Motion till riksdagen
1998/99:So374
av Ulla-Britt Hagström m.fl. (kd)

Allergianpassad miljö


Bakgrund
Sammantaget finns cirka tre miljoner människor som någon
gång drabbats av allergi i Sverige. Med detta avses både de
som lider av allergier, eksem och astma. Kurvan för alla
dessa tre besvärssymptom ökar tämligen brant. Ärftliga
faktorer är av stor betydelse för risken att utveckla allergiska
sjukdomar, men också miljöfaktorer, t ex inomhusmiljö, är
väsentliga. Den stora ökningen av allergier har kommit
under de senaste decennierna och beror till allra största delen
på dålig inomhusluft. Särskilt gäller detta höga halter av
damm (kvalster), pollen, pälsdjur och tobaksrök. Ökningen
av allergier beror också på växande problem med fukt och
mögel. En mängd nya inrednings- och konsumentprodukter
bidrar sannolikt till utvecklingen av överkänslighet hos
befolkningen. Det är också konstaterat i flera undersökningar
att dålig yttre miljö medverkar till att fler drabbas av
allergier och astma.
Sverige toppar den internationella statistiken ifråga om allergiska eksem
bland barn med nära 20 procent. Cirka 8 procent av  svenska barn i yngre
tonåren har astma. I Kina har endast 2 procent av barnen astma medan
andelen i Japan är 20 procent. Antalet skolbarn som har allergisk snuva har
ökat i Sverige från 6 procent 1975 till 12 procent 1990. Mellan 10 och 20
procent av ungdomarna i åldern 14-16 år har eller har haft någon form av
allergiska ögon- eller näsbesvär. Forskarna räknar med att siffran är ungefär
densamma hos vuxna. Astma är betydligt vanligare i Norrland än i södra
delarna av landet. 10 procent av alla kvinnor är nickelallergiska.
Drygt en tredjedel av befolkningen i åldern 16-84 år rapporterar någon
form av allergi eller annan överkänslighet. Detta gör allergier till vår största
folksjukdom. Kvinnor drabbas oftare än män. Eftersom allergi och annan
överkänslighet till så stor del är miljöbetingade bör de också vara möjliga att
förebygga i långt större utsträckning. Bättre kunskap och information är
nyckelbegrepp för att minska allergierna och därmed både den enskildes
besvär och samhällets kostnader. Forskning kring allergi/överkänslighet
måste intensifieras. En nationell handlingsplan för förstärkt förebyggande av
allergier och astma bör utarbetas. Danmarks regering fattade beslut om en
sådan handlingsplan 1993 och Norges storting fattade beslut om en
handlingsplan för "Godt inneklima i Norge" 1994.
Allergi är ingen modern åkomma. Allergiska reaktioner har varit kända
och dokumenterade i 5 000 år alltsedan farao Menes i Egypten dog av ett
getingstick. Men det är först i våra dagar som olika slags allergier har börjat
öka, en kurva som vi inte har sett toppen av ännu.
Folkhälsoperspektivet
På den nationella nivån måste folkhälsoperspektivet
uppmärksammas av ett stort antal myndigheter. Det handlar
om tillsyn och forskning med anknytning till arbetsmiljö och
arbetsmarknad, boende, miljösektorn, transportsektorn,
livsmedelssektorn, utbildningssektorn och den sociala
sektorn. Folkhälsoinstitutet stöder lokalt och regionalt
folkhälsoarbete. Studier om allergisjukdomarnas förekomst i
olika socioekonomiska grupper i Sverige är sällsynta. Det är
viktigt att initiera sådana undersökningar.
Samtliga kommuner i landet är engagerade i Agenda 21-arbetet. Agenda
21-arbetet har varit framgångsrikt ur ett ekologiskt perspektiv men hälso-
dimensionen behöver utvecklas. Arbetet med Agenda 21 och folkhälsoarbe-
tet måste integreras.
År 1999 är klassat som innemiljöåret "inne99". Under detta år kommer
informationsinsatserna att öka i kommunerna. Vi tillbringar cirka 90 procent
av vår tid inomhus. Det är därför viktigt att inomhusluftens kvalitet är sådan
att vi kan andas den utan besvär, obehag eller hälsorisker. Enligt hälso-
skyddslagen § 16 skall miljö- och hälsoskyddsnämnden ägna särskild upp-
märksamhet åt bl a skolor. Alla skall kunna vistas inomhus i offentliga
miljöer utan risk för negativa hälsoeffekter. Personal inom förskolan, skolan
och skolbarnsomsorgen skall informeras om olika inomhusmiljöfaktorers
betydelse för att förebygga allergier.
? Lokaler som kommunerna nyttjar skall byggas, inredas och underhållas
så att ingen blir sjuk eller får symptom till följd av brister i inomhus-
miljön. Val av inredning måste ske med tanke på allergi/överkänslighet.
?
? Schemaläggning och användning av lokaler skall anpassas till ventila-
tionens utformning och kapacitet.
?
? Astma- och allergiförbundets riktlinjer för städning bör följas.
?
? Personal skall utbildas och fortbildas om sambandet mellan miljö och
allergi/överkänslighet.
?
? Allerigironder måste genomföras regelbundet på förskolor och skolor.
?
? Särskilda allergianpassade förskolor och klasser måste kunna erbjudas de
barn som är speciellt känsliga.
?
? Daglig utevistelse är viktig för barn.
?
Ett område som lätt hamnar i bakgrunden vid diskussioner
om allergier är födoämnesallergierna. Det är viktigt att ta
hänsyn till allergiska problem vid upphandling.
Innehållsdeklaration och ursprungsmärkning är ett måste.
Sverige har inte i motsats till exempelvis Norge och Finland
någon tydlig hälsopolitisk strategi inom området. Den
nationella handlingsplanen för nutrition som fastställdes av
regeringen 1995 är ganska allmänt hållen och saknar
åtgärdsförslag. Matvanor bland socialt och ekonomiskt svaga
grupper bör följas upp bättre.
Finansiering
Kommunerna bär ett stort ansvar för att åtgärder sätts in för
att förebyggande arbete kommer till stånd. De ansvarar för
medborgarnas närmiljö i form av daghem, skolor och
bostäder. Den kommunala ekonomin är dock redan mycket
ansträngd, liksom statens, varför sanering av inomhusklimat
och utbildnings- och informationssatsningar främst måste
finansieras genom prioriteringar på bekostnad av andra
kommunala utgiftsområden.
Kristdemokraterna har i riksdagen gett stöd till investeringsbidrag vid
miljöinvesteringar och förbättringar av inomhusklimat. Genom en växling av
fastighetsskatter till kommunerna vill Kristdemokraterna ytterligare finansie-
ra en bättre inomhusmiljö. Kristdemokraterna anser att systemet med statlig
fastighetsskatt bör avvecklas på sikt. I stället bör kommunerna ges möjlighet
att ta ut en avgift för täckande av kostnader för gatuunderhåll, brandförsvar
och annan kommunal service kopplad till fastigheten.
En kommunal fastighetsavgift skulle dessutom innebära att kommunerna
skulle kunna ha en långsiktig planering för drift, periodiskt underhåll samt
nyinvesteringar. Möjligheterna för kommunerna att kunna hålla uppe en hög
standard vad gäller underhåll och investeringar i skol-, daghems- och andra
kommunala fastigheter skulle därmed öka.
Möjligheten av att miljö- och hälsoklassa fastigheter bör utredas. En miljö-
och hälsodifferentierad fastighetsavgift skulle dessutom vara ett verksamt
styrmedel i kommunernas miljö- och hälsoförebyggande arbete.
Genom konsumenters påtryckningar och val av produkter samt en sund
konkurrenssituation påverkas företag till förebyggande astma- och allergi-
insatser. Mycket förebyggande arbete kan ske genom att människor informe-
rar varandra. Information bedöms vara den mest kostnadseffektiva formen av
förebyggande insatser.
Mycket av allergierna har sitt upphov i förändrad byggteknik med många
nya bygg- och inredningsmaterial i kombination med fukt och dålig ventila-
tion. Ett system måste skapas för att alla bostäder skall kunna hälsodeklare-
ras på ett säkrare sätt. Ett flertal hushåll som önskar åtgärda sina bostäder
tar
tillbaka sin ansökan på grund av att självrisken inte kan finansieras.
Byggkvalitetsutredningen (SOU 1997:177) föreslår att reglerna förbättras
under en tid av fyra år  och att stödet sedan upphör. Det är en angelägen
åtgärd som bygger på långsiktighet. Regeringen konstaterar att allergifram-
kallande inomhusmiljöer inte står i överensstämmelse med en hållbar utveck-
ling. Ekonomiska möjligheter till allergisanering måste införas. Det behövs
en återkommande kontroll av fukt, mögel, radon, elektromagnetiska fält,
ventilation, energibalans osv. Kristdemokraterna anser det angeläget att
återigen satsa på ett omfattande program dels för att förebygga allergier, dels
för att sanera vid allergier. I kristdemokraternas bostadspolitiska motion
föreslås att 200 miljoner inom utgiftsområde 18 "Stöd till ekologisk omställ-
ning och utveckling" direkt öronmärks till stimulans för allergisanering av
bostäder och skolor under 1999.
Fukt- och
mögelskadefonden
Fukt- och mögelskadefonden spelar en mycket viktig roll
och kommer att behöva finnas kvar på minst nuvarande nivå
under överskådlig tid. Följderna för dem som drabbas av
fukt- och mögelskador är dramatisk och omfattande. Bortsett
från att åtgärdskostnaderna för den enskilde ofta är
oöverstigliga, har de senare årens debatt om sjuka hus
inneburit att oron för följderna av att bo i ett skadat hus är
stor och svårbemästrad. Köpare är till övervägande del unga
människor och oron för de små barnens hälsotillstånd
redovisas ofta i ansökningshandlingarna till Fukt- och
mögelskadefonden. Den unga familjens ekonomiska
situation är ofta sådan att det inte finns något annat alternativ
än att bo kvar i det skadade huset. Det är därför av såväl
sociala skäl som hälsoskäl nödvändigt att skadorna åtgärdas
på ett fackmannamässigt sätt och att detta kan göras utan
onödig tidsspillan och till en rimlig kostnad. Fukt- och
mögelskadefonden bidrar till att så blir fallet. Antalet
ärenden till fonden har på senare år ökat. Tyvärr klarar en
stor grupp inte av självrisken, varför ärenden tas tillbaka.
Fondens verksamhet är också av betydelse för byggbranschen. En
majoritet av de entreprenörer som utför arbete, efter sedvanlig upphandling i
konkurrens, med hjälp av bidrag från den statliga fonden, är småföretagare.
Miljöhälsoutredningen "Miljö för en hållbar hälsoutveckling. Förslag till
ett nationellt handlingsprogram" (SOU 1996:124) föreslår ett nationellt
handlingsprogram för att minska miljörelaterade hälsorisker:
- luftföroreningarna i inomhusluften skall inte försämras i jämförelse
med dagens nivå
-
- inomhusluften skall förbättras så att ingen skall bli sjuk eller få
symptom till följd av brister i inomhusmiljön.
-
Efter remissbehandlande av detta betänkande har regeringen
i prop. 1997/98:145 om svenska miljömål föreslagit att en ny
struktur för arbetet med miljömål skall tillämpas. En
parlamentarisk beredning har tillsatts med uppgift att göra en
samlad översyn för att Sveriges nationella kvalitetsmål skall
kunna nås inom en generation. Förslag förväntas den 1 mars
1999.
Barns och ungdomars
miljöer värst drabbade
I den studie Arbetarskyddsstyrelsen (ASS) genomförde
under 1992, kunde bland annat konstateras att det är stor
skillnad i kvalitet mellan barns och vuxnas arbetsmiljöer.
Medan cirka 10 procent av kontorslokaler i privat och
offentlig verksamhet beräknades ha för dålig
ventilation/hälsostandard, så gällde att 40 procent av
dagismiljöerna och 50 procent av skolorna har undermåliga
lokaler ur ventilations- och hälsosynpunkt. Skolan utgör
Sveriges största arbetsplats med elever, lärare och övrig
personal. ASS konstaterade att näringslivet är bättre på att
förbättra arbetsmiljön än kommuner och landsting.
Kommuner har oftast en pressad ekonomi och prioriterar
därför bort åtgärder som är riktade till skolans lokaler. Om
det direkta sparbetinget ligger på rektorn får hon/han en svår
situation. Vad ska väljas bort - pedagogiska insatser eller
investering i ny ventilation? Kanske dra ner ännu mer på
städning? Nu kommer ofta larmrapporter att t ex idrottshallar
i skolor är för dåligt städade.
Det ekonomiskt kärva läge många kommuner befinner sig i får inte gå ut
över barns och ungdomars hälsa. Ökade klasstorlekar och dagisgrupper leder
till allvarliga försämringar för välbefinnandet utifrån ett redan dåligt läge,
om
inte den fysiska miljön rättas till. Neddragning av städningen är också
allvarlig och i det långa loppet inte en verklig besparing.
I den genomförda undersökningen, där nästan alla landets kommuner del-
tog, framkom att man i åtta av tio rektorsområden hade minst en anmärkning
på dålig ventilation eller problem med värme/kyla. Klagomål på luften är i
särklass dominerande. Problem med fukt och mögel fanns i en fjärdedel av
skolorna. Den bedömning som rektorerna fick göra över vilka arbetsmiljö-
förbättringar som är mest angelägna förstärker intrycket från skyddsronder-
na. I 68 procent av rektorsområdena anser man att förbättringar av ventila-
tionen är den mest angelägna arbetsmiljöförbättringen.
17 procent av samhällets kostnader till följd av allergiska besvär står barn
och ungdomar för enligt ASS. Den kostnaden skulle naturligtvis vara större
om "produktionsbortfallet" kunde räknas. Det faktum att många barns presta-
tionsförmåga i skolan allvarligt sätts ned på grund av allergiska besvär, är
inte en faktor som räknas in i den i inledningen nämnda samhällskostnaden.
ASS har också publicerat uppgifter om städningen i skolor m m. Här framgår
att damm inomhus innehåller en mängd olika ämnen till exempel bakterier,
virus, pollen och mögelsporer. Bristfällig städning kan bidra till ökad risk för
allergiutveckling och för smittspridning. För de redan allergiska eller över-
känsliga barnen kan bristande städning ge ökade besvär och ökat medicin-
behov. Starka och starkt doftande rengöringsmedel kan också vara ett
problem. Bristande städning misstänks även kunna bidra till s k sjuka-hus-
besvär med symptom som irriterande slemhinnor, koncentrationssvårigheter,
huvudvärk och allmän trötthet.
Konstaterandet att det i varje klassrum "går en osynlig katt" (kattallergen i
luften) gör att man snabbt förstår den absoluta nödvändigheten av god
ventilation. Det handlar inte "endast" om för höga koldioxidhalter, som ger
trötthet, utan också om att radikalt minska lidandet för de barn i varje klass
som har allergiska besvär. Deras arbetsdag måste bli rimlig.
Sedan 1990 omfattar arbetsmiljölagen även alla elever från klass 1 och
uppåt. De är alltså i lagens mening jämställda med arbetstagare. Enligt lagen
ska luft-, ljud- och ljusförhållanden och övriga arbetshygieniska förhållanden
i en arbetslokal vara tillfredsställande. Den faktiska och konstaterade ojäm-
likheten mellan barns och vuxnas arbetsplatser tenderar att bli en genera-
tionsfråga. Vuxengenerationens ansvar aktualiseras i högsta grad.
Borås yrkesinspektionsdistrikt har nyligen lämnat en rapport efter inspek-
tion av barn- och skolverksamheten "Ett tillsynsprojekt i Skaraborg och
Älvsborgs län med inriktning mot internkontroll, överkänslighet, psykiska
och sociala faktorer. Arbetsanpassning och rehabilitering". Totalt har 271
inspektioner genomförts (1998 03 25). Av dessa är 50 förvaltningsbesök och
resten på skolor och daghem. Totalt har 228 inspektionsmeddelanden skrivits
som innehåller 870 kravpunkter. 21 inspektionsmeddelanden har skrivits
utan kravpunkter men med råd om förbättringar. Krav på inomhusklimatet
har ställts till samtliga kommuner och kommundelar. Dessa avser oftast
förbättrade städrutiner och kartläggning av luftkvaliteten.
Skolhälsovården
Nedskärningar i skolhälsovården är naturligtvis olyckligt sett
ur många perspektiv. Mindre hjälp för elever med allergier
och astma är ett problem. Många barn och ungdomar får inte
någon hjälp med att bli symptomfria eller att få symptomen
lindrade. Detta är mycket olyckligt. En säker diagnos är en
förutsättning för en riktig behandling. Även om siktet
naturligtvis ska vara inställt på att få skolmiljön så hälsosam
som möjligt, innebär medicinsk behandling att barnens
fysiska välbefinnande kan öka starkt.
Utbildning av skolpersonal, för att öka förståelsen och kunskapen om
allergier/astma, är mycket angelägen. Föräldrautbildning via barnavårds-
centralerna och i övrigt information till föräldrar är också mycket viktigt.
Skolhälsovården måste ges förutsättningar att identifiera och hjälpa till att
förebygga allergirisker i barnens arbetsmiljö.
Ventilationskontrollen
Regelbunden funktionskontroll av ventilationssystem i alla
offentliga miljöer, där rensning av ventilationskanaler görs,
är en angelägen uppgift för alla kommuner. Luftflödet i
offentliga lokaler måste stå i relation till behovet. I lokaler
med hög emissionsavgivning (utsändning) från
byggnadsmaterial, inredning, processer och så vidare måste
luftflödet ligga tillräckligt högt. Det kan innebära ett
luftflöde på 30 liter per sekund och person.
Byggnads- och
inredningsmaterial
Vi har idag en stor mängd nytillkommande byggnads-,
inrednings- och konsumentprodukter i vår inomhusmiljö,
som sannolikt bidrar till utvecklingen av allergi och annan
överkänslighet hos befolkningen. Det är en
otillfredsställande situation. Byggnads- och
inredningsmaterial avger ångor av olika slag. Genom att
ventilera kan man minska halten av flyktiga ämnen i
inomhusluften. Det bör dock vara självklart att material som
har en låg avgivning och är "säkra" ska väljas. Vid för hög
avgivning från olika material ställs dessutom ventilationen
inför en omöjlig uppgift. Föroreningarna kan helt enkelt inte
vädras bort.
Därför bör obligatoriska krav ställas på tillverkare och importörer av
byggnads- och inredningsmaterial vad gäller råvaror, tillsatser, emissioner
och hälsobedömning. Byggproduktlagen har ändrats till följd av EU-anpass-
ningen, men den ändringen berör inte detta krav. Sverige bör också som
medlemmar i EU verka för stränga normer på bygg- och inredningsmaterial.
I arbetsrum bör det vara självklart att vid ny- och ombyggnad installera
öppningsbara fönster. Byggfelsförsäkringen behöver löpande följas upp och
utvärderas så att nödvändiga korrigeringar kan göras.
Allergiframkallande ämnen
Enligt Kemikalieinspektionens produktregister finns cirka 55 000 kemiska
produkter i Sverige. Det totala antalet ämnen kan uppskattas till 10 000-20 000.
Ett 80-tal ämnen finns uppförda på Kemikalieinspektionens exempellista över
allergiframkallande ämnen. Det totala antalet allergiframkallande ämnen i
kemikalier är dock okänt. Generellt kan sägas att det är ett mycket litet antal
ämnen som står för den överväldigande delen av kemikalieanvändningen.
En viktig förutsättning för att den enskilde, det allmänna och företag ska
kunna välja bort allergener är att produkter och varor märks. Konsumenter
måste kunna lita på att de produkter de köper inte innehåller allergifram-
kallande ämnen. Produktinformationen måste förbättras genom att allergi-
framkallande ämnen alltid deklareras på produkten på ett lättbegripligt sätt.
Detta gäller både för kemikalier i stort samt hushållskemikalier, kläder,
läkemedel och livsmedel. Då detta innebär så kallad negativ märkning krävs
någon form av politiskt beslut.
Märkning/innehållsdeklaration av allergiframkallande ämnen i livsmedel
fungerar rätt väl. EU-medlemskapet hindrar inte fortsatt sådan märkning. En
frivillig överenskommelse, som innebär att allergener i livsmedel även
fortsättningsvis kommer att deklareras, har slutits mellan Livsmedelsverket
och livsmedelsbranschen. Dock kan inte Sverige ställa sådana krav på
importerade livsmedel. Det är angeläget att Sverige som EU-medlem driver
kravet på gemensamma obligatoriska regler som innebär att alla allergener i
livsmedel deklareras.Det är också angeläget att en heltäckande kartläggning
av förekomst av allergiframkallande ämnen görs. Ett problem när det gäller
läkemedel är att särskild märkning för kända allergiframkallande läkemedel
saknas.
Elöverkänslighet
Antalet människor som arbetar framför bildskärmar ökar
ständigt. Samtidigt ökar problemen med skadliga effekter av
bildskärmsarbete. Besvären kan bestå av hudbesvär,
ögonbesvär, huvudvärk, yrsel, uttorkning av slemhinnor,
ledbesvär med mera. I de svårare fallen uppstår
överkänslighet mot alla former av elektricitet.
Det är nödvändigt att ta problemen med elöverkänslighet på största allvar.
Elöverkänslighet innebär ett handikapp som i de allvarligaste fallen får svåra
konsekvenser. Det är angeläget att stöd, exempelvis i form av elsanerings-
bidrag för bostaden, erbjuds så fort tillräcklig vetenskaplig dokumentation
föreligger.
Många företag arbetar för närvarande intensivt med att elsanera arbets-
miljön. En kartläggning måste göras om kommuners och landstings arbete
med elsanering.
Luftföroreningar
Olika studier visar att det är angeläget att komma till rätta
med luftföroreningar i den yttre miljön för att förebygga
allergier. Höga halter kväveoxider, stoft etc. från biltrafiken
är ett allvarligt hälsoproblem i synnerhet i större tätorter.
Ett annat luftföroreningsproblem som fokuserats under senare år är ved-
eldning i pannor som inte är miljögodkända. I tätbebyggda områden kan
utomhusluften bli mycket ohälsosam om många vedeldar felaktigt i äldre
värmepannor. Det är därför nödvändigt att bevaka att gränsvärden för utsläpp
vid sådan eldning följs. Boverkets byggregler omfattar rekommendationer
beträffande utsläppsgränser för nyinstallerade vedeldade pannor. Fr o m den
1 januari 1999 blir dessa utsläppsgränser bindande för nyinstallerade
vedpannor i tätort.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av studier om allergisjukdomarnas förekomst i olika
socioekonomiska grupper,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om integrering av arbetet med Agenda 21 med folkhälsoarbetet,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om den nationella handlingsplanen för nutrition,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en allergi- och saneringssatsning,1
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om miljö- och hälsoklassning av fastigheter,1
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en nationell handlingsplan mot allergier,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skolhälsovården,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om stränga normer för bygg- och inredningsmate-
rial,1
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om allergiframkallande ämnen,2
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om innehållsdeklaration och ursprungsmärkning.2

Stockholm den 28 oktober 1998
Ulla-Britt Hagström (kd)
Dan Ericsson (kd)

Harald Bergström (kd)

Ulf Björklund (kd)

Amanda Grönlund (kd)

Johnny Gylling (kd)

Caroline Hagström (kd)

Magnus Jacobsson (kd)

Mikael Oscarsson (kd)

Tuve Skånberg (kd)





































1 Yrkandena 4, 5 och 8 hänvisade till BoU.
2 Yrkandena 9 och 10 hänvisade till MJU.