Motion till riksdagen
1998/99:So323
av Inger Davidson och Mats Odell (kd)

Äldreforskning i Stockholm


Bakgrund
Äldreomsorgen och äldrevården i riket är idag föremål för
stort intresse. HSU 2000 visar hur antalet äldre över 80 år
stadigt ökar fram till år 2010 och antalet dementa - som idag
är ca 100.000 - väntas fördubblas till år 2025.
1994 uppgick kommunernas samlade kostnad för äldre- och handikapp-
omsorg till ca 53 miljarder kr. Samma år var landstingens kostnad för
sjukvård av äldre ca 50 miljarder. Enbart demensvården kostar landet ca 30
miljarder kr årligen. Gapet mellan samhällets resurser och de faktiska
behoven inom äldrevård och äldreomsorg kommer - enligt HSU 2000 -
fortsatt att öka samtidigt som ett ökande antal mycket gamla invånare ska
mötas av en vård och omsorg som ska svara upp emot höga krav på kvalitet
och säkerhet.
Den kommunala äldreomsorgen är idag utsatt för påfrestningar vilket i
Stockholms län visar sig bl a i form av hög andel anställda som saknar
tillräcklig grundutbildning för vård- och omsorgsarbete, risk för ökande
personalomsättning bland grupper med god utbildning, få sökande till
utbildningar med vakanser till följd av konkurrens från andra grupper av
utbildningar och yrken. En sådan kompetensuttunning leder snarare förr än
senare till kvalitetsbrister.
Att investera i utbildning, forskning och kompetensutveckling inom dessa
områden torde mot bakgrund av ovanstående - även ur ett strikt national-
ekonomiskt perspektiv - vara väl använda skattemedel.
Stockholms län har en unik möjlighet att utgöra en bas för en samlad
forskning inom äldreområdet. Stockholms län är stort med en befolkning på
drygt 1.700.000 invånare, varav 260.000 över 65 år och nära 32.000 över 85
år. Nära var femte ålderspensionär bor i länet varav många är ensamboende.
Länet omfattar allt från storstad med olika etniska kulturer till skärgårdens
glesbygd.
I Stockholms län finns också en unik kompetens samlad inom Karolinska
Institutet, Socialhögskolan vid Stockholms universitetet, Ersta Sköndal
högskola, de enskilda sjuksköterskeskolorna och stiftelsen Äldrecentrum.
Utbildningarna täcker in såväl medicinska som sociala kunskapsområden
samt den ideella sektorn. Intresset och viljan till samarbete mellan
utbildningarna och landstinget och kommunerna har aldrig varit större än nu.
Mot denna bakgrund föreslår vi en bred regional satsning på äldrevård och
äldreomsorg bestående av:
? En samlad regional satsning på utbildning inom äldrevården och
äldreomsorgen. Universiteten och högskolorna tar redan idag ett samlat
ansvar för detta - men är även beredda att ta emot ytterligare uppdrag om
regeringen anser att ökade insatser behövs.
?
? En riktad statlig satsning på forskning inom äldrevård och äldreomsorg i
samverkan mellan kommuner och landsting. Forskning är en statlig
angelägenhet och därför krävs ett statligt uppdrag som ger regionen ett
samlat nationellt ansvar för äldreforskning.
?
Utbildningsinsatser
Idag finns en tendens att betrakta arbete inom t ex
hemtjänsten som ett genomgångsyrke utan särskilda krav på
utbildning eller kunskaper. Utbildningsinsatser är
nödvändiga för att på såväl kort som lång sikt upprätthålla
och stärka kompetensen inom äldreomsorgen. Att kunna
erbjuda karriärvägar är också ett sätt att bibehålla personalen
och minska behovet av nyrekryteringar.
Från årsskiftet övertog Karolinska Institutet (KI) och Socialhögskolan vid
Stockholms universitet (SU) de utbildningar som tidigare anordnades av
Hälsohögskolan i Stockholm. KI utbildar därför numera också t ex sjuksköt-
erskor och arbetsterapeuter för kommuner och landsting.
Socialhögskolan vid SU bedriver - i överenskommelse med KI - från
hösten 1998 de båda sociala omsorgsutbildningarna. De samordnas med
socionomutbildningen och leder fram till socionomexamen med inriktning
mot dels socialpedagogik, dels äldre- och handikappomsorg. KI svarar för
det medicinska innehållet i sistnämnda utbildning. Detta har planerats i
samråd med Kommunförbundet Stockholms Län (KSL) för att höja och
bredda kunskapsnivån inom såväl det medicinska som det samhälls- och
beteendevetenskapliga området för arbetsledarna inom äldreomsorgen.
Ersta Sköndal högskola ger både samhälls- och beteendevetenskaplig
utbildning (socionomutbildning) och vårdutbildning (sjuksköterske-
utbildning) och är beredd, från tidigare anslagsframställningar till Utbild-
ningsdepartementet och i redan färdiga planer, att bredda dessa utbildningar
med grenar med inriktning mot äldre- och handikappomsorg i nära sam-
ordning med varandra.
Stockholmsregionen har unika förutsättningar och är öppen för att disku-
tera ytterligare utbildningssatsningar med inriktning mot äldrevården och
äldreomsorgen och även ta emot sådana uppdrag - förutsatt att regionen får
ett tillskott av högskoleplatser.
Varför behövs forskning
inom
äldrevård/äldreomsorg?
Forskning behövs för att kunna ta hand om det ökande
antalet äldre i samhället på rätt sätt. Exempelvis
konstaterades nyligen i en rapport från Socialstyrelsen att tre
av fyra boende på sjukhem var undernärda. Helt olika
åtgärder är lämpliga att vidta om denna undernäring beror på
bristande förmåga att tillgodogöra sig maten, dålig tandstatus
eller på att personalen inte hinner mata patienterna. Att hitta
enkla bedömningsinstrument att använda ute i verksamheten
för att avgöra vilka åtgärder som ska vidtas i det enskilda
fallet är därför exempel på ett av flera angelägna
forskningsområden. Utan ökade djupkunskaper genom
forskning blir det svårt att via grundutbildningar nå
tillräckligt hög kompetens för äldreomsorgens breda bas.
Forskning och utvecklingsarbete behövs också inom vitt skilda områden
inom medicinsk omvårdnad och social och personlig omsorg. Här kan
nämnas forskning om vårdens och omsorgens organisering, t.ex. alternativa
vårdmodeller, boendeformer, vårdkedjor liksom utveckling av metoder för
arbetsledning, praktiskt vård- och omsorgsarbete samt modeller för
samverkan mellan anställda, anhöriga och frivilliga. Andra angelägna om-
råden är exempelvis demensvård, tandvård och rehabilitering liksom vårdens
förutsättningar för att understödja de boendes autonomi och integritet samt
etiskt värdiga behandling vid livets slut.
Forskningen förutsätts bedrivas i nära samverkan med äldreomsorg och
äldrevård för att snabbt komma patienter och pensionärer samt personal till
nytta. De kommunala verksamheternas behov av högkvalitativa grundutbild-
ningar, fortbildning, forskning och stöd för utvecklingsarbete kräver ökad
kunskap och förstärkt status via en förstärkt forskningsanknytning. Att
etablera ett "akademiskt sjukhem - ett centrum för forskning och utveckling
av äldreomsorg och äldrevård" - där personalen vid sidan av sitt yrkes-
utövande även är verksam som lärare och forskare vid KI eller vid
Socialhögskolan i Stockholm eller Ersta Sköndal högskola är en möjlig och
attraktiv lösning. En satsning på forskning kan vara modellskapande och bli
en resurs för kommunernas områdesbaserade och hela äldreomsorgs-
verksamhet och utveckla "god praktik " inte minst inom omsorg om personer
med demenshandikapp i olika öppna och halvöppna former.
Sedan 1994 bedriver Stockholms läns landsting ett forskningsprojekt
"Kultur i vården visavi vården som kultur", som bland annat berör vården av
äldre. Resultaten av den forskningen är till nytta såväl för undervisningen
som för verksamheterna i landstinget och kommunerna.
Äldreforskning bedrivs idag vid Stiftelsen Äldrecentrum - som till lika
delar finansieras av Stockholms Stad och Stockholms läns landsting - men
som långsiktigt saknar tillräckliga forskningsresurser. Denna verksamhet kan
i längden inte konkurrera med andra mer statusfyllda och resursstarka
områden som t ex cancerforskning och miljöforskning enbart med hjälp av
olika temporära projektanslag från forskningsråden (ca 2 milj kr årligen) som
är fallet idag.
Stockholmsregionen skulle kunna bli säte för en samlad satsning för
äldreforskning med nationell räckvidd - ett rikskompetenscentrum för
forskning och kompetensutveckling inom äldreomsorg och äldrevård. Detta
bör, för att få största möjliga effekt, sedan kopplas till ett "akademiskt sjuk-
hem" enligt ovan. Till ett sådant rikskompetenscentrum kan, och bör, man
även länka olika liknande nationella landstingskommunala verksamheter och
kommunala FoU-enheter runt om i landet för att åstadkomma ett nationellt
kunskapslyft och en nationell kompetenshöjning inom ett angeläget, men ur
forskningssynpunkt, eftersatt område. En sådan verksamhet kan komma att
behöva resurser i storleksordningen 15 miljoner kr årligen under 5 år.
Utformning av en
verksamhet för
äldreforskning och
utveckling
Ett arbete med planer kring att utveckla en verksamhet för
äldreforskning och utveckling bedrivs idag under
arbetsnamnet "akademiskt sjukhem". Arbetsnamnet tjänar
till att illustrera dels en tydlig anknytning till kommunernas
äldreomsorg och landstingets äldrevård, dels funktionen av
ett kompetenscentrum som nav för utveckling av ny
kunskap, nya arbetsmetoder, organisationsformer och ökad
professionalitet i verksamheterna. Verksamheten är tänkt att
förläggas till ett (av flera lämpliga) någorlunda centralt
beläget sjukhem i Stockholmsområdet. Avsikten är inte att
avgränsa sig mot yttervärlden utan verksamheten ska
betraktas som "utan väggar" för att kunna vara
tillgänglig/öppen för forskning och utvecklingsarbete i andra
delar av länet.
Verksamheten "akademiskt sjukhem" ska bedrivas i den miljö som präglar
äldreomsorg och äldrevård idag och ska innefatta sjukhem och andra
boendeformer för äldre som ålderdomshem, gruppboende för åldersdementa,
dagverksamhet, hemtjänst, rehabilitering, hemsjukvård och samverkan med
frivilligverksamheter inom den ideella sektorn. Det är därför bra om verk-
samheten har sin lokala bas i ett område med hög andel äldre. Fortbildning,
utvecklingsarbete och forskning är de delar som ska karaktärisera
"akademiskt sjukhem" - centrums samlade verksamhet.
Centrumet kan genom sin breda uppläggning bedriva verksamheten inom
ett stort antal högt prioriterade forskningsområden och för flera målgrupper.
Tonvikt kan läggas både på områden inom medicinsk omvårdnad och social
och personlig omsorg. Här kan nämnas forskning om vårdens och omsorgens
organisering, t.ex. alternativa vårdmodeller, boendeformer, vårdkedjor
liksom utveckling av metoder för arbetsledning, praktiskt vård- och
omsorgsarbete samt modeller för att på bästa sätt möta och tillgodose
pensionärers behov med hjälp av anställdas, anhörigas och frivilligas insatser
i vården. Andra angelägna områden är exempelvis bemötande och förhåll-
ningssätt i vård och omsorgsarbete, demensvård, sårvård, nutritions-
behandling, tandvård och rehabilitering liksom vårdens förutsättningar för att
understödja pensionärers autonomi och integritet. Särskild uppmärksamhet
bör ägnas åt att utveckla etiskt värdig behandling vid livets slut.
Ytterligare viktiga uppgifter är att verka för spridning av resultat och nya
rön samt erbjuda länkar och stöd till andra landstings- och/eller kommunala
FoU-enheter eller liknande för att åstadkomma ett nationellt kunskapslyft
och en nationell kompetenshöjning inom ett angeläget - men ur forsknings-
synpunkt - eftersatt område.
Forskningsverksamheten ersätter inte till någon del idag redan existerande
grundutbildningar inom gymnasium eller universitet/högskola eller etable-
rade vidareutbildningar. Däremot kommer verksamheten vid centrumet att
bidra till en fortlöpande uppdatering av innehåll och inriktning vid grund-
utbildningarna och fortbildningsverksamhet inom äldrevård och äldre-
omsorg.
Hela satsningen på forskning och utbildning som skisserats skall ses med
utgångspunkt i enskilda pensionärers behov och perspektiv.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag på hur en satsning på ett
rikskompetenscentrum och en regional satsning för äldreforskning och
utbildning i Stockholms län skulle kunna utformas.

Stockholm den 28 oktober 1998
Inger Davidson (kd)

Mats Odell (kd)