofta är de en utväg ur en situation som upplevs som
hopplös. Förluster av olika slag är den vanligaste utlösande faktorn. En
känsla av ensamhet, hopplöshet och vilsenhet är gemensamt för de flesta som
gör självmordsförsök. Den känslan finns kvar även efter självmordsförsöket.
Tillståndet efter ett misslyckat självmordsförsök förvärras av känslor av
besvikelse, skuld och rädsla för hur omgivningen ska uppfatta det inträffade.
Vårdpersonalens uppgift att ge närhet, värme och omtanke kan inte nog
betonas. Välanpassad utbildning av vårdpersonal och tid för patienten är
väsentliga inslag för en lyckad behandling. En ordentlig uppföljning med
återkommande kontakter är avgörande för att förebygga att ett självmords-
försök upprepas.
Det förebyggande arbetet måste inriktas på att motverka att personer
hamnar i denna krissituation. Vi kristdemokrater vill betona människors
behov av sammanhang, närhet och identifikation. Behovet av små nära
gemenskaper där människor kan växa upp i trygghet, värme och tillit verkar
förebyggande och motverkar risken, särskilt i tonåren, att fastna i känslor av
utanförskap och meningslöshet, som kan utgöra grogrund för självmords-
tankar.
För många av Sveriges kommuner har bristen på ekonomiska resurser
medfört ekonomiska omprioriteringar.
Antalet kuratorer och skolpsykologer har reducerats samtidigt som
behoven ökat. Konsekvensen har blivit att belastningen på psykmottagningar
för barn och ungdomar ökat.
I Nationella rådet för självmordsprevention ingår Folkhälsoinstitutet,
Socialstyrelsen, Landstingsförbundet och Svenska kyrkan m.fl. Rådet har
tagit fram ett program för självmordsprevention. Vi kristdemokrater anser att
programmet ska få nationell status och därför bör antas av riksdagen.
Allergi
Allergi och annan överkänslighet har ökat markant de
senaste decennierna i den industrialiserade världen.
Undersökningar utförda under 1998 visar att antalet personer
som drabbas av allergier fortsätter att öka både i Sverige och
i övriga världen. Minst en tredjedel av alla barn, ungdomar
och vuxna drabbas av allergiska reaktioner i någon form.
Samhällets kostnader för allergier och annan överkänslighet
uppgår till minst 5,6 miljarder kronor/år.
Kristdemokraterna anser att rejäla insatser fordras inom forskning,
utbildning och information för att vända trenden och stoppa ökningen av
allergier. Orsaker till överkänslighetsreaktioner och allergier är flera. Hår
från pälsdjur, pollen, damm, kvalster och vissa typer av mat är de vanligaste.
Problem med inomhusmiljön har på senare år hamnat i fokus. Byggnads-
relaterade problem som mögel, dålig ventilation och hög luftfuktighet är
vanliga exempel. Felaktiga byggmetoder, brister i kontroll och underhåll är
bidragande faktorer. Det krävs sammanhängande strategier som genomsyrar
olika områden och att konkreta handlingsplaner upprättas. Allergiproblemen
i skolan är stora. Antalet elever med allergiska problem har fördubblats på 20
år. Statistik från Folkhälsoinstitutet tyder på att nästan 40 % av eleverna har
olika typer av allergier. Vi kristdemokrater ser allvarligt på att så många barn
i skolan har svåra allergiproblem. Förutom den rent medicinska och psykiska
belastningen medför det också svårigheter att kunna tillgodogöra sig
undervisningen. Attitydförändringar på området är nödvändiga. De som
drabbats av allergi måste visas respekt. De ideella föreningarna har en viktig
uppgift när det gäller kunskapsspridning inom detta område.
Vi kräver att en utredning tillsätts om vad som gjorts och kan göras för att
förebygga allergier bland skoleleverna.
Elöverkänslighet
I det moderna samhället omger vi oss med mycket ny teknik
som riskerar att skapa problem i vår miljö och för oss själva.
Varje människa är unik och reagerar därför olika på olika
miljöer. Alla reaktioner är ännu inte vetenskapligt bevisade,
men människor med symtom ska mötas och behandlas med
respekt. Konsekvenser av den nya tekniken känner vi inte till
fullt ut. Svårigheter med uppdatering finns, inte minst med
tanke på den snabba utvecklingen inom flera teknikområden.
Personer med elöverkänslighet är en grupp som tillkommit på senare år.
Symtomen innebär inte bara personligt lidande utan också kraftigt förändrade
levnadsvillkor för både den drabbade och dennes familjemedlemmar. Stora
ekonomiska uppoffringar utan stöd från samhället, flyttning från invanda
miljöer till ett ibland isolerat boende i icke-elektrifierade miljöer, kan vara
konsekvenser för människor som drabbas. Många drabbade kan inte återgå
till arbetet trots elsanering, utan hamnar i arbetslöshet. Karolinska sjukhuset
i
Stockholm har under 1998 lämnat en rapport om hälsosituationen i
Stockholms län. Där framkom att ca 1,5 % (19 000 inv.) i detta län är elöver-
känsliga. Överfört på hela Sverige skulle denna beräkning innebära att fler än
100 000 svenskar skulle vara i riskzonen. Förebyggande insatser av både
teknisk och annan art kan göras till nytta för de drabbade. De elöverkänsliga
behöver acceptans och stöd från såväl samhälle som arbetsgivare.
Vi kristdemokrater anser att problemet med elöverkänslighet bör
kartläggas och att regeringen därefter får återkomma med åtgärdspaket, i
syfte att minimera risken för elöverkänslighet.
Tobakens skadeverkningar
Det största men mest påverkbara hälsoproblemet i Sverige är
användningen av tobak. Vart tionde dödsfall har ett samband
med tobak. Tobaksanvändning fördubblar risken för
hjärtinfarkt och för att avlida i hjärtsjukdom. Risken för de
yngre är ännu större. Nästan alla fall av hjärtinfarkt före 50-
årsåldern drabbar rökare. Sambandet mellan rökning och
lungcancer är starkt. 2 500 personer dör årligen av
lungcancer, över 85 % av dessa på grund av rökning. Tidig
rökdebut och hög konsumtion relaterar till risken för skador.
Ett av problemen med rökning är att inte enbart den rökande själv utsätts
för risker. Även omgivningen påverkas av så kallad passiv rökning.
Sidoröken innehåller dubbelt så mycket koloxid, tre gånger mer bensypren
och ca 70 gånger mer ammoniak än vad den som röker får i sig. Flera
cancerframkallande ämnen finns i mycket höga koncentrationer i tobakens
sidorök. Vi kristdemokrater anser att arbetet för att undanröja risker för
skador vid passiv rökning måste intensifieras.
Trots att tobaken utgör en stor hälsorisk tillkommer många nya rökare
årligen. Det behövs konkreta mål för att nedbringa antalet rökare och
motverka att nya tillkommer. De lokala hälsoråden bör intensifiera sitt arbete
på detta område. Samverkan med ideella krafter exempelvis "En rökfri
generation" är viktig.
Värdefulla lagändringar inom tobaksområdet har skett de senaste åren.
Förbud mot rökning i offentliga lokaler, mot direkt tobaksreklam och mot
inköp av tobak för personer under 18 år är exempel på beslut som påverkat
attityden till tobak i rätt riktning. Flera kampanjer av olika slag riktade mot
skolor har också uppvisat goda resultat. Rapporter visar att senareläggning av
tobaks- och alkoholdebut medför flera goda effekter. De flesta stor-
konsumenter av tobak har börjat före 20 års ålder. Kopplingar mellan
tobaksbruk och alkoholkonsumtion kan göras.
Stor kraft bör ägnas åt att få barn och ungdomar att inte börja röka. Mycket
positivt har framkommit ur de förebyggande insatser som gjorts. Detta
innebär inte att målet är nått utan arbetet måste fortsätta med samma styrka.
Stora samhällsekonomiska vinster finns att hämta i effektiv tobaks-
prevention.
Vi kristdemokrater anser att fler hälsoinformatörer bör utbildas och få ett
breddat informationsområde. Riksdagen bör också fatta beslut om förbud
mot tobaksautomater.
Alkoholprevention
Undersökningar och rapporter visar att allt fler ungdomar
konsumerar mycket alkohol och prövar narkotikapreparat.
Exempelvis har alkoholkonsumtionen bland värnpliktiga
ökat vilket har uppmärksammats av Försvarsmakten.
Rapporter inkommer om att allt yngre ungdomar regelbundet
dricker alkohol och blir berusade. Alkoholdebut vid 10-13
års ålder är numera inte ovanlig. Dessa barn riskerar att bli
storkonsumenter längre fram i livet. I en inte färdigutvecklad
kropp är risken för bestående skador stora. Huvudfrågan som
borde ägnas mer uppmärksamhet är varför ett barn börjar
bruka alkohol. Familjens ovärderliga roll för barnen måste
lyftas fram. Vad barn idag saknar mest är mer tid med vuxna
och då främst föräldrarna. En satsning på familjen är en stor
och viktig hälsofråga. Vi kristdemokrater ser med stort allvar
på denna utveckling och anser att det fordras kraftfulla
åtgärder för att vända trenden.
Vi ser positivt på att man i Sverige verkar för att få bort alkoläsken, som
vänder sig till unga. Alkoholen är ett stort medicinskt och socialt problem.
Den är orsak till många sjukdomar och skador genom direkt påverkan eller
som utlösande faktor till våld. Vid tre av fyra våldsbrott är alkohol den
utlösande faktorn. Diskussioner om våldsprevention måste även innefatta
alkoholpolitiken.
Alkoholproblem och missbruk måste lyftas fram i samhällsdebatten.
Tystnad kring problemen kan leda till att skadorna bagatelliseras. Missbruket
är dessvärre utbrett i vårt samhälle. Var sjunde svensk man och var tjugonde
kvinna dricker någon period i livet så mycket alkohol att det allvarligt hotar
deras hälsa. Uppskattningsvis finns det ca 300 000 alkoholmissbrukare i
Sverige. På grund av missbrukets skiftande orsaker finns behov av flera
metoder och synsätt. Vi kristdemokrater anser att det bör utarbetas
vårdprogram för olika grupper beroende på alkoholmönster, grad av
missbruk, social livsföring och bakgrund. Det behövs vårdinstitutioner och
öppenvårdsteam med inriktning mot grupper i riskzonen. Alkoholfria zoner
på alla nivåer är ett minimikrav. Detta gäller på jobbet, under uppväxttiden, i
trafiken och under graviditeten.
Inte bara missbrukaren drabbas utan även vederbörandes partner, barn,
arbetskamrater och vänner. Man beräknar att det finns minst 100 000
missbrukare som lever tillsammans med sina barn. Detta innebär att mellan
175 000 och 200 000 barn under 18 år lever i familj med missbruk. Barnen
drabbas hårt och vågar i regel inte tala med någon utomstående om
förälderns missbruk. Innan missbruket upptäcks av utomstående kan stora
skador ha uppkommit.
Alkoholen är en inkörsport till narkotika. Blandmissbrukarna ökar i antal.
Resultatet av ett blandmissbruk blir ofta ett okontrollerat beteende som slutar
med våld och annan kriminalitet. En effektiv narkotikapolitik måste
inkludera alkoholen och tvärt om.
Ett växande problem är de stora mängder illegal sprit som smugglas in från
andra länder och den kraftigt ökade hembränningen. Kristdemokraterna anser
att arbetet mot illegal sprithantering och hembränning måste intensifieras.
Kristdemokraterna anser att ANT-undervisningen i skolorna inte får sättas på
undantag så som tendensen varit under senare år. Skolan har ett ansvar i det
förebyggande arbetet. Varje skola bör utveckla handlingsprogram för
elevarbetet i hälsofrågor, där ANT ska ges en framträdande roll. Kunskap
hos olika ideella organisationer bör tas tillvara. Informationsmaterial och
kvalitativa metoder har utvecklats av bl.a. nykterhetsrörelsen. Vi anser att
skolan bör åläggas att förbättra ANT-undervisningen.
Narkotikaförebyggande
arbete
Uppslutningen kring målet att skapa ett narkotikafritt
Sverige har varit bred. Tanken har varit att bekämpa allt
icke-medicinskt bruk av narkotika. Bruk och missbruk av
narkotika är ett brott mot normer och värderingar, vilka är
djupt förankrade hos det svenska folket. Vissa länder har
under senare år prövat att avkriminalisera innehav för eget
bruk, att medge allmän läkarförskrivning till missbrukaren
och/eller tillåta en öppen försäljning. Liknande förslag har
även framförts i vårt land. Förslag i den riktningen strider
mot FN:s narkotikakonventioner samt vetenskap och
beprövad erfarenhet när det gäller att förebygga och åtgärda
narkotikamissbruk.
Vi kristdemokrater anser att ingen kraft får sparas för att uppnå målet om
ett narkotikafritt samhälle. Samhället måste klargöra att missbruket av
narkotika är oacceptabelt. Barn och ungdomar måste få klart för sig denna
inställning. Skolans roll som normöverförare och informatör även på detta
område kan inte nog betonas. Ideella organisationer som arbetar med
narkotikafrågor är värda allt stöd från samhällets sida och deras kunskap
borde utnyttjas mer av samhället. Samverkan mellan olika kompetenser och
instanser är viktig.
I Sverige skiljs ofta på socialpolitik och kriminalpolitik, trots att dessa
måste ses i ett sammanhang. Vid narkotikabekämpning räcker inte enbart
lokalt och nationellt arbete, utan även ett omfattande internationellt sam-
arbete är nödvändigt för att stoppa narkotikaflödet. Polisen och tullen måste
ha tillräckliga resurser för att sköta narkotikakontrollen. Kristdemokraterna
anslår i sin budgetmotion 300 miljoner kronor mer än regeringen till tullen
och polisen, för att bl a bekämpa narkotikabrottsligheten.
Det abortförebyggande
arbetet
Under 1997-1998 har en viss nedgång i antalet aborter
konstaterats. Givetvis är detta positivt men ingalunda
tillräckligt. Variationerna i aborttal kan ha flera orsaker.
Noteras kan samtidigt att allt färre barn föds i Sverige.
Ungdomsmottagningarna har en viktig roll i det
abortförebyggande arbetet. Allt fler ungdomar söker sig till
ungdomsmottagningarna för att få svar på olika frågor om
samlevnad. Det abortförebyggande arbetet ska präglas av
djup och bred information av välutbildad personal.
Vikten av information om hälsosamma val föreligger även på detta
område. Sexualundervisningen måste fördjupas. Ansvarstagande för den
egna sexualiteten och partnern bör betonas. Konflikten vid en abortsituation
måste lyftas fram. Alla problem löses inte med subventionerade p-piller.
Risken för sexuellt överförbara sjukdomar kvarstår.
Det är synnerligen angeläget att samhället gör allt för att nedbringa antalet
aborter. En abort är alltid förenad med stora problem. Det föreligger både en
medicinsk risk och en psykisk påfrestning.
Vi kristdemokrater anser att det aldrig får sparas någon kraft i arbetet att
förebygga aborter inte minst på grund av etiska aspekter. Denna fråga
utvecklas närmare i vår medicinsk-etiska motion.
Relationsstörning mellan det
lilla barnet och dess
föräldrar
Spädbarnsforskningen det senaste årtiondet har
revolutionerat kunskapen och synen på spädbarnet, såväl
dess kompetens som dess sårbarhet. Man vet idag att den
blivande mamman redan under graviditeten bygger upp en
relation till sitt barn. Samma process gäller pappan. En
förändring sker också i relationen kvinna-man i deras nya
roller som blivande föräldrar. Att vänta barn och bli förälder
är en period av utveckling på ett djupt känslomässigt,
psykologiskt plan.
Spädbarnet har behov av såväl fysisk som psykisk omsorg. En positiv,
känslomässig relation är förutsättningen för att ett spädbarn ska växa och
utvecklas normalt. Om ett fungerande samspel mellan föräldrar och barn inte
snabbt kommer till stånd, riskerar barnet att allvarligt skadas i sin
utveckling.
Spädbarnsforskningen har visat på vikten av det tidiga samspelets betydelse
och även utvecklat behandlingsformer när störningar eller hinder föreligger.
Psykologisk behandling behövs för att förändra relationsmönster och
samspel.
Tidiga insatser med kvalificerad psykologisk behandling är lönsamma
både för individen och samhället. Särskilt när behandling påbörjas redan
under graviditeten. Samspelsbehandling bör ingå i verksamheten vid varje
mödravårdsenhet.
Samlevnadskrisen
Med jämna mellanrum uppmärksammas det ökande antalet
separationer. Under rubriker som "Separationer hotar
folkhälsan" och "Samhället blundar för samlevnadskrisen"
lyfts problemet med de många familjesplittringarna fram
från kvalificerat håll. Av de drygt 30 000 äktenskap som
ingås i vårt land varje år kommer mer än 50 % att spricka.
För samboförhållandena är siffran ännu högre.
Relationsproblem i familjen håller på att bli ett av vår tids
största men minst uppmärksammade hot mot folkhälsan.
Samstämmig forskning visar att vår hälsa och livskvalitet
inte i första hand beror på vår inkomst, vår arbetsmiljö och
våra vänner. Det mest betydelsefulla är hur vi har det i
familjen.
Frånskilda män drabbas inte sällan både av fysiska och psykiska besvär.
De lever i genomsnitt tio år kortare tid än gifta och sammanboende män.
Ensamstående mammor röker dubbelt så mycket, äter mer lugnande medel,
är tröttare och oftare sjukskrivna än gifta och sammanboende kvinnor. Varje
år får 45 000 barn vara med om en separation, för 10 000 av dem är det den
andra i ordningen. 25 % av barnen kommer efter några år att helt förlora
kontakten med sin pappa.
På alla områden i samhället framhålls vikten av förebyggande insatser men
mycket litet på samlevnadens. En separation beräknas kosta 2-3 miljoner
kronor i form av bl.a. bidragsförskott, bostadsbidrag och socialbidrag. Att
totalkostnaderna för det svenska samhället är avsevärda inser alla.
Fungerande familjer är en vinst för Sverige även i samhällsekonomiska
termer. I folkhälsoarbetet bör ingå satsningar på äktenskapets och parför-
hållandets friskvård. Det kan ske genom att forsknings- och utvecklings-
projekt startas om att vårda relationer och hantera konflikter som kan uppstå
i en parrelation. En utbyggd familjerådgivning ska omfatta även före-
byggande relationsvård.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utsatta grupper,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om långsiktighet i det förebyggande arbetet,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om insatser för att förebygga självmord,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att en utredning bör tillsättas om hur allergier bland skolelever
kan förebyggas,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om elöverkänslighet,1
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om tobakens skadeverkningar,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om alkoholprevention,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om narkotikaförebyggande arbete,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om det abortförebyggande arbetet,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om relationsstörningar mellan spädbarn och föräldrar,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om samlevnadskrisen.