FAS
Skador på grund av alkoholmissbruk under graviditeten kallas fetalt alkoholsyndrom (FAS). I Socialstyrelsens rapport 1993:18, kan man läsa att cirka 100 barn av 100 000 som föds varje år i Sverige, har svåra fosterskador på grund av moderns alkoholmissbruk under graviditeten. Ytterligare 200-300 barn föds med mer eller mindre allvarliga skador. Under senare år har alkoholmissbruk under graviditeten varit den mest uppmärksammade orsaken till fosterskador på ögonen. Denna orsak är numera troligen den vanligaste. Dessa kan uppkomma även om modern missbrukat alkohol bara under delar av graviditeten. Att både dricka alkohol och röka anses öka risken för skador på fostret.
Åtgärder måste vidtas för att i möjligaste mån undvika fetalt alkohol- syndrom; information som når ut till kvinnor om alkohol och graviditet, utbildning av personal på till exempel mödravårdscentraler och vårdcentraler samt ett intensifierat samarbete mellan barnavårdscentral, sjuksköterska, vårdcentral och socialtjänst.
Alkohol minskar fruktbarheten
Forskare vid Ringhospital i Köpenhamn och Århus Kommunehospital har i en undersökning visat att även små mängder alkohol kan göra det svårare för en kvinna att bli gravid. Under tre år har forskarna följt 430 danska par. En konsumtion på mellan fem och tio glas vin i veckan halverar möjligheten att bli gravid. Men redan en konsumtion på ett till fem glas vin i veckan nedsätter kvinnans fruktbarhet med en tredjedel. Det har tidigare varit känt att stora mängder alkohol hämmar ägglossningen. De nya siffrorna förvånar även forskarna.
Den ökade konsumtionen av alkohol
Det var först på 1970-80-talen, som vi i Sverige verkligen började se barn med alkoholskador. Vi vet att antalet kvinnliga alkoholister har ökat dramatiskt de senaste åren. 1965 räknade vi med att var 24:e alkoholist var en kvinna. 1980 var motsvarande siffra var 5:e. Idag har den krympt till var fjärde. De mammor som fick sina barn i början på 80- talet fick mycket upplysning angående FAS-syndrom. Nu är det en ny generation som skall föda barn och de måste också få veta hur viktigt det är, att inte använda alkohol under graviditeten.
Närmare 13 000 niondeklassare i Stockholms läns 25 kommuner har fått besvara en mängd frågor om alkohol, narkotika och tobak. En första sammanställning visar att 32 procent av flickorna i Stockholms stad dricker sprit minst en gång i månaden. Motsvarande siffra för pojkar är 29 procent. Det är en kraftig ökning jämfört med tidigare år och för första gången sedan 1984 super tjejer i nian mer än killar. Trendbrottet betecknas som mycket oroväckande. Problemen vi har att kämpa med idag blir alltså bara större. Detta beror på att konsumtionen av sprit bland unga flickor ökar dramatiskt och då ökar också risken för att fler barn blir utsatta för alkoholens skadliga effekter.
Information om alkoholskador
Det finns idag en bred medicinsk kunskap om alkoholens skadeverkningar på foster i ett tidigt skede under graviditeten. Men det behövs mycket tydligare information ut till kvinnor; skolinformation, information på mödravårdscentraler m.m. Många har ännu inte kunskap om att det lilla barnet i moderlivet får i sig lika mycket som den mängd den gravida kvinnan konsumerar.
Andra kvinnor blir rädda när de får reda på att de är gravida. De har kännedom om faran med missbruk under graviditeten och kanske vet med sig att de druckit en hel del. Av rädsla kan de inte ta till sig graviditeten eller knyta an till barnet. Detta får också ödesdigra konsekvenser för barnet.
Information hjälper. Studier som CAN (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning) gjort visar att drogmissbruket är lägre i de stadsdelar som ägnar sig åt ett långsiktigt, förebyggande arbete. Skärholmen är ett lyckat exempel. Där har man arbetat ganska länge. Det finns 12 kamrat- stödjare och sju fältare. "Varje krona ger mellan fem till tio tillbaka", berättar Anders Vendelin, ansvarig för de drogförebyggande insatserna i stadsdelen.
Utbildning och samarbete
I besparingstider och ekonomiska kristider är risken stor att sparivern drabbar de förebyggande insatserna, bland annat den för blivande mödrar om alkoholens skadeverkningar på foster. Men att underlåta ett aktivt förebyggande arbete innebär, förutom ett livslångt lidande för det drabbade barnet och skuldkänslor hos modern, också kostnader i miljonklassen. Det finns beräkningar på att ett FAS-barn kostar samhället fyra miljoner kronor från födseln till 18- årsåldern. Ett friskt barn kostar samhället ungefär 380 000 kronor, för samma tid.
Nyckelordet i all god behandling är respekt och därför är det så viktigt att de som dagligen konfronteras med gravida kvinnor, får möjlighet till god utbildning angående FAS och mycket stöd i det svåra arbetet. För att vi skall lyckas med det förebyggande arbetet i framtiden måste ett intensifierat samarbete ske mellan barnavårdscentral, sjuksköterska, vårdcentral samt socialtjänst.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tydlig information om FAS,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att personal på barnavårdscentraler, vårdcentraler, socialtjänsten och missbrukvårdskedjan erbjuds utbildning angående FAS,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ett intensifierat samarbete mellan barnavårdscentral, sjuksköterska, vårdcentral och socialtjänst.
Stockholm den 25 oktober 1998
Ragnwi Marcelind (kd) Fanny Rizell (kd)