Allergiökningen - en
väckarklocka för en bättre
miljö
Allergier är ett växande folkhälsoproblem i hela den
industrialiserade delen av världen. De senaste decenniernas
ökningstakt är mer än oroväckande. Framförallt är det våra
barn som drabbas. Vi vet att det är faktorer i vår omgivande
miljö som orsakar ökningen. Förändringar i livsmiljön har
skett i rasande takt. En viktig faktor i sammanhanget är
sannolikt det fenomen som vi brukar kalla samhällets
kemikalisering. Till detta kan även räknas den dåliga
luftkvalitet vi får både inomhus och utomhus till följd av
biltrafiken, industriella punktutsläpp, olämpliga
byggnadsmaterial, felaktig ventilation och dålig städning. I
mötet med alltfler allergiframkallande ämnen (allergen) eller
ämnen som förstärker allergenets effekt (s k adjuvans) är det
människor med ärftlig benägenhet för allergi eller annan s k
överkänslighet som drabbas först. Våra vanligaste
allergiframkallare, pollen och pälsdjursepitel, tycks ha blivit
farligare genom att de försetts med stridsspetsar i form av
luftföroreningar. Flera vetenskapliga undersökningar visar
att det är fler allergier mot djur och växter i stadsmiljö,
jämfört med på landet, trots att pollen och djurallergen är
vanligare på landsbygden.
Allergisjukdomarna innebär stora lidanden och sänkt livskvalitet. De
samhällsekonomiska kostnaderna är därtill betydande. Dessa har år 1993
beräknats till cirka 6 miljarder varav mediciner och sjukvård tillsammans står
för cirka två miljarder.
Det riktigt allvarliga med allergierna är ökningstakten. 40 % av 11-
åringarna och 50 % av 20-åringarna lider av allergi idag. Om den fortsätter
som hittills kommer snart vartannat skolbarn att ha någon form av allergi.
Man kan fråga sig vart vi är på väg?
Redan idag finns kunskaper om hur vissa miljöförbättringar skulle kunna
vända denna trend. Dessa kunskaper finns framför allt när det gäller
inomhusmiljön och luftkvaliteten både inomhus och utomhus.
Därtill behövs naturligtvis ytterligare kunskaper om hur kemikaliseringen i
stort kan ha påverkat immunsystemet till allergiska reaktioner. Tungmetall-
spridningen i vår miljö inklusive våra kroppar kan vara en bidragande orsak.
Vi vet att flera av dessa metaller i sig är kraftfulla allergiframkallare.
Vilken
betydelse har det att hela befolkningen utsatts för metaller, många gånger i
stora doser via tandvården, via födan eller på annat sätt via
miljöförstöringen? Detta sistnämnda har hittills inte blivit särskilt uppmärk-
sammat. Mer kunskaper behövs också om vad vaccinationsprogram,
antibiotikaanvändning och infektioner i barndomen kan ha spelat för roll.
Vilken roll spelar dagis i sammanhanget? Vilken betydelse har ändrade
kostvanor, sammansatta livsmedel och därmed förändrad tarmflora?
Födoämnesallergier är också ett område där vi behöver ökade kunskaper.
Likaså finns behov av forskning när det gäller livsmedelstillsatser etc.
Ett stort problem är också starkt luktande rakvatten och andra parfymer,
samt tobaksrök, lukter som av tanklöshet vid många tillfällen skapat och
utlöst många allergiska reaktioner.
Det går inte att överlämna den till det s k vetenskapssamhället att lösa. Det
finns redan idag tillräckligt med kunskap som måste omsättas i politiska
beslut när det gäller allergisanering av inomhusmiljön, behovet av frisk luft
och rena livsmedel. Framför allt för våra barns skull måste t ex allergisane-
ringsåtgärderna slutföras i skolor, daghem och våra bostäder. Vi har tidigare
också avsatt 10 mkr/år till stöd för radonsanering (i grund- och byggmaterial
och vatten). Det är viktigt att riksdagen agerar kraftfullt och ser till att det
upprättas program för allergisanering och luftvård. Innehållsdeklarationer på
livsmedel och kemikalier måste förbättras. Det är naturligtvis angeläget att
också förebygga att de små barnen utvecklar allergi. Mödra-barnhälso-
vårdens personal bör härvidlag få en utökad roll. Utbildning vad gäller
möjligheter till allergiprevention och metoder för att få föräldrar att handla i
enlighet med allergiförebyggande råd är viktigt.
Folkhälsoinstitutet har ett program för allergiprevention som arbetar med
dessa frågor. I förhållande till omfattningen av allergi, möjligheterna att
förebygga är Folkhälsoinstitutets insatser för små. Ett uppdrag till Folkhälso-
institutet eller ett nytt fristående organ bör övervägas. Angeläget är att redan
etablerade nätverk tas tillvara i kommuner, landsting, myndigheter, närings-
liv samt sakkunniga.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om program för allergisanering och för
luftvård,1
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om förbättrad innehållsdeklaration på
livsmedel och kemikalier,2
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utbildning av mödra- och barnavårdens
personal i allergiprevention,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utökade satsningar på allergiprevention
på Folkhälsoinstitutet eller i fristående organisation.
5.
Stockholm den 27 oktober 1998
Thomas Julin (mp)
Per Lager (mp)
Marianne Samuelsson (mp)
Helena Hillar Rosenqvist (mp)
Kerstin-Maria Stalín (mp)
Gunnar Goude (mp)
1Yrkande 1 hänvisat till BoU.
2Yrkande 2 hänvisat till MJU.