Enligt uppgift föds det mellan 100 och 150 barn i Sverige varje år med skador som orsakats av att modern druckit alkohol under graviditeten, s.k. fetalt alkoholsyndrom (FAS). Därtill kommer 200-300 barn som får mindre omfattande skador, men som får ett bestående handikapp.
Den mänskliga tragedin bakom dessa siffror är oerhörd. Dessutom är kostnaderna för barn med FAS betydande. Christina Ottenblad, Huddinge familjesociala mottagning (1992), har beräknat att merkostnaden för samhället för ett FAS-barn under uppväxten är ca 3,7 miljoner kronor, dvs totalt kostar fetalt alkoholsyndrom samhället 550 miljoner kronor årligen. Till detta kommer att det är sannolikt att dessa barn i vuxen ålder inte kan utföra ett arbete i den vanliga produktionen, med de kostnader detta medför.
I en undersökning som utförts av CAN, Stockholms stad och Stockholms läns landsting visar det sig att flickor nu för första gången sedan 1984 noteras för en högre starkspritkonsumtion än pojkar. Flickornas andel är 30 % som nu dricker starksprit minst en gång per månad. Det är oroväckande med tanke på att de skall inom några år föda barn och behöver värna om sin kropp, som alltjämt rent fysiologiskt befinner sig i tillväxt.
Under senare tid har de barn som lever i miljöer med alkohol- eller narkotikamissbrukande föräldrar även blivit uppmärksammade i ett antal rapporter. I en nyligen avlämnad rapport från EUROCARE, Alcohol Problems in the Family, anges talen för barn som lever i familjer med missbrukare inom EU enligt följande tabell:
Land Baserat på danska skattningar Baserat på finska skattningar Belgien 128.100 219.600 Danmark 66.500 114.000 Tyskland 917.000 1.572.000 Grekland 124.600 213.600 Spanien 439.600 753.600 Frankrike 774.000 1.328.400 Irland 61.000 104.600 Italien 602.000 1.032.000 Luxemburg 5.000 8.600 Nederländern a 195.300 334.800 Österrike 101.500 174.000 Portugal 125.300 214.800 Finland 67.000 116.400 Sverige 117.600 201.600 Storbritannie n 780.500 1.338.000 Norge* 61.000 104.000 Summa 4.500.000 7.700.000 Norge är medlem i EES
Samma rapport noterar att det är inte ovanligt att barn numera lever i relationer, där deras föräldrar inte är de biologiska föräldrarna. Genom skilsmässor/separationer i flera led kan barn komma att skiljas från sin ursprungliga föräldrar. Det kan vara till fördel, men skapar i de allra flesta fall separationsångest, som i sin tur kan leda till missbruksproblem för dem.
Om istället dessa pengar t.ex. kunde användas till upplysning om alkoholens risker för unga kvinnor, och till vård och rehabilitering av kvinn- liga missbrukare, skulle samhället spara stora summor och barnen besparas en tragedi. För långt viktigare än ekonomiska besparingar är naturligtvis att förhindra det mänskliga lidandet.
Överhuvudtaget måste information om alkoholens skador bättre nå fram till kvinnor. På 1950-talet var relationerna en kvinna gentemot 23 män som hade alkoholproblem. Idag är relationen en kvinna gentemot 4 män. Kvinnor har anammat männens dryckesvanor och riskerar rent fysiologiskt att fortare få t.ex. levercirros än männen. Det beror på att kvinnor har 20 % sämre förmåga att befria sig från konsumerad alkohol. En kvinna som dricker lika mycket som en man riskerar alltså att bli alkoholist fortare.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder mot fetalt alkoholsyndrom (FAS),
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av kraftfulla insatser för att stödja familjer med alkoholproblem,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av insatser för att minska flickors alkoholbruk.
Stockholm den 27 oktober 1998
Tuve Skånberg (kd) Holger Gustafsson (kd)