Följer man missbrukarvårdens utveckling under de senaste
åren verkar det som om det har blivit ett allt hårdare klimat
ute i kommunerna. Allt färre narkomaner får den vård som
de behöver då kommunerna av ekonomiska skäl har blivit
hårdare och restriktivare i sin bedömning av missbrukare,
innan man skickar dem till behandlingshem.
Samtidigt som det är svårare att få den vård som man behöver för att bryta
ett pågående missbruk ser vi att det breder ut sig en liberalare inställning
till
användandet av så kallade "lätta" droger i samhället. Detta gör att fler
ungdomar provar droger trots att risken är uppenbar att man fastnar och att
samhället är på väg att inta en hårdare attityd där den liberala "du får skylla
dig själv"-mentaliteten verkar vinna allt fler anhängare.
Det är också uppenbart att många av de unga människor som påbörjar en
missbrukskarriär går från den lilla kommunen in till den något större
kommunen för att sedan landa i någon av våra storstäder. Denna missbruks-
"karriär" gör att större kommuner och våra storstäder får en tyngre belastning
vad det gäller behovet av missbrukarvård. Vilket i sin tur leder till att färre
missbrukare i storstäderna får den vård de behöver, med ökad misär och ett
hårdnande klimat som följd.
Denna typ av drogkarriär tar stora resurser från de större kommunerna
vilket gör att man lätt hamnar i en situation där insatsernas kostnad ställs mot
det faktiska resultatet och att man därför väljer att prioritera ner
missbrukarvården och satsa pengar på andra utsatta grupper. På detta sätt
glöms en av de absolut svagaste och mest utsatta grupperna i vårt samhälle
bort och lämnas kvar i sin tragiska ensamhet och sitt drogberoende.
För att komma åt problemet med att narkomaner flyttar till större städer
och belastar den kommunala ekonomin borde det upprättas någon form av
statlig garanti för missbrukarvård som delfinansieras med statliga bidrag till
kommunerna.
En sådan reform skulle underlätta för socialsekreterare att få i genom
vårdbeslut hos de kommunala socialnämnderna samt garantera fortsatt vård
för några av de mest utsatta i samhället samtidigt som även större kommuner
som i dag tvingas bära en orimligt stor börda för missbrukarproblematiken
får möjlighet att på ett bättre sätt hjälpa de missbrukare som bor och flyttar
in
till kommunen.
En sådan garanti skulle kunna utformas så att staten står för 70 % av
vårdkostnaden på ett behandlingshem upp till en viss nivå. Detta skulle göra
att kommunerna även fortsättningsvis har ett intresse av att finna bra och
kostnadseffektiva vårdlösningar. Regeringen bör få i uppdrag att komma
med förslag om hur ett sådant system kan utformas.
Det är också viktigt att staten utreder vilka konsekvenser de kommunala
och statliga nedskärningarna har fått inom missbrukarvården. Det kan aldrig
vara samhällets mening att de som av olika skäl tappat fotfästet i livet och
börjat med droger inte skall få möjlighet att börja om med ett nytt och
drogfritt liv.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en statlig garanti för vård av missbrukare,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att tillsätta en utredning om konsekvenserna av kommunala
besparingar för missbrukarvården.