Den 1 januari 1995 trädde en ny alkohollagstiftning i kraft; genom den fördes bland annat hanteringen av serveringstillstånd för restauranger över från länsstyrelserna till kommunerna. Kommunerna fick då huvudansvaret för den direkta tillsynen av restauranger med alkoholrättigheter och detaljhandelsställen med folkölsförsäljning samt beslut om sanktioner. Det uppdrag kommunerna fått inom alkoholpolitiken bör dock tolkas mycket bredare och mer beskrivas som lokala kraftsamlingar för att förebygga och motverka alkoholens skadeverkningar.
Speciell uppmärksamhet bör riktas mot folkölet när det gäller ungas konsumtion av alkohol. Det finns statistik som visar att öl klass II, folköl, har betydelse för ungdomsbrottslighet. Främst vad gäller skadegörelse, men även vad gäller vålds- och stöldbrottslighet. Därutöver hävdar många att folkölet kan ses som en inkörsport till bruk av tyngre droger, som sprit och narkotika. I och med att alkohollagen är en skyddslag och när det gäller folköl, i synnerhet för barn och ungdom, är det extra viktigt att den fungerar för de droger som barn och ungdom utsätts för. Folkölet är den dryck som de har lättast att komma i kontakt med. Den goda tillgängligheten av folkölet bidrar naturligtvis till en ökad risk att underåriga får tillgång till drycken i fråga och därför är det extra viktigt att en lagstiftning omkring öl klass II, folköl, är stringent och fungerande. Folkölet finns i livsmedelsaffärer, jourbutiker och så vidare. Kontrollen av 18-årsgränsen sköts heller inte tillfredsställande.
Livsmedelsbranschen tillstår att det är dålig kontroll av åldersgränsen i butikerna, och de har därför genomfört en massiv informationskampanj för att få tillstånd en bättre kontroll.
Ett effektivt förebyggande av alkoholrelaterade skador förutsätter samord- ning mellan å ena sidan insatser för att minska och förändra efterfrågan på alkoholdrycker och å andra sidan åtgärder för att kontrollera tillgängligheten. Skolundersökningar visar att skolelever tar allt mindre allvarligt på alkoholproblemet. Allt fler berusar sig på alkohol, bland elever i årskurs nio är det idag 79 % av flickorna och 75 % av pojkarna som prövat alkohol. Det finns från många håll och inte minst från socialtjänstens sida en oro för tendensen att alkoholkonsumtionen går ner i åldrarna och att flickornas har markant ökat under 90-talet.
En eller ett par folköl kan verka ofarligt och oskyldigt, men en burk folköl (3.5 volymprocent) motsvarar en snaps på 4 cl. En sexpack folköl är lika med sex snapsar. Två folköl brukar räcka för en ung flicka att berusa sig på.
Fram till 1994-12-31 var öl klass II, dvs folköl, tillståndspliktig och då hade länsstyrelserna i landet tillståndsansvaret. Enligt gällande alkohollag från 1995-01-01 är tillståndsplikten borttagen beträffande folkölet, och kommunerna har övertagit tillsynsansvaret. Detta betyder i praktiken att det är mycket svårt för till exempel större kommuner att ha en tillfredsställande kontroll över försäljningsställen eftersom det saknas entydiga förteckningar över livsmedelslokaler med laglig rätt till folkölsförsäljning. Än mindre har kommunerna kontroll över den illegala ölförsäljningen som kan vara relativt omfattande i stora kommuner.
Vad gäller grundvillkoren för ölförsäljning, dvs ur alkohollagens synvinkel godkänd livsmedelslokal och ett acceptabelt matvarusortiment, lyder bestämmelserna i 5 kap. 6 § alkohollagen:
"Detaljhandel med öl är, med de inskränkningar som föreskrivs denna lag, tillåten under villkor att verksamheten bedrivs i en lokal som är godkänd som livsmedelslokal enligt bestämmelserna vilka meddelas med stöd av 22 paragrafen tredje stycket livsmedelslagen, samt att försäljning av matvaror bedrivs i lokalen.
Utan hinder av vad nu sagts får detaljhandel med öl bedrivas av detaljhandelsbolag samt av tillverkare av öl eller lättdrycker."
För att klargöra alkohollagens krav vad beträffar godkänd livsmedelslokal och acceptabelt matvarusortiment krävs ändringar i lagen. Det skall göras skillnad mellan riktig mat och det så kallade kiosksortimentet bestående av konfektyr, snacks, glass, läsk etc som inte anses vara matvaror i alkohol- lagens mening. Begreppet livsmedel är mycket omfattande i livsmedelslagen och innehåller produkter som tuggummi och snus. Dessa produkter är inte att betrakta som matvaror. Öl ska vara ett komplement till matvaror, inte tvärtom.
Stockholms stad har lagt fram förslag på nödvändiga ändringar i alkohol- lagen till Socialdepartementet.
Eftersom detaljhandel med/servering av folköl inte är tillståndspliktig finns det inte heller något krav vid partihandel med öl att säljaren ska förvissa sig om att köparen har rätt att återförsälja varan. Ett krav bör ställas på leverantörerna att de får styrkt av detaljisten att denne verkligen har åter- försäljningsrätt genom att uppvisa ett intyg från kommunen - t.ex. ett kvitto på inbetald tillsynsavgift. Kommunen ska kunna föra register över de handlare som uppfyller kraven på att få sälja folköl.
Det är också viktigt att alkohollagen är stringent när det gäller användandet av begreppen spritdrycker, vin eller starköl. Där måste även folkölsbegreppet in. Eller att man använder alkoholdrycker istället.
Lagen blev inte vad den var tänkt att bli. I propositionen till ny alkohollag (1994/1995:89) står följande: "Även med en marginell ökning av antalet försäljningsställen för öl torde en utbyggd tillsynsverksamhet i och med kommunaliseringen och de särskilda sanktionsbestämmelserna som införs ge förutsättningar för en totalt sett bättre kontroll av ölhanteringen än vad som är fallet i dag. Regeringen vill understryka att en kraftfull och väl fungerande tillsyn av tillräcklig omfattning är en förutsättning för flera av de förslag till förändringar och förenklingar av lagstiftningen som läggs fram i propo- sitionen."
Det förutsattes således en utbyggd tillsynsverksamhet och bättre kontroll. Tyvärr har det inte blivit så; enligt Alkoholinspektionens landsomfattande kartläggning har två tredjedelar av landets kommuner inte kommit igång med tillsynen.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förändringar i alkohollagen.
Stockholm den 28 oktober 1998
Ann-Kristine Johansson (s) Helena Frisk (s)