Sverige är idag ett samhälle som i allt högre grad stänger ute
unga människor från arbete, utbildning sociala förmåner och
bostad långt upp i vuxenåren. Förr var man vuxen när man
fyllde 18 år. Idag har inte ens trettiofemåringarna egen
bostad eller varaktig anställning. Hur kunde det bli så? Vi
befarar att detta håller på att leda till ökade ekonomiska och
sociala klyftor mellan generationer. Om så blir fallet, hur ska
då ungdomar och unga vuxna på sikt kunna försörja en
åldrande fyrtiotalistgeneration? Och kommer de att vilja göra
det? Kommer dagens tjugoåringar om tjugo år att vilja och
kunna betala såväl sina studielån, sin egen pension, sina
barns barnomsorg, sina föräldrars sjukvård och deras
pensioner samt deras eventuella hemtjänst och färdtjänst?
Alla som vill ha en seriös debatt om framtidens välfärd
måste våga ta i de här frågorna. Kan partiernas totala
ointresse bero på att man, likt strutsar, stoppar sina huvuden i
sanden för att inte tänka på sitt eget åldrande.
För att undvika strutssyndromet, ett
demografiskt diagram
Befolkningsutvecklingen kommer framöver i mycket högre
grad än tidigare att styra uppbyggnaden av hela Sveriges
välfärdspolitik. Under de närmaste trettio åren ökar antalet
äldre i befolkningen med över sexhundratusen personer.
Därmed kommer vi helt enkelt inte ha råd med samma nivå
på offentlig välfärd som vi har idag om inte väsentligt mer
resurser skaffas fram till våra äldre invånares vård och
omsorg. Vem ska betala om inte de ungdomarna får en rejäl
skjuts in i arbetslivet?
Ungdomsforskarens analys
"När jag säger att dagens ungdomar är bortskämda menar jag
det inte i moralistisk betydelse. Men jag tror att vissa
generationer måste upptäcka att de måste vinna något för sin
egen skull."
Det säger Mats Trondman, ungdomsforskare vid centrum för kulturforsk-
ning på Högskolan i Växjö, som trots alla rapporter om att ungdomar flyr
partipolitiken menar att vi "mycket väl kan få se en traditionell partipolitisk
återkomst". Mats Trondman intervjuades i SvD 980908, och han redogör i
intervjun för sin syn på ungdomar och partipolitik. Forskning visar att dagens
unga är den första generation som har sämre
sociala och ekonomiska förutsättningar än sina föräldrar, något som borde
ge upphov till politisk mobilisering, menar Mats Trondman.
Han ser en rad förklaringar till varför många unga misstror politikerna och
struntar i ungdomsförbunden. En är att det inte bara uppstått ökade klyftor
mellan generationer, utan även inom ungdomsgenerationen.
- Å ena sidan har vi en grupp ungdomar som inte orkar med skolan, som
tidigare fick jobb på posten och bruket. Där är det svårast, och i den
gruppen är den politiska passiviteten större.
-
- Den andra gruppen är relativt privilegierad. De har lätt att se livet som
en serie projekt: "Jag pluggade i Paris, sen åkte jag till Amerika ett år,
nu ska jag gå konstskola och sen ska jag bli jurist." De tycker att de
klarar sig utan politiken. Resultatet blir att ungdomar upplever
ojämlikheten som något individuellt, och då uppstår inget kollektivt
politiskt projekt. Men det är bara en del av förklaringen.
-
- När vi diskuterar politik anlägger vi ett rationellt perspektiv, men jag
tror att politik handlar väldigt mycket om identitet. Människor blir
politiskt aktiva när deras intresse för politik sammanfaller med ett slags
"vikänsla". Kraftfulla politiska rörelser, som -68, kännetecknas av att
politiken kopplas samman med ungdomars egen tillblivelse. Då var
själva livsstilen politisk, du berättade vem du var med hjälp av politik.
-
Unga idag mognar tidigare
Ungdomar mognar tidigare i dag, både fysiskt och psykiskt,
samtidigt som de får vänta allt längre tid på att leva ett
vuxenliv med egen lägenhet, jobb och lön.
Förutom att invänta att politiken på nytt tar plats i ungdomskulturen håller
Miljöpartiet med Mats Trondman om att ungdomar kan uppmuntras genom
att de ges ett större inflytande över sin vardag exempelvis i skolan.
Ekonomisk rättvisa mellan
generationer
Miljöpartiet kommer i det följande att presentera vår syn på
tio områden av intresse att förändra för ungdomars bästa.
Sänk arbetstiden!
Idag har väldigt många ungdomar svårigheter att ta sig in på
arbetsmarknaden. De få jobb som skapas tilldelas i huvudsak
vuxna. Ungdomar får då aldrig ens en möjlighet att få den
yrkeserfarenhet som många arbetsgivare kräver.
Den viktigaste åtgärden för att ge plats för ungdomar på arbetsmarknaden
är att sänka arbetstiden från 40 timmar/vecka till 35 timmar. Detta skulle
skapa det utrymme för de nyanställningar av ungdomar som saknas idag.
Ungdomar har mest att vinna på en arbetstidsförkortning, för det är
ungdomarna som först kommer in på arbetsmarknaden när det skapas nya
jobb. Miljöpartiet kommer inom kort att tillsammans med regeringen och
Vänsterpartiet starta en arbetsgrupp med uppgift att komma med förslag om
hur arbetsfrågan skall drivas vidare.
Inför friår!
Sverige bör följa Danmarks exempel och införa ett s k friår.
Detta innebär att en anställd får rätt att ta ledigt ett år med A-
kasseersättning för att kunna göra något denne känner för, t
ex studera eller resa. Kravet är däremot att en arbetslös får ta
jobbet under det året. Detta skulle leda till att framför allt
ungdomar får en möjlighet att få in en fot på
arbetsmarknaden och skaffa sig den erfarenhet som många
arbetsgivare kräver. Alla vinner på att införa ett friår, det ger
tid och kraft över till att starta företag, utbilda sig eller göra
något annat som man längtat efter. Och, någon annan får ditt
jobb istället.
Modernisera arbetsrätten och satsa
på småföretag!
Framtidens jobb finns hos småföretagen, om detta råder det
politisk enighet idag. Däremot kommer få konkreta förslag
på hur man kan underlätta för småföretag. För att underlätta
att ungdomar får anställningar på småföretagen vill vi att två
personer ska kunna undantas från turordningsreglerna. Detta
ska gälla företag med max tio anställda. Då skulle
småföretag lättare kunna behålla och nyanställa ung
arbetskraft. Småföretag lever idag på en relativt instabil
arbetsmarknad som kräver flexibilitet för att över huvud
taget kunna överleva.
Starta eget-stödet är en viktig morot för att våga starta småföretag. Vi vill
att detta ska få finnas kvar så att ungdomar lättare ska kunna förverkliga sina
idéer. En annan viktig reform är att rensa upp i regleringsdjungeln för
småföretag.
Sänk arbetsgivaravgifterna och inför
mer flexibel arbetstid!
Den enskilt största utgiften för företag är idag lönekostnader
och arbetsgivaravgifter. Politiker ska och kan inte bestämma
över löner, däremot kan vi bestämma över skatterna. Att
sänka arbetsgivaravgifterna är en förutsättning för att våga
nyanställa, detta gäller även nyanställningar av ungdomar.
Miljöpartiet har föreslagit att detta ske inom ramen för en
grön skatteväxling där man samtidigt höjer miljöskatterna så
att det blir dyrt att smutsa ned miljön. Då gynnar vi
miljövänligare företag inom den ständigt växande
miljösektorn. Insikten om vikten av att värna om miljön är
särskilt stark hos ungdomar, och vi är övertygade om att det
är ungdomar som kommer med morgondagens lösningar.
Företagen och arbetsgivarna ska gemensamt kunna bestämma mer över
arbetstidens förläggning. Det viktiga är inte var och när arbetsuppgiften blir
utförd, det viktiga är att den blir utförd och till en bra kvalitet. Detta
skulle
definitivt gynna ungdomar som lättare kan disponera över sin tid.
Sluta villkora socialbidrag för
ungdomar!
I förra valet lovade Socialdemokraterna att ingen ungdom
under 25 år ska behöva gå arbetslös mer än 100 dagar.
Eftersom man helt saknade och fortfarande saknar idéer om
hur detta skulle gå till i praktiken kan nu kommunerna
villkora socialbidrag för denna grupp. Detta har resulterat i
de mest bisarra exemplen på hur man ser på ungdomar.
Ungdomar har tvingats ut att sälja kakor på bilparkeringar
och plocka skräp i vägkanten. Varför ska just ungdomar
utsättas för denna särbehandling? Det kan inte förklaras med
annat än att man ser på ungdomar som lata individer utan
möjlighet att sysselsätta sig själva med en för dem givande
verksamhet. Miljöpartiet anser att socialbidrag inte ska
villkoras för någon.
Sänk boendekostnaderna för
ungdomar!
För många ungdomar står boendekostnaden för en stor del av
utgifterna. Samtidigt är inte kraven på stora ytor lika höga.
Att sänka kostnaderna för boendet är en viktig åtgärd för att
ungdomar ska få mer pengar kvar i fickan. Vi vill att
ungdomar ska få mycket större inflytande över den
nybyggnation som görs riktad mot unga. Självbyggeri, ökat
brukarinflytande och billigare lösningar är några förslag som
kan förbättra ungdomars hopplösa situation på
bostadsmarknaden.
Sänk rösträttsåldern till 16 år!
Ungdomar idag är lika mycket insatta i politiken som vuxna,
ibland mer eftersom man studerar partierna och deras politik
i samband med valrörelsen. Genom att man införde fyraåriga
mandatperioder får många väljare vänta tills de är 22 år för
att få rösta. Att sänka rösträttsåldern till 16 år skulle vara en
anpassning till det nya systemet, annars finns det en risk att
politikerna struntar ännu mer i ungdomars situation. Med
ansvar följer också ett ökat intresse för politik, en reform
som skulle kunna motverka det politikerförakt som finns hos
alldeles för många ungdomar idag.
Uppmärksamma studenters situation!
Studenternas situation har kraftigt försämrats under de
senaste åren. Studenter får inte plocka ut A-kassa under
sommaren om de inte lyckas få ett jobb. I vissa kommuner, t
ex Göteborg, har man vägrat studenter socialbidrag under
sommaren, ett direkt lagbrott. Studenterna har då tvingats
låna pengar av föräldrar och kompisar för att över huvud
taget kunna köpa mat. Detta avslöjar en hemsk syn på
studenter som en oansvarig och lat grupp i samhället som
man kan behandla hur som helst. Det bisarra systemet
stannar emellertid inte här. Studenter som arbetar under
sommaren riskerar att förlora en del av studiebidraget när
höstterminen väl drar igång. Varför straffa de som jobbar?
Regeringen planerar att nästa år lägga en proposition om
förändring av
studiemedlen. I denna bör ingå en höjning av fribeloppet för
arbetsinkomster innan studiebidraget reduceras, förslagsvis
till två basbelopp, ca: 73 000 kronor. Idag ligger fribeloppet
på ca 53 000 kr.
Höj grundersättningen i
föräldraförsäkringen och inför mer av
grundtrygghet i sjukförsäkringen
Idag får främst studenter, andra ungdomar och nyanlända
invandrare dålig eller ingen ersättning från
socialförsäkringarna. Vi vill höja garantinivån i
föräldraförsäkringen till 180 kronor per dag, samt ha ett
system där alla som är långvarigt sjuka eller arbetslösa får
lika mycket i ersättning från samhället. Det gynnar dem som
tjänar lite. (De som vill behålla sin nuvarande
levnadsstandard får köpa privata försäkringar.)
Inför ett försörjningstillägg
Idag tvingas många till en förnedrande prövning hos
socialtjänsten när man egentligen inte har några sociala
problem. Det enda problemet är att man inte får något jobb,
eller bara får betalt i form av något arbetsmarknadsstöd som
man inte kan leva på. Vi tycker att alla som är berättigade till
ersättning från något annat försörjningssystem ska få det som
fattas upp till "existensminimum" från försäkringskassan. Vi
kallar det för försörjningstillägg. Regeringen bör återkomma
till riksdagen med förslag om hur ett försörjningstillägg
enligt dessa principer skulle kunna utformas.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om friår,1
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om villkorade socialbidrag för ungdomar,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ungdomars situation på bostadsmarknaden,2
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om sänkt rösträttsålder till 16 år,3
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om fribeloppet för studiemedel,4
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om höjd garantinivå i föräldraförsäkringen,5
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om försörjningstillägg.5